Metodrapport som beskriver efterklangstidsmätning och ljudabsorptionsmätning enligt rumsmetoden i efterklangsrum. Rapporten redovisar utformning och intrimning av SP:s efterklangsrum, val av diffusorer, högtalarsystem, mikrofonpositioner, beräkningsmetodik, mätprecision och utvärderingsmetoder. Vidare behandlas standarder (ISO/R 354 och Nordtest), jämförelser mellan olika mätprocedurer, kontroll av mätnoggrannhet samt regler för placering och hantering av provföremål såsom absorbenter, bafflar och skärmar.

A proposal for a general frame standard to determine the sound power levels of external noise sources by in situ measurements is given in PART I. Apart from the most suitable ISO-standards the proposal includes two new methods. One method is a "long distance" method and the other is a "short distance" method. Both methods are based on ISO 3746. They both allow measurements in front of walls and in corners. The "long distance" method allows directivity measurements. In PART II of the report some measurements are accounted for. The measurements give good agreement between the methods tested.

Rapporten beskriver tekniska egenskaper hos personburna bullerdosimetrar samt faktorer som bör beaktas vid mätning. Dosimetermätning jämförs med mätning med konventionell ljudnivåmätare. Dosimeterns fördelar beskrivs. Exempelvis kan mätning oftast utföras utan närvaro av särskild mätpersonal. Instrumentet kan registrera ackumulerad dos under längre tidsperioder och ange den individuella exponeringen. Även nackdelarna beskrivs, t ex instrumentets möjligheter att korrekt registrera impulsljud. Mikrofonplaceringens betydelse för mätresultatet diskuteras liksom val av mätprogram och mätningars utförande.

A proposal for NORDTEST-method to measure the insertion loss of screens that are intended for use in open plan spaces indoors is given. The theoretical background is given and the concept "simulated free field insertion loss" is introduced. It is concluded that the measurements must take place in a free field above a reflecting plane and that one source and one receiver position is enough for classification purposes. It is further proposed a simplified method to determine the directivity of the sound source. This method concerns measurements in a plane parallel to the reflecting plane.

A series of tests were conducted by the Swedish National Authority for Testing, Inspection and Metrology in co-operation with the National Board of Rescue and Fire Services for the purpose of evaluating a test method developed by the British Fire Research Station for low-expansion foam on synthetic-, AFFF-, fluorprotein- and protein-based foam liquids. The purpose was to obtain data for an appraisal of the feasibility of the proposed method for application under Swedish conditions.

Rapporten beskriver användning av infraröd termografi för att lokalisera isolerfel och luftläckage i byggnader. Metoden bygger på termografering med IR-kamera för att kartlägga temperaturfördelningen på byggnadskonstruktioners ytor och därigenom identifiera brister i värmeisolering, köldbryggor, luftläckage och vissa fuktskador. Rapporten behandlar principerna för IR-kameran, samband mellan yttemperatur, värmemotstånd och luftläckage, tolkning av termogram, inverkande parametrar, mätbetingelser samt praktiska erfarenheter från omfattande fältundersökningar. Metodens tillförlitlighet diskuteras och ett stort antal exempel på termogram från byggnader redovisas.

A proposal for Nordtest-method to measure the sound absorption of screens in a reverberation room is given. Results from a round-robin test is given in an annex. In another annex additional measurement results which have been used as background material are given.

Rapporten beskriver Statens Provningsanstalts övre luftljudslaboratorium för väggar och dess mätmetoder enligt ISO 140-1978. Innehållet omfattar laboratoriedata, konstruktion av provöppning, mätförfarande, utvärderingsmetodik och pilotmätningar av luftljudsisolering för väggkonstruktioner. Rapporten redovisar även repeterbarhetstester enligt ISO 140-1978, analys av flanktransmission, tekniska data för flexibel skiljevägg samt riktlinjer till uppdragsgivare för provning av väggsystem. Syftet är att dokumentera laboratoriets prestanda och säkerställa reproducerbara mätningar av luftljudsisolering hos byggnadselement.

