I det här arbetet har vi undersökt och funnit att:

• Med tanke på att runt två tredjedelar av vikten av dagens solpaneler är glas och att mycket görs för att minska metallinnehållet, ser flera återvinnare effektiv glasåtervinning som det som måste leda utvecklingen framåt. En bra separering av glaset från övriga delar gynnar återvinning av både glas och andra material. Effektiv teknik för att återvinna solpanelers glas börjar komma och tester pågår i produktionsnära piloter i bland annat Nederländerna. Fortfarande återstår utvecklingsarbete för att separera och återvinna kislet i de kristallina kiselsolcellerna.
• Genom att göra estimat för hur mycket material som kommer att finnas tillgängligt från utrangerade solpaneler från 2010 när solpaneler började sättas upp i större skala till 2060 och i några fall fram till 2090, går det att oavsett antagande att se att de större mängderna av solpanelsavfall från Sveriges installationer kommer tidigast 2035. Sedan ökar det kraftigt fram till 2050. Mängden repowering påverkar avfallsmängden mycket, men vi har i detta arbete inte undersökt orsaker till att utbyte sker i förtid. Det skulle däremot vara intressant att undersöka i kommande projekt.
• I ett nordiskt perspektiv är det Danmark och Sverige som har flest solcellspanelsinstallationer. Finland och Norge har inte lika många installationer och kommer i och med det inte att bidra med så mycket solcellspanelsavfall under de närmaste tioårsperioderna.
• Än så länge är den överlägset mest använda solcellstekniken kristallina kiselsolceller. Även om några av de tekniker som idag finns på nischmarknader eller är på forskningsstadiet skulle få genomslag, så väntas inte dessa påverka kommande avfallsmängder i större utsträckning. Även för dessa solcellspaneltyper kommer det vara underlag, ytskydd och ramar som kommer att ge avfallsmängderna – inte själva solcellerna.
• Inom Europa råder samma direktiv för elektronikavfall, men vid en genomgång av införandet i åtta olika EU-länder ser vi att Frankrike valt att ha hårdare regler än övriga. Det gäller både krav på återvinning och återanvändning.
• Vi ser också att tolkningen av vad som ska anses vara konsumentelektronik eller inte är olika mellan länderna. I Österrike klassas solcellspaneler som en egen kategori och hela denna kategori klassas som icke-konsumentelektronik, medan de typer av solcellspaneler som fram till idag installerats i Sverige klassas som konsumentelektronik. För all konsumentelektronik ska avgift för att täcka framtida avfallshantering erläggas till en producentansvarsorganisation (PRO). Genom att jämföra statistik för sålda respektive inkopplade solcellspaneler med erlagda avgifter till El-Kretsen som är Sveriges PRO är det uppenbart att det fortfarande finns en osäkerhet i Sverige hur solpaneler klassas här. I vissa länder som anser sig ha få problem med obetalda avgifter, redovisar företagen sin efterlevnad av regelverket på sina fakturor. 

Sveriges energiomställning accelererar i snabb takt. I takt med att samhället elektrifieras och behovet av förnybar energi ökar, spelar solcellsanläggningar och vindkraftsparker - och inte minst deras centrala komponenter, såsom solcellspaneler och vindturbinblad - en avgörande roll i omställningen mot ett fossilfritt energisystem. Dessa tekniker är inte bara symboler för den gröna omställningen, utan grundläggande infrastrukturer som spelar en viktig roll i framtidens elförsörjning.

Men i samma ögonblick som installationstakten ökar, växer också de framtida materialflöden som uppstår när utrustningen når slutet av sin livslängd, eller när den byts ut i förtid genom repowering. Det innebär att cirkulära värdekedjor – där material kan återanvändas, återbrukas eller återvinnas på ett resurseffektivt sätt – blir en allt viktigare del av energiomställningen. Utan fungerande cirkularitet riskerar de lösningar som bidrar till klimatnyttan idag att bli betydande avfallsströmmar i morgon.

