Kvantteknikens utveckling innebär ett paradigmskifte för informationssäkerhet. Kvantdatorer förväntas på sikt kunna bryta stora delar av den kryptering som i dag skyddar digital kommunikation och lagrad information. För hälsosektorn skapar detta ett särskilt allvarligt och långsiktigt hot. Rapporten analyserar hur svensk hälsosektor kan förbereda sig genom styrning och policyinstrument snarare än att invänta färdigutvecklade tekniska standarder eller bindande lagkrav. Analysen visar att offentlig upphandling och ledningsstyrning är de mest verkningsfulla styrmedlen på kort sikt, samt att kvantresiliens bör förstås som en fråga om styrning, timing och ansvar snarare än enbart teknik.

Swedish Town Centre Index- A prototype of a tool for measuring and monitoring sustainable development in town centres in Sweden

During the last decades, many town centres in Sweden have met various challenges relating to everything from external shopping centers, to online shopping and, lately, the Covid-19 pandemic. In this context, it becomes important for actors working with town center development to have access to useful and trustworthy sources of knowledge to be able to adapt to changes in their environment. The aim of this report is to explore the possibility of creating a scientifically based and practically useful tool for measuring and monitoring sustainable development in town centres in Sweden- a Swedish Town Centre Index. The first part of the report discusses the needs of such a tool in a Swedish context. The second part presents a prototype of such a tool, consisting of several dimensions or “values”, namely liveliness, economic vitality, comfort, safety, security and accessibility, for each of which several variables and data collection methods are proposed. However, it is argued that, for such a tool to become reality, the variables and data collection methods need further refinement. Also, the tool needs to be integrated into a digital dashboard and a long-term business models needs to be developed.

Den här texten presenterar resultat från tre aktiviteter för kunskapsinsamling om implementering av digitala verktyg inom vård- och omsorg: en litteratursammanställning, en workshopserie i två delar och en enkätundersökning. Den primära målgruppen har varit verksamhetsutvecklare och projektledare i regioner och kommuner. Antalet svarande i enkätstudien var för lågt för att kunna dra några statistiska slutsatser, men resultatet kan, tillsammans med workshopserien, ändå användas för att identifiera områden där det verkar finnas utmaningar. Både litteratursammanställningen och enkätundersökningen pekar på ett behov av att utveckla strukturerade utvärderingsmodeller för implementering. Även under workshoppen diskuterades den bristande förmågan att ”samla in evidens under projektens gång”, och det fanns en önskan om att ett sådant arbetssätt skulle utvecklas. Enkäten och workshoppen pekar även på flera återkommande problem under implementeringsprojekts olika faser. I den inledande fasen efterfrågas bättre analyser och förankringsarbete. Analyser med användarfokus missas speciellt ofta, så som användarresa, hållbarhetsanalys och intressent- och behovsanalys. Även i andra ändan av processen, då system och arbetssätt ska avvecklas, finns utmaningar och förbättringsförslag, t.ex. saknas ofta beslut om utfasning av gamla lösningar, och ett förslag är att man redan när man skriver kontakt med en leverantör ska säkerställa att leverantören hjälper till med migrering vid utfasning. En annan genomgående problematik är osäkerhet, och ibland avsaknad, av roller, ansvar och kommunikation. Detta handlar om att man inte riktigt vet varför man ska göra saker, eller att verksamheten och personerna som ska göra förändringen inte är tillräckligt inblandade. Det kan också handla om att support och förvaltning inte är tillräckligt väl utvecklat, och om att man inte vet hur man kan samarbeta med leverantörer. Här identifieras även förändringsledning som ett viktigt verktyg för att underlätta en god implementering.

Denna forskningsöversikt, genomförd inom det Vinnovafinansierade projektet "SIGURD", syftar till att ge en sammantagen bild av litteraturen kring metoden Social Return on Investment (SROI) med särskilt fokus på dess potential för tillämpning inom fältet stadsplanering och byggd miljö. SROI synliggör den bredare samhällsnyttan, socialt och miljömässigt, som interventioner/investeringar genererar utöver den ekonomiska vinsten. Ansatsen innebär analys av värden inom samtliga hållbarhetsdimensioner, och svarar upp mot ett växande intresse och tydligare krav på sådana bedömningar i planeringsunderlag.