Rapporten beskriver uppbyggnaden av Statens Provningsanstalts vattenljudslaboratorium för mätning av buller från regleringskomponenter i vattenförsörjningsinstallationer enligt ISO 3822/1-1977 och ISO/DP 3822/1-1978. Laboratoriet används för provning av bland annat tappventiler, blandare, kulventiler, tryckreduceringsdon och andra vattenarmaturer. Rapporten redovisar laboratoriets konstruktion, flödes- och tryckmätning, kalibrering, beräkningsmetoder, mätförfarande, bakgrundsmätningar, repeterbarhetstester samt resultat från nordiska jämförelseprovningar (Round Robin). Syftet är att säkerställa reproducerbara och internationellt jämförbara bullermätningar som underlag för typgodkännande av vattenarmaturer.

Metodrapport som beskriver mätning av luftburet buller från elektriska hushållsapparater och liknande apparater. Rapporten behandlar mätstorheter, laboratoriedata, beräkningsmetoder, mätprocedurer, kvalificering av mätmetod och testrum samt mätprecision. Metoden bygger på International Standard ISO 3743 för bestämning av ljudeffektnivåer i speciella efterklangsrum och relateras till IEC Standard 704-1 för hushållsapparater. Särskilda riktlinjer ges för bland annat dammsugare, tvättmaskiner, diskmaskiner, rakapparater och kyl-/frysskåp.

Genomströmningsmätare och vågar kalibreras och justeras av Statens provningsanstalt. Föreliggande rapport avser ligga till grund för SP:s föreskrifter för typprovning och typgodkännande. I första hand har stationär utrustning beaktats. Miljöpåverkan efter uppställning och intrimning har behandlats. Transporter och hantering i samband med leverans, reparationer, flyttning av verksamhet etc ingår därför ej. Rapporten innehåller en kartläggning av förhållanden som påverkar i vad mån och till vilka strängheter utrustningarna utsätts för miljöpåverkan. Vidare bedöms miljöfaktorer och miljösträngheter för olika användningsområden. Slutligen lämnas en rekommendation gällande metoder och strängheter för miljöprovning av genomströmningsmätare och vågar avsedda för olika applikationer.

Rapporten behandlar energiförbrukning i byggnader och betydelsen av provning för att minska energiförluster. Energiförbrukningen analyseras med avseende på transmissions- och ventilationsförluster i såväl befintlig som ny byggnation. Rapporten visar hur förbättrad isolering, ökad täthet och temperaturreglering kan halvera energibehovet i bostäder. Vidare diskuteras förutsättningar för energihushållning, betydelsen av korrekt utförande i praktiken samt behovet av laboratorie- och fältprovning av byggnader, byggnadsdelar och isolermaterial. Slutsatsen är att systematisk provning och kontroll kan ge betydande energibesparingar och ekonomiska vinster.

Rapporten redovisar renoveringen av Sveriges riksnormal för längd (meterprototyp nr 29) och jämförelser mellan riksnormalen och Statens Provningsanstalts huvudnormal. Arbetet omfattade komparering av normalerna vid SP, interferometrisk kalibrering av riksnormalen mot den föreskrivna kryptonvåglängden vid BIPM i Frankrike, omritsning av delstrecken hos SIP i Schweiz samt slutlig kalibrering och ny komparering. Resultaten visar att den nyrenoverade riksnormalen kan användas som mekanisk sekundärnormal av hög kvalitet och ger ett uppdaterat värde för huvudnormalens längd.

Inom ISO/TC 43/SC 2 pågår arbete med revidering av ISO/R 140. Problemen med precision och noggrannhet vid mätning av ljudisolering och stegljudsnivå har även tagits upp. För att främja respektive underlätta detta arbete från svensk sida har TK 90, Byggakustik, beslutat att inbjuda till en jämförande mätning mellan olika svenska institutioner respektive företag vilka utför sådana mätningar. Statens provningsanstalts akustiska laboratorium har organiserat arbetet och sammanställt resultaten.

