Current European policies and the growing focus on sustainability show a clear need for defining and measuring aspects of sustainability at the food product level. The aim of this study was to develop an indicator-based framework to monitor the sustainability of fruits and vegetables. The framework includes production, packaging, transport, and distribution, and considers economic, ecological, and social aspects. The framework aims to be used by the food production and distribution sector and is intended to use specific data from the value chain for higher relevance for the food industry. Results of a sustainability assessment of carrots are presented, as the first example of application of the framework. Future research should focus on the framework’s validity when applied to other products and other countries.

På uppdrag av Livsmedelsföretagen, LI, och Svensk Dagligvaruhandel, SvDH, har RISE tagit fram en branschgemensam metodik för att beräkna klimatavtryck av livsmedels-produkter. Framtagen klimatberäkningsmetodik bygger på den underlagsrapport om metodik och standarder för beräkning av klimatavtryck på livsmedelsprodukter som RISE tog fram i uppdrag av Li och SvDH, våren 2023 (RISE, 2023). Metodiken gäller för klimatberäkning av • Producentspecifikt och produktrepresentativt klimatavtryck av livsmedel – i rapporten kallat Representativt klimatavtryck. • Generiska klimattal av livsmedel – i rapporten kallat Generiskt klimattal.

RISE Jordbruk och livsmedel har tagit fram tio klimatskalor för livsmedel med syftet att stötta aktörer i livsmedelskedjan genom att ge vägledning kring vad som är låg respektive hög klimatpåverkan inom en grupp av livsmedel med liknande funktion. Skalorna kan användas för att jämföra olika livsmedels klimatavtryck inom samma grupp av livsmedel och på så sätt främja mer klimatsmarta val av livsmedel. Målgruppen för klimatskalorna är användare av RISE klimatdatabas för livsmedel, såsom aktörer som producerar och säljer livsmedel och i slutänden deras kunder, konsumenterna. Även för kockar och andra måltidsaktörer är klimatskalorna tänkta som ett hjälpmedel i den dagliga menyplaneringen. Indelning av livsmedel i tio klimatskalor har gjorts utifrån livsmedlens funktion och användningsområden, se punktlista nedan. Fokus har varit på sju av de tio klimatskalorna vilka omfattar de livsmedelsgrupper som utgör den största delen av vår konsumtion. De övriga tre klimatskalorna, kursiverade i punktlistan nedan, inkluderar antingen produkter som ofta konsumeras i mindre mängder och är mer olika varandra och därmed inte direkt utbytbara, eller sammansatta rätter för vilka RISE klimatskala för måltider rekommenderas att användas i första hand.

RISE har på uppdrag av branschföreningen Svensk Fågel under våren beräknat klimatavtryck för svensk kyckling producerad av Svensk Fågels medlemmar. Analysen är genomförd enligt ISO 14067:2018 (ISO, 2018). Klimatavtrycket representerar traditionell uppfödning av kyckling som under hela uppfödningen utfodrats med kommersiella foderblandningar från svenska foderproducenter. RISE har fått tillgång till och baserar klimatberäkningen på primärinformation från de olika aktörerna i värdekedjan för kycklinguppfödning: foderföretag, uppfödare och slakterier. I denna publika rapport återges inte primärdata i de fall uppgiftslämnarna ansett data vara företagskänslig information. Klimatavtrycket har beräknats för 1 kg slaktvikt av kyckling. Slaktvikt är vikten på kycklingen då den är avblodad och fjädrar, huvud, fötter samt inkråm är borttaget. Medelslaktvikten som använts i analysen är 71,4 % av levandevikten av kycklingen.

