Industrial symbiosis (IS) involves transferring waste materials and/or energy flows between stakeholders to enhance resource efficiency and reduce environmental impacts. The success of these transactions depends on supply–demand matching, technical feasibility of waste integration into industrial processes, economic savings, and compliance with legal and environmental regulations. This paper presents a methodology for the technoeconomic assessment of IS projects, integrating material flow cost accounting (MFCA) and cost–benefit analysis (CBA) incorporating CAPEX and OPEX considerations. MFCA, traditionally used to identify hidden costs from inefficiencies, is adapted here to assess resource utilisation across industry networks. The methodology is applied to two real-world demo cases: a novel fertiliser production process in Escombreras (Spain), where IS focuses on process optimisation and by-product valorisation, and an IS process design in Frövi (Sweden), where CO2 and residual energy flows are exchanged between industrial sectors. The results demonstrate the potential of MFCA-CBA integration to enhance decision making in IS implementation. In Spain, process optimisation led to a 50% reduction in operating costs, whereas, in Sweden, CO2 reutilisation resulted in a 30% increase in resource efficiency. These findings highlight the economic and environmental benefits of IS and provide insights into cost allocation and pricing strategies.

Digitization of the Drying Process: A Study in Data Collection, Analysis, and Visualization for Improved Production Profitability in Sawmills

There are a variety of measurement systems, equipment, and digital tools in today’s sawmills developed to create conditions for a more profitable production process. However, to fully benefit from all the metrics available, it is important to be able to link the different data streams and have access to historical data. The project reported in the following report aimed to exemplify potential benefits related to the drying process that can be achieved by collecting, linking, and analyzing data from before, during, and after the drying process. The data consisted of package data from the wet sorting, electricity and energy data from the drying process, and various quality parameters from the adjustment plant where mainly moisture content and cut-offs were used in the further analysis.

After processing the data, the following could be visualized among other things: • the utilization rate of the dryers. • the difference in wet and dry dimensions for each dryer batch or product. • the energy consumption per dryer batch or product. • the cut-off per dryer batch or product.

It can also be noted that the journey towards setting up systems that automatically analyze and visualize process data can be extensive before actual results can be achieved. This is because you need to communicate with a range of equipment that has been procured without actual requirements on what the communication protocols should look like and then ensure that data from these is of usable quality.

Projektet SågFlex har studerat hur sågverk kan öka intäkter och minska kostnader genom att stötta elnätet. I projektet har (1) flexibel drift av produktion, (2) batterilagringssystem (BESS) och (3) flexibel laddning av elfordon modellerats som flexibla resurser.

Resultat från projektets fallstudier visar relativt kort återbetalningstid för torkfläktar som flexibel resurs mot stödtjänsten FCR-D. Ersättningen på stödtjänstmarknaden för FCR-D har dock varierat kraftigt, vilket gör attåterbetalningstiden i en förenklad kalkyl har gått från mindre än en månad till 7–10 månader under projektets gång. Det återstår dock tekniska hinder som behöver överkommas för att möjliggöra denna flexibla resurs på det studerade sågverket. Resultaten visar också att det i nuläget finns en större lönsamhet i att använda BESS för stödtjänster mot elnätet (FCR-D) än för att kapa effekttoppar och minska effektabonnemang. Framtida förändringar i ersättning och elkostnader kan potentiellt ändra detta, och andra stödtjänster och flexmarknader kan vara aktuella.

I projektet har även ett modelleringsverktyg tagits fram för att utforska hur laddningsmönster för elfordon kan utformas och anpassas till driften på sågverket. Resultat från verktyget visar att nuvarande effektabonnemang kan vara otillräckligt i perioder med mycket snabbladdning när eldrivna fordon ersätter konventionella fordon med förbränningsmotorer. Lösningen kan vara att använda ett BESS för att reducera effekttopparna och jämna ut effektuttaget från elnätet. Ett BESS ökar flexibiliteten i elfordonsladdning samtidigt som det kan ge ökade intäktsmöjligheter via stödtjänster eller andra flexmarknader.

Energidata och teknikinformation har sammanställts med hjälp av Södraoch de andra projektdeltagarna, där ett av sågverken har fungerat som basför metod- och modellutveckling. Fem olika fall av flexibilitets- och stödtjänster mot elnätet har modellerats och analyserats. Dessutom har vibeskrivit affärsmodeller samt vilka tekniska och organisatoriska utmaningar som finns med utgångspunkt i sågverkens förutsättningar.