För att kunna möta denna systemutmaning krävs inte enskilda åtgärder utan samordnad policy- och regelverksutveckling, där offentliga aktörer, näringsliv och forskning driver arbetet tillsammans. Inom ramen för detta policylabb – ett samarbete mellan RISE och Chalmers Industriteknik, finansierat av Energimyndigheten – har branschaktörer samlats för att utforska hur styrmedel, regelverk och ansvarsfördelning kan utvecklas för att skapa långsiktigt hållbara och cirkulära flöden av solcellspaneler och vindturbinblad. Genom intervjuer, analyser, workshops och gemensamt utforskande har projektet byggt en fördjupad förståelse för hinder, möjligheter och möjliga vägar framåt.

Denna delrapport ger en översiktlig ingång till denna helhet. Här sammanfattas de viktigaste gemensamma lärdomarna från arbetet, och vi pekar på både likheter och skillnader mellan sol- och vindteknikernas cirkulära förutsättningar. Delrapporten fungerar dessutom som en vägledning in i de övriga tre delrapporterna som täcker områdena: Sol, Vind och Policy, och förklarar hur dessa delar kompletterar varandra för att ge en samlad bild av vad som krävs för att cirkulära värdekedjor ska kunna realiseras i praktiken.

Delrapporterna:

1. Projektrapport: SVPI Lab (Sol och Vind Policy Innovation) - Cirkulära värdekedjor för solcellspaneler och vindturbinblad (det här dokumentet)
2. Nulägesanalys för cirkulär hantering av uttjänta vindturbinblad (SVPI Lab Vind)
3. Cirkulär hantering av solcellspaneler i Sverige i ett systemperspektiv (SVPI Lab Sol)
4. Policy och cirkularitet – Policy för solcellspanelers och vindturbinblads cirkulära värdekedjor (SVPI Lab Policy)

Material recycling of difficult waste materials from the foundry industry

 During three years (2022 - 2025) four companies in the Swedish metal and foundry industry (GreenIron, Sandvik, Scania and Österby Gjuteri) have joined forces with the research institutes Swerim and RISE to find alternatives to landfill, i.e. recycling and/or reuse, of some waste materials left over from casting processes. The materials in focus are scale from Sandvik, slags from Sandvik and Scania, grind and coolant mixture from Scania and dust from Österby Gjuteri. All the materials were considered as “difficult” to reuse or recycle at the beginning of the project.

The following tests have been performed within the project: • Reduction of metal oxides using GreenIron’s technology. Two tests were performed with the purpose to see how much of the metal oxides in the samples could be reduced to metal with aim to reuse it as raw material in production. Scales and dust showed most potential for reduction. • Separation of the metal fraction from slag to be able to reuse the metal fraction in production. • Get dust into pellets to make it possible to reduce by GreenIron’s technique, but also for a possible reclassification of the material to a non-hazardous material. Handling of non-hazardous materials are both safer and cheaper. • Separation of coolant from grind in a grind and coolant mixture. The coolant may be reused in production and the grind together with grinding chips can be pressed to pellets and then fed back as raw material to the production process.

The result of the project is that several of the ideas tested in the project are worth taking forward for further analysis and potential implementation. Five ideas have during the project been explored in overview business cases.

The work in work package 4 is part of the project HANS, which is a project financed by the Swedish Strategic Innovation Program Metallic Materials and a consortium of a total of 13 companies in the Swedish metal and foundry industry.

This report is the result of a project: “LCA in Mining – Legal and International Outlook”, which has been financed as a strategic project by the Swedish Innovation Program Swedish Mining Innovation. The work has been performed by RISE during the spring 2025.

Mainly through literature studies, a selection of EU’s current and proposed legislations has been reviewed regarding their relevance for Life Cycle Assessment (LCA) and the mining and extraction industry. The project has also included an international outlook to find out what is going on in this area in countries outside the EU.

19 EU legislations and initiatives and 7 countries outside the EU have been studied. The conclusions which may be drawn are:

• There is a lot going on in the area of legislation within the EU which involve LCA and the mining industry, and it is so much that this report may only be seen as a snapshot taken in the spring 2025.

• When it comes to legislations, the EU has the pole position and other countries follow what happens here.