RISE har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram klimatindikatorer för svensk konsumtion av livsmedel baserat på statistik för 2016 och 2018. Jordbruksverket publicerar årligen statistik på direktkonsumtion av livsmedel i Sverige och informationen om konsumerad mängd livsmedel i olika produktgrupper har använts tillsammans med klimatavtryck för livsmedel, vilka tagits från RISE Klimatdatabas för livsmedel v. 1.7, för att ta fram klimatpåverkan för svensk direktkonsumtion av livsmedel. Utifrån Jordbruksverkets indelning av livsmedel i produktgrupper i konsumtionsstatistiken har klimatindikatorer tagits fram för de åtta olika produktgrupperna i statistikunderlaget, plus tre för undergrupper inom köttproduktgruppen, samt en klimatindikator för total direktkonsumtion av alla livsmedel 2016 och 2018. Följande produktgrupper har klimatberäknats: 1. Bröd och spannmålsprodukter 2. Kött och köttråvaror, som även delats upp i a. Kött, färskt och fryst b. Charkuterivaror och konserver (inklusive innanmat) c. Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur 4. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett 5. Köksväxter 6. Frukt och bär 7. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te, kakao 8. Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker De olika produktgrupperna består i sin tur av varugrupper, där varje varugrupp angivits en konsumtionsvolym. RISE har med information från Jordbruksverket och statistik från SCB och Jordbruksverket brutit ner de aggregerade konsumtionsvolymerna för varje varugrupp till specifik konsumtion av de olika livsmedel som ingår i respektive varugrupp. På detta sätt har matchningen till representativa klimatavtryck i RISE Klimatdatabas för livsmedel möjliggjorts och således också beräkningen av klimatindikatorer för de olika produktgrupperna då klimatindikatorerna representerar summan av klimatpåverkan från varorna som konsumeras i respektive varugrupp. Enbart klimatpåverkan från primärproduktion och förädling fram till industrigrind (det vill säga då livsmedlet är färdigt för distribution till handeln) ingår i klimatavtrycken i RISE Klimatdatabas för livsmedel. Klimatpåverkan från förpackning ingår dock inte, inte heller klimatpåverkan från distribution, handel och konsument.

Achieving a sustainable global food chain is becoming particularly acute as modern Western diets are adopted in a growing number of countries and cultures around the world. Understanding the consequences that this shift has on health and sustainability is important. This exploratory study is the first to apply the life cycle assessment (LCA) methodology to analyze the sustainability implication of ongoing dietary shifts in Greenland, where locally hunted seal meat is increasingly being replaced by imported livestock products, primarily pig and poultry produced in Denmark. This dietary shift, indirectly driven by international trade bans such as the EU seal product ban, has sustainability implications. To inform and support more comprehensive analyses and policy discussions, this paper explores the sustainability of these parallel Greenlandic food supply chains. A quantitative comparison of the greenhouse gas emissions of Greenlandic hunted seal and Danish pig and poultry is complemented by a qualitative discussion of nutrition, cultural food preferences, animal welfare, and the use of land, pesticides and antibiotics. Although the variability in the life cycle inventory data collected from Greenlandic hunters was considerable, greenhouse gas emissions of seal meat were consistently lower than those of imported livestock products. Emissions of the latter are dominated by biogenic emissions from feed production and manure management, while these are absent for seal meat, whose emissions instead are dominated by fossil fuel use. The implications of these results for sustainable national food policies in a modern global context as well as important areas for additional research are discussed. © 2021 by the authors. 

Västra Götaland har ambitiösa mål att minska klimatavtrycket från västsvenskarnas konsumtion av olika varor och tjänster. Matkonsumtionens klimatavtryck per person ökade med 20 procent mellan 1980 och 2010. Denna studie har utforskat möjligheterna att minska matkonsumtionens klimatpåverkan i Västra Götaland med 30 procent från år 2010 till år 2030.

Studien har gjorts med scenariometodik, där tre olika scenarier som var för sig innebär minskad klimatpåverkan från produktionen och/eller konsumtionen av livsmedel stude-rats var för sig, samt kombinerats i ett fjärde scenario.

Följande scenarier har studerats:

1. Mer klimatsmart livsmedelsproduktion 2030

2. Halverat livsmedelssvinn 2030

3. Mer klimatsmart livsmedelskonsumtion 2030

4. Kombination av scenario 1, 2 och 3

Two separate studies were performed. The first studied release of two different preservatives (lactic acid and calcium propionate) from a biopolymer film to a model food with a water activity of aw=0.95. The second investigated the release of four sugars (fructose, maltose, raffinose and stachyose) with different molecular weights from a biopolymer film to a model food with water activities ranging from 0.85 to 0.95. In both studies, the biopolymer films containing the release components were made from kafirin and placed on the model food, consisting of a gel made of gelatine, sucrose and water with well defined water activity. The amount of preservatives and sugars released from the film to the gel were monitored over time using HPLC at different depths in the model food. The release of preservatives was rapid in both cases, and a gradient of released substances had already formed after 2 h in the model food. The gradients levelled out with time. Calcium propionate had a somewhat faster release than lactic acid. The water activity of the model food had a large impact on the release of sugars. A slow release was observed in the model food with aw=0.85, while a much more rapid release occurred in the model food with aw=0.95. There was a limited diffusion depth in the model food with aw=0.85, probably owing to a limited trial time, while the sugars in the model food with aw=0.95 diffused deeper into the model food until the film was depleted of available sugars. © 2006 Elsevier Ltd. All rights reserved.