Denna rapport redovisar undersökningar gjorda vid Statens Provningsanstalt beträffande ersättningsmaterial för asbestsilikat i NORDTEST brandprovningsmetod nr 004. En asbestfri kalciumsilikatskiva betecknad NAVILITE N undersöktes som ersättning för asbestsilikat både som kalibreringsskiva och som underlagsskiva i brandprovningsmetoden. Kalibreringsförsök och jämförande provningar med olika färgsystem och laminat visade att NAVILITE N uppvisade motsvarande brandtekniska egenskaper som asbestsilikat. Slutsatsen är att NAVILITE N kan ersätta asbestsilikat i NORDTEST brandprovningsmetod nr 004.

I föreliggande rapport redovisas en undersökning av hur olika papper av finpapperstyp påverkas av värmeåldring vid skilda klimat. En jämförelse har gjorts mellan lumppapper (arkivpapper), som erfarenhetsmässigt visat sig ha god åldringsbeständighet, och papper med annan fibersammansättning. Arbetet har utmynnat i förslag till krav för godkännande av papper som arkivpapper.

Arkivbeständigheten hos ADB-magnetband har undersökts. Banden utsattes för klimatprov, varefter de arkiverades i två år. Därvid förvarades hälften av banden i optimal arkiveringsmiljö, 20°C, 50 % relativ fuktighet, medan den andra hälften utsattes för accelererad åldring i 55°C. Före klimatproven hade skilda grupper av banden förbehandlats på följande olika sätt: hållits i dammfri miljö, hanterats och spolats i icke dammfri miljö samt utsatts för nötningsprov. De två sistnämnda förbehandlingarna nedsatte bandens arkivbeständighet mycket starkt. En uppskattning av livslängden gjordes därför endast på sådana band som enbart hållits i dammfri miljö. Livslängden blev, försiktigt räknat, mellan 6 och 20 år beroende på fabrikat. I rapporten redogörs dessutom för resultatet av litteraturstudier beträffande arkivering av magnetband, vidare visas hur behandlingen i en s.k. cleaner (bandrengöringsapparat) verkar på banden. Sambandet mellan konstaterade bandfel (drop-outs) vid körning i SP:s provningsutrustning och i en vanlig bandstation redovisas även. Slutligen anges rekommendationer beträffande arkivering av magnetband och de krav som bör ställas på magnetband som skall arkiveras.

En laserinterferometrisk refraktometer har konstruerats för bestämning av luftens brytningsindex n. Praktiska frågor rörande vakuumröret, såsom tekniska detaljer och underhåll, behandlas. För att prova utrustningen har storheten (n−1)·10⁶ uppmätts. Inga signifikanta systematiska avvikelser mellan de experimentellt erhållna värdena och de teoretiskt förväntade värdena har kunnat konstateras.

Enligt lag om bestämning av volym och vikt skall riktigheten av volym- och viktuppgift på färdigförpackad vara kontrolleras genom stickprovsundersökning. Sådan undersökning får företas hos tillverkare, importör, förpackare, grossist och detaljhandlare. Provningsanstalten har ålagts att utföra denna stickprovskontroll, varvid undersökning av livsmedel skall ske i samråd med livsmedelsverket. Efter en tids försöksverksamhet hösten 1973 har provningsanstalten i samråd med statistiska centralbyrån utfärdat anvisningar för statens justerare om stickprovskontroll av färdigförpackade varor. Stickprovsundersökningens huvudsyfte är att kontrollera att genomsnittlig total nettovikt eller nettovolym överensstämmer med angivet genomsnittligt värde för ett parti. Dessutom kontrolleras att uppgiven varumängd av enskild förpackad vara är riktig inom för produkten rimliga gränser. Kontrollen avser nettovolym eller nettovikt av det totala innehållet vid förpackningstillfället.