Framtida forskning bör utreda hur hinder mot deltagande i stödtjänster bäst kan överkommas. Det bör också utredas vilka möjligheter industrin har att delta i fler typer av stödtjänster och flexmarknader.

Battery storage to cut power beaks in the foundry process The case study has investigated whether a battery storage facility can be economically viable to cut power peaks at foundries. In the study, a model has been developed to be able to calculate the benefit of a battery storage regardless of electricity price area and electricity tariffs. The results show that for 2021 electricity prices, it was not profitable (based on a straight payback period) to only cut power peaks and use electricity price arbitrage with batteries. In order to achieve profitability, some form of electricity network service is required, such as the ancillary services market. The value of participating in the ancillary services market is not included in the analysis as this was a new and uncertain area when the modelling was performed. In addition, the compensation for support services is currently volatile and the duration of the level of compensation is unclear.

Denna förstudie har syftat till att undersöka potentialen med fysisk resurskartläggning (RKL) inom företag. RKL kan dels höja den interna kunskapen om företagets resursanvändning, dels stödja extern kommunikation av företagets materialeffektivitet, samt fungera som ett underlag för policymakers som vill utreda styrmedel kopplade till resursanvändning.

Initiativet till förstudien är delvis sprungen ur tanken att delar av det som idag görs inom energikartläggning (EKL) också skulle kunna appliceras på kartläggning av fysiska resursströmmar. I förstudien har därför EKL summerats översiktligt tillsammans med tidigare utvärderingar av EKL. Rapporten lyfter även fram viktiga lärdomar från EKL som kan användas i resurskartläggningssammahang.

En viktig del av förstudien har bestått i att utforska vad ett koncept som RKL kan inkludera för att uppnå ökad resurseffektivitet. Begreppet RKL kan delas in i två huvudsakliga delar: Förstå och Förändra. Generellt handlar det om att först kartlägga fysiska resursflöden, och därefter agera på resultaten för att nå konkret handling och förändring. Förstudien ger förslag på ett antal befintliga metoder som kan användas för inledande kartläggning, exempelvis materialflödesanalys (MFA) och livscykelanalys (LCA). Kopplat till detta har förstudien undersökt verktyg och indikatorer för att mäta cirkularitet som företag kan använda för att skapa sig en bild av hur cirkulär företagets verksamhet, produkter och tjänster är.

För att få en bättre förståelse för hur företag och aktörer i Sverige ser på en mer detaljerad kartläggning av fysiska resursflöden i sina verksamheter, genomfördes femton intervjuer och en enkätstudie. Den enskilt största nyttan som de intervjuade personerna uttryckte med RKL var att kunna visualisera och synliggöra fysiska resurser och hur de flödar genom verksamheten. Via kommande lagkrav inom EU i form av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) skruvas kraven på företags hållbarhetsredovisning upp. Detta nya regelverk kräver bland annat redovisning av in- och utflöden av fysiska resurser, samt att företagen ska kunna visa på mål, strategier och planer för hur resursflödena kan effektiviseras.

De nya EU-kraven kommer troligen vara en av de starkaste drivkrafterna för företag att utföra RKL, i tillägg till externa krav från kunder och samarbetsparter. I rapporten har översiktliga processer skisserats som stöd för genomförande av RKL med hjälp av befintliga metoder och verktyg. RKL i företag är ett brett begrepp och därför kan RKL utföras på olika sätt beroende på syftet med kartläggningen och typ av företag.

En slutsats från projektet är att det inte är nödvändigt eller lämpligt med en RKL-lagstiftning på samma sätt som dagens lagstiftning för EKL. Detta beror på att RKL innebär en större komplexitet än EKL och är svår att generalisera för alla företag. Den generella metodiken kan dock utformas på liknande sätt för RKL som för EKL, och stöden gällande nätverkande och lathundar skulle kunna erbjudas på liknande sätt för RKL som för EKL för att stötta företag i att uppfylla kommande krav.