• There are several legislations which have a strong connection to LCA and the mining industry and two examples are: The Critical Raw Material Act (CRMA) and the Battery Regulation.

• There are legislations which don’t specifically mention LCA but require results and information which may be obtained through an LCA. Words which may be used are carbon footprint, environmental impact or due diligence.

• To lessen the administrative burden of the necessary LCA-work to be done by companies, it would be good if the requirements for how the LCA shall be performed may be harmonised between legislations.

The report is written in both Swedish and English.

I regleringsbrevet för 2023 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att utreda hur solcellspaneler och vindturbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna tas om hand på ett giftfritt och cirkulärt sätt i enlighet med avfallshierarkin. Redovisningen av detta regeringsuppdrag, rapporten Från avfall till resurs – Förslag för en mer cirkulär hantering av solcellspaneler och vindturbinblad, ER 2024:11, baseras på denna underlagsrapport som har tagits fram av forskningsinstitutet RISE på uppdrag av Energimyndigheten. Analyser, slutsatser och förslag/rekommendationer som framförs i rapporten är författarnas egna.En fortsatt utbyggnad av fossilfri elproduktion är av stor vikt för att vi ska kunna nå Sveriges energi- och klimatmål. För att utbyggnaden i sig ska vara hållbar är det viktigt att vi redan nu planerar för hur avfallet från dessa elproduktionsanläggningar ska förebyggas, minimeras och sedan hanteras.Det finns redan i dagsläget aktörer som har utvecklat och håller på att utveckla ett flertal olika lösningar för ökad cirkularitet. Dessa möjligheter kan tas tillvara och främjas genom regelbunden kartläggning och genom att arbeta gemensamt inom EU. Genom ett sådant arbete finns det också större möjligheter att etablera industriella värdekedjor i Sverige för hanteringen av avfallet från solcellspaneler och vindturbinblad.En cirkulär hantering av avfall ger ett betydligt mindre avtryck på miljön än det som en linjär hantering ger upphov till. Det är viktigt att de aktörer som tillhandahåller fossilfri elproduktion tar ansvar under hela livscykeln och att det finns goda förutsättningar för aktörerna att göra det.

This document describes the Table & Swirl method, which is a quick visualization method for aspects of circular material streams. Use the method to structure and visualize information to understand and share aspects of material streams in a circular economy. It is a time efficient way to start interesting discussions on any topic related to a circular material stream. The method is built around the Table, a tool to in a structured way gather information and the Swirl, which provides quick visualization.

The feedback from our test workshops and end-users were: • ”An eye opener!” • ”First, I thought the model was too simple, then I realized how quickly we got into interesting discussions.”

This method was developed in the year 2023 by the Research Institute of Sweden (RISE) and Luleå University of Technology (LTU) in the joint project “Feasibility study: Five circular material streams for batteries“, which was financed by Energimyndigheten, the Swedish Energy Agency.

The society is transitioning towards a circular economy and the Digital Cellulose Center (DCC) that develops green electronics may play an important role in it. The research within the DCC focuses on the topic of digital cellulose, where cellulose is combined with electroactive material, making it possible to develop electrically active cellulose products that can communicate with the digital world while remaining sustainable. This could mean entirely new types of active packaging solutions, able to sense and adapt to their surroundings, or paper rolls able to store energy from solar cells or wind power [1]. This document offers guidance for the DCC stakeholders on the choice of sustainable materials for green electronics, focusing on the two life cycle phases of a product: • Raw materials • End-of-life Since the DCC green electronics are still in the development stage, a future scenario analysis has been applied in order to envision the possible future outcomes. The DCC green electronics have been explored in two opposite future scenarios: • Stuck in the Mud – A business-as-usual scenario, where the year 2045 is more or less the same as year 2022. • Circular Dawn – Where the circular economy has become a new normal and the whole society is thriving in a resource-efficient, circular and biobased economy. The guideline contains a sustainability checklist adapted to the needs of the DCC stakeholders for more informed decision-making and for being able to drive the development towards a circular economy, i. e. the future scenario Circular Dawn.