SROI har över tid fått en stark position inom hållbarhetsbedömning. Metode n är dock fortfarande förhållandevis ny och har inte använts inom stadsplanering och byggd miljö i någon större utsträckning, i synnerhet inte inom kommunala planprocesser. SROI-analyser resulterar i en estimering av förhållandet mellan investeringar och det värde som dessa genererar - såväl ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Metoden innebär konvertering av socialt och miljömässigt värde till ekonomiskt värde genom monetarisering baserad på finansiella

proxies. Framtagande av indikatorer, data och värderingar av effekter för analysen är ofta tidskrävande och kräver ett robust underlag, men också ett stort mått av kreativitet och utforskande. De mest använda värderingstekniker som har identifierats i denna forskningsövesikt är bl.a. kostnads- och intäktsbaserad värdering, betalnings- och risk-/kompensationsvilja, spenderingsmönster och premiumvärde, bekvämlighetsvärde, välbefinnandevärdering samt nyttoförflyttning. Vidare bör man enligt SROI-metoden även beakta den eventuella yttre påverkan som kan finnas på resultaten och beräkningarna över tid.

SROI har påtagliga fördelar. Metoden är i viss mån standardiserad med avseende på analysprocess och grundläggande principer. En väl genomförd SROI-analys genererar ett trovärdigt beslutsunderlag som kan understödja effektiva beslut. Ekonomiska, sociala och miljömässiga värden kan tydligt jämföras mot varandra eftersom de två senare konverteras till finansiella enheter. Immateriella värden görs mätbara genom användning av relevanta indikatorer. Vidare har intressentperspektivet central betydelse som utgångspunkt för SROI-analysen, något som innebär en väsentlig potential för stärkt medborgainflytande.

SROI har också påtagliga nackdelar. Metoden är resurskrävande i flera avseenden, inte minst vad gäller tidsåtgång och kompetens. Monetarisering kan också innebära påtagliga svårigheter kring bl.a. tillgång till relevant data av god kvalitet. Vidare kan inte alla sociala värden konverteras till finansiella enheter med bibehållen metodologisk och teo retisk kvalitet. En central kritik mot SROI kretsar kring den reduktionistiska ansatsen, d.v.s. att komplexa, kvalitativa aspekter förenklas på ett sätt som kan anses orimligt.

SROI-analyser inom stadsplanering och byggd miljö kan bidra till stärkt medborgarinflytande och en mer holistisk analys av samhällsnytta, samt skapa transparens och legitimitet kring projekten. Det är dock också en krävande metod. SROI har ännu inte använts i någon större utsträckning inom kontexten planering och byggd miljö. Det finns ett behov att vidareutveckla metoden inom detta fält, exempelvis gällande möjligheten att skapa databaser med standardiserade indikatorer och proxydata. Ett antal fallstudier, främst med ursprung från praktisk verksamhet men i några få fall även från forskningssfären, har dock kunnat identifieras.

Hållbarhetsanalysen i utvärdering och bedömning av projekt inom stadsplanering och byggd miljö behöver förbättras. SROI har en potential att fylla en sådan funktion, i synnerhet om metoden vidareutvecklas och anpassas för detta fält. Samtidigt finns det uppenbara svårigheter kring metodens tillämpning som kan begränsa användbarheten. En imperfekt metod för analys av de dolda sociala och miljömässiga värdena är dock bety dligt bättre än frånvaro av beslutsunderlag kring dessa aspekter. SROI bidrar till att stärka och underbygga medvetenhet och fokus på de grundläggande hållbarhetsfrågorna.

This paper presents a work in progress done within an Interreg Europe project called ERUDITE. The aim of the project is to create a process that enables regional stakeholders across Europe to co-identify and co-design appropriate and innovative digital services on the top of high speed broadband, based on existing needs and a recognition of the social, economic and environmental value that they have the potential to generate to society as a whole.