I det fortsatta arbetet med resurskartläggningar i företag är det viktigt att beakta: (1) Fokusera på att använda redan existerande metoder, verktyg och indikatorer för att mäta resurser och cirkularitet; (2) Samarbeta med organisationer som tillhandahåller och utvecklar metoder, verktyg och indikatorer för en ökad cirkularitet för att tillsammans med dem öka kunskapen och förståelsen hos företag; (3) Utveckla den skisserade RKLprocessen, så att den bättre kan visa vilka typer av metoder och indikatorer som passar särskilt bra för olika syften; (4) Testa och utveckla processerna och guiderna tillsammans med ett antal pilotföretag; (5) Integrera RKL-processen och guiden med pågående utveckling av standarder för rapportering inom EU och ISO-samarbetet.

Denna förstudie har genomförts av RISE Research Institute of Sweden och Luleå tekniska universitet tillsammans med ytterligare 24 aktörer verksamma inom vätgasenergisystem i norra Sverige. Aktörer och planerade investeringar har kartlagts via intervjuer inom och utanför projektkonsortiet, och tekno-ekonomiska samt regulatoriska analyser har genomförts. Studiens syfte var att analysera förutsättningar, möjligheter och hinder för en vätgasinfrastruktur i norra Skandinavien och Finland. Studien har gett en uppdaterad bild av nuläget och av de projekt som planeras i regionen, och det befintliga och kommande regelverket för vätgasvärdekedjan har summerats. Vidare har en tekno-ekonomisk analys av vätgasledningar och konsekvenser för elnätet genomförts, samt SWOT-analyser för de olika alternativen. Slutligen har ytterligare forskning och aktiviteter som krävs för att komma vidare mot ett energisystem med vätgas föreslagits. Resultaten visar att elnät och vätgasledningar kan komplettera varandra på ett energi- och kostnadseffektivt sätt. Huvudslutsatsen är därför att stora och snabba satsningar bör fokuseras på att utveckla ett hybridsystem för att undvika onödiga inlåsningseffekter. Flera luckor har identifierats i dagens lagstiftning, därför rekommenderas en utredning av lagstiftningen kring vätgassystem. Vidare krävs en mångdubbling av ny förnybar elproduktion i elområde 1 för att täcka behoven som förutspås i industrin.

This prestudy has been carried out by RISE Research Institute of Sweden and Luleå University of Technology together with additional 24 stakeholders active in a hydrogen energy system in northern Sweden. Actors and investments have been mapped via interviews within and outside of the project consortium, and techno-economic and regulatory analyses have been carried out. The purpose of the prestudy was to analyse the conditions, opportunities and obstacles for a hydrogen infrastructure in northern Scandinavia and Finland. The study has provided an updated picture of current status and projects planned in the region, and existing and upcoming regulations for the hydrogen value chain have been summarised. Furthermore, a techno-economic analysis of hydrogen pipelines and consequences for the electricity grid has been carried out, as well as SWOT analyses. Finally, the study has suggested further research required to progress towards a hydrogen energy system. The results show that the power and hydrogen grids can complement each other in an energy and cost-effective way. The main conclusion is therefore that great and accelerated efforts should be focused on developing a hybrid system to avoid unnecessary lock-in effects. Several gaps have been identified in today's legislation, hence, an investigation of the legislation surrounding hydrogen systems is recommended. Furthermore, a multi-fold increase in new renewable electricity generation is required in electricity zone 1 to cover the projected needs of the industry.

To increase the use of Energy Management systems (EnMSs) in the sawmill industry, we have developed a handbook that guides sawmills on how to implement a practical and usable EnMS. The EnMS has been tailored to fit the sawmill industry by including relevant examples, advice and tools that can be used directly. The tailor-made tools include a division of the sawmill into suitable departments, a visualising aid for the energy use of the departments, and a list of energy saving measures that are common in sawmills. By implementing an EnMS in a company, a framework is in place for working with energy management. Energy saving potentials that were previously hidden become visible, and the personnel gain knowledge on their processes that they previously did not have the tools to discover. The sawmill-adapted EnMS consists of seven steps that shall be repeated regularly to achieve a more and more enhanced EnMS. The steps can be seen as an infinite spiral of enhancements to reach a higher level of energy efficiency. The sawmill-adapted EnMS is not intended as a complete EnMS that can be ISO 50001 certified. However, by following all of the steps in the guide, the sawmill will have a good starting point for EnMS certification. © 2014 European Council for an Energy Efficient Economy.