Metoden sammanställdes i princip enligt Teknisk Rapport SP-B6 1975:04 samt på basis av de erhållna synpunkterna och av erfarenheterna under de inledande provningarna som utfördes under tiden 75-10-01 till 75-12-30. Metoden avser provning av utgångsmaterial och produkt för att kontrollera material- och tillverkningsanalogi samt inverkan av tillverkningsbetingelserna på produkten. Kontrollen är grundad på stickprovskontroll. Kontrollen är informativ och provningsresultaten är avsedda för tillverkarens bedömning av produkten. Metoden kommer att omarbetas senare efter ytterligare erfarenheter och synpunkter.

På grund av utvecklingen av nya och mer motståndskraftiga täckfärger förefaller nuvarande provningsmetoder tidsödande och visar dessutom inte hur färgens korrosionsskyddande förmåga avtar. I denna undersökning uppmärksammas elektriska metoder, vilka eventuellt kan förutsäga eller bidraga till att förutsäga hur färg reagerar vid accelererad provning jämförd med provning vid normal exponering. Elektriska mätningar eliminerar den osäkra metoden att bedöma korrosionen visuellt. Växelströmsmotstånds/tidsmätningar och potentiometriska mätningar har utförts på stålplåtar målade med ett stort antal olika täckfärger. Resultaten från dessa försök visar god korrelation med varandra och med resultat som publicerats i facklitteraturen. Fastän polarisationsmetoderna används i mycket stor utsträckning i studier av korrosionsmekanismer och för att förutsäga metallsubstratens hållbarhet, är utvidgandet av denna teknik till målade stålprovkroppar ganska ny och fordrar systematisk värdering. Förundersökningar har gjorts med användande av polarisationsmetoder och resultaten verkar ganska lovande. Ytterligare arbeten pågår beträffande denna del av undersökningen.

Arbetet var en förstudie som avsåg att undersöka petroleumhartsets (beteckn. NhPh) blandbarhet med polyeten och polystyren, blandprodukternas processegenskaper samt blandprodukternas hållfasthet. Undersökningen omfattade olika kombinationer av polyeten, polystyren och petroleumharts samt tillsatsmedel som titandioxid och kimrök. Resultaten visade att materialen kunde förhomogeniseras och formsprutas utan större svårigheter. Blandningarnas formningsegenskaper var generellt goda medan hållfastheten i många fall minskade jämfört med rena polymermaterial. Kombinerbarheten hos petroleumharts varierade beroende på polymertyp, densitet, smältindex och tillsatsmedel. Petroleumhartset NhPh 2-tr bedömdes ge de mest gynnsamma resultaten genom god homogenisering, obegränsad kombinerbarhet och förbättrade materialegenskaper.

Zinkrika färger används i stor utsträckning för ytskydd av stålkonstruktioner i atmosfär. Användning av dessa färger för invändig ytbehandling av oljetankar samt för undervattenskonstruktioner etc. har dock ökat kraftigt de senaste åren. I det föreliggande arbetet beskrives zinkrika färgers uppförande i saltvatten. Inverkan av vattenbadets surhetsgrad har undersökts. Ändring av zinkrika färgers vidhäftning till stål vid neddoppning i saltlösningar har bestämts. Svepelektronmikroskopfotografier av zinkrika färgytor visar deras porösa karaktär.

För att förebygga korrosionsskador i värme- och kylsystem tillsätts korrosionsinhibitorer. Val av rätt inhibitortyp är viktigt inte endast med hänsyn till den skyddande effekt som önskas utan också ur miljövårdssynpunkt. Det förekommer ett stort antal inhibitorer på marknaden och det finns därför ett starkt behov av tillförlitliga och enkla provningsmetoder som simulerar de förutsättningar som råder i praktiken. Rapporten redovisar rotortestmetoden för utvärdering av korrosionsinhibitorer samt jämförelser med provning i pilotanläggning under fältmässiga förhållanden.

Zinc-rich paints are now being widely used for the internal corrosion protection of crude oil cargo ships and oil storage tanks. In general they are tested to meet the requirements of Circular No. 4407 of the National Swedish Inspectorate of Explosives and Flammable Liquids. All corrosion tests are performed at pH 7-7.5. In the actual storage conditions it is found that pH of the water condensates in the oil storage tanks vary from 4-7.5 depending upon the origin of the oil. Some investigations have been carried out on 4 different types of zinc-rich paints to determine if the pH decrease from 7-2.5 causes any damage to the paint as well as to the steel substrate. Test data concerning the loss of zinc metal from the paint and on corrosion of the substrate are reported.

Inom byggområdet förekommande provning är endast delvis officiell, då lagen om officiell provning ännu ej har tillämpning på detta område. I avvaktan härpå upptar föreliggande register provningsmetoder inom byggområdet av bindande art enligt gällande byggnormer, i första hand obligatorisk provning inom byggområdet. För objektgrupper förtecknade alfabetiskt anges de egenskaper som skall bestämmas och de provningsmetoder som för närvarande föreligger med hänvisning till den myndighets föreskrift som ligger till grund för provningen.

Rapporten beskriver provning av korrosionsinhibitorer för värme- och kylsystem med cirkulerande vatten. Författarna redovisar en rotortestmetod för utvärdering av inhibitorers korrosionsskyddande förmåga samt jämför resultaten med provning i pilotanläggning under fältmässiga förhållanden. Studien visar att rotormetoden är en tillförlitlig och praktisk laboratoriemetod för screening av korrosionsinhibitorer och att vissa miljövänligare alternativ kan ersätta kromatbaserade inhibitorer.

Syftet med föreliggande kartläggning har varit att undersöka om och på vad sätt det inom mätplatsorganisationens form och ram är möjligt att förbättra noggrannhet, metodik och kontroll på det kemiska området. Studien behandlar kemisk metrologi, laboratoriekontroll, metodstandardisering, interkalibrering, referensmaterial och behovet av en mätplatsorganisation inom olika delar av kemiområdet. Rapporten analyserar såväl offentlig som privat sektor och lämnar förslag om inrättande av mätplatser för vissa fysikalisk-kemiska mätstorheter samt en nationell inventering av kemiska standarder och referensmaterial.

Föreliggande rapport innehåller en genomgång av de numeriska rutiner, som användes vid SP, lab C 12 i samband med kalibrering av resistanstermometrar. Den Internationella Praktiska Temperaturskalan av år 1968 (IPTS-68) baseras på ett antal reproducerbara fysikaliska jämviktstillstånd av typ fryspunkter, kokpunkter och trippelpunkter. Mellan dessa fixpunkter interpolerar man med hjälp av standardinstrument, som i området 13,81–903,89 K (-259,34 till +630,74 °C) är resistanstermometrar med nominell resistans 25 Ω vid 0 °C. Rapporten beskriver omräkning från IPTS-48 till IPTS-68, kalibrering vid fixpunkter och i bad, minstakvadratanpassning av interpolationsfunktioner samt numeriska metoder för beräkning av temperatur från resistansdata och omvänt.

I denna processföreskrift göres ett försök att sammanställa en experimentellt grundad processpecifikation för att enhetligt kunna beskriva tillverkningen av provplattor beträffande termoplastiska polymermaterial. Arbetet avses som samarbetsbidrag till samrådsgrupp bestående av SP, VOLVO och SAAB-SCANIA.

Statens provningsanstalt har i sin egenskap av riksmätplats för resistans i uppgift att svara för att mätningar inom landet kan anknytas till den internationellt antagna enheten ohm. För detta ändamål förfogar anstalten över normaler och mätutrustning av mycket hög klass. Primärnormalerna utgörs av sex motstånd av Thomas-typ på nominellt en ohm vilka förvaras i ett oljebad med en temperatur reglerad till 25 °C. Vid tidigare mätningar har dessa motstånd visat sig synnerligen stabila och därför väl lämpade som primärnormaler. Under 1976 utfördes ett flertal mätningar på primärnormalerna samt en kalibrering av två av dem vid Bureau International des Poids et Mesures (BIPM) för att säkerställa upprätthållandet av resistansenheten.

Redogörelsen omfattar en beskrivning av en provningsutrustning för torrbatterier, som konstruerats och byggts upp vid elektriska laboratoriet. Utrustningen medger samtidigt provning av 800 st torrbatterier, med nominell spänning 1,5 V, 200 st vardera av typerna R6 och R14 samt 400 st av typ R20, enligt IEC rekommendation 86-2 med tilläggen 1, 2, 3. I syfte att i framtiden förenkla dokumentationen av resultaten, är utrustningen anpassad för anslutning till printer.

Thermography uses an infrared camera. Cold portions of a depicted surface are seen dark on an oscilloscope screen or on photographic paper. When this method is used in Sweden for building inspection, cameras sensitive to radiation in the wavelength range of 2–5.6 μm are utilized for determining the temperature distribution over wall and floor surfaces. By taking pictures (thermograms) in a building which has to be inspected, and by comparing them with pictures from a correctly constructed building of the same design, it is possible to assess insulation defects (poor insulation work, air leakage, moisture damage). Rules for interpretation of thermograms are drawn up at our institute. The climatic and other conditions necessary for getting reliable results are investigated. This method is now used as a routine instrument for building inspection. A proposal for an international standard in the field of thermography has been submitted to ISO.

This paper presents calculations for a roof which is composed of an externally insulated load-bearing slab. The slab can be made of concrete, light-weight concrete or wood-wool and the heat insulation of mineral wool, cellular plastics or cork. The report discusses whether a vapor barrier is necessary by analysing moisture transport due to diffusion and moisture convection, taking into account built-in moisture, moisture capacity and climatic conditions. Calculations are presented for externally insulated flat roofs and criteria are derived for when vapor barriers may or may not be required.

I denna tekniska rapport har sammanställts termoprocessreologiska grundsatser baserade på experiment och deras matematik. Termoprocessreologin ger möjlighet att beskriva och styra polymermaterialets formningsprocess med hjälp av: processtekniska storheter, reologiska storheter med dimensionsanalys samt termodynamiska storheter. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara fullständig utan är endast ett försök att beskriva kortfattad problematik, experimentellt grundade synpunkter och tillämpbar metodik. Sammanställningen kan även anses utgöra grund för ytterligare utveckling av de essentiella processtekniska kunskaperna. Rapporten ger förslag till fortsatt arbete som är mycket omfattande. SP kan inte beräknas få tillräckliga ekonomiska och kunskapsmässiga resurser för ett så omfattande, och för SP inte i sin helhet, behövligt arbetsområde. SP bör, om intresse finns, delta i och samordna gemensamt arbetsprojekt med institutioner och fabriker. Metodens utveckling är av allt att döma mycket viktig både för kunskap i materialteknik och kunskap om funktionell hållfasthet.

Arbetet avsåg process- och hållfasthetstekniska mätningar på provmaterial, vilket tillhandahålles av Barracudaverken AB. Provmaterialet utgjordes av granulat betecknad 1, 2 och 3. Granulaten var tillverkade av omarbetade polymeravfall, vilket kan ha stor betydelse beträffande både energiekonomiska och materialekonomiska synpunkter. Valet av undersökningsmetoder bestämdes av materialutvecklingstekniska synpunkter. Arbetet är uppdelat i del 1 "Processteknik" och i del 2 "Hållfasthet".

Arbetet var en förstudie, som avsåg att undersöka ultraljudets användningsmöjligheter för bestämning av materialtillstånd och materialegenskaper hos tekniska gummimaterial. För bestämningen önskades en snabb och praktiskt användbar oförstörande provningsmetod som kunde följa materialets tillståndsändringar hos ett och samma undersökningsobjekt under olika process- och provningsbetingelser. Det finns flera slutförda arbeten där man har försökt beskriva materialegenskaper medelst ultraljudhastighet i material. Den här beskrivna undersökningens närmaste mål var att bestämma ultraljudhastigheten i kombination med förlusttalet (energiförlusttalet) i provföremålet och fastställa om dessa indikationer påverkas av materialets tillståndsförändringar. Tillvägagångssättet var en typ av puls-ekometod. Resultaten synes ge en jämförelsevis snabb och enkel oförstörande metod att följa undersökningsobjektets hållfasthetstekniska egenskapstillstånd under olika process- och provningsbetingelser. Fördelen var att ett och samma prov kunde följas och undersökas utan att detta förstördes. Utvecklingen av metoden kan ha stor betydelse för materialval, processkontroll, kvalitetsprov och kvalitetsidentifikation. Redan nu har funnits ett flertal olika tillämpningar av metoden. Praktiska prov och lämplig teknik utförda vid SP redovisas.

Rapporten beskriver kortfattat problematiken i ämnet och ger experimentellt grundade synpunkter, tillämpbar metodik och motivering för metodiken samt tekniken och utformningen av formverktyg för tillverkning av provkroppar för bestämning av materialets specifika hållfasthetsegenskaper.

The present report is a brief description of the problems encountered in the subject and offers comments based on experiments in the form of a presentation of the problem, description of the difficulties, methods applied, motivation for such methods and the type of job involved.

Enligt 1934 års lag om mått och vikt ålåg det Kungl. Mynt- och justeringsverket att förvara riksprototyperna för längd och vikt (massa). Med Kungl. Maj:ts tillstånd har riksprototyperna tagits fram ur sitt förvar var tionde år för jämförelse mellan verkets huvudnormaler för metern respektive kilogrammet och motsvarande riksnormaler (prototyper). Den sista jämförelsen enligt denna förordning (SFS 1934:364) ägde rum 1965. Den 1 juli 1973 upphörde 1934 års lag om mått och vikt att gälla samt ersattes av författningarna om bestämning av volym och vikt (SFS 1971:1081 och 1973:85). Det bör framhållas att författningarna inte innehåller några bestämmelser om riksnormalerna, varken om deras förvar eller användning. Samtidigt förordnade Kungl. Maj:t Statens Provningsanstalt att utföra justering av redskap som enligt lagen skall vara justerade. Härmed fick Statens Provningsanstalt, som den 1 juli 1973 utsågs till riksmätplats för längd och massa, ansvaret för de bägge riksnormalerna.

I och med att statens provningsanstalt utsetts till riksprovplats för massa var det önskvärt att få veta komparationsvågens egenskaper samt om möjligt vidtaga åtgärder för att förbättra vågen. Redogörelserna över komparationerna av riksprototypen för massa studerades för att få en uppfattning om vågens tidigare egenskaper samt när förändringar skett. För att utröna om det gick att förbättra vågen genomgick den en grundlig undersökning. I samband härmed avhjälptes vissa fel och brister. Vågens känslighet är nu ungefär densamma som under tidsperioden 1915–1955.

Arbetet avsåg att systematiskt undersöka hållfastheten hos polymermaterial i samband med deras formningsprocesser under varierande processbetingelser (formsprutning). Arbetet är ett försök att: 1. kortfattat beskriva de nödvändigaste styrtekniska och processtekniska definitionerna i ämnet 2. sammanställa ett lämpligt experimentellt, grundat system som passar till de generaliserade processföreskrifterna för att enhetligt kunna beskriva tillverkningen av provkroppar vid standardiseringsarbete. Arbetet avsågs även som samarbetsprojekt av Nordforsks bearbetningsfrågor av polymermaterial. Anm.: Enligt den beskrivna metoden tillverkades standardplattor i ett flertal arbetsuppdrag. Den preliminära rapporten omarbetades enligt de nya regleringstekniska principerna och behovet av den aktuella provningsverksamheten på detta område.

This paper describes the design, construction and function of a slit photometer and a test pattern generator intended for measuring the sharpness of pictures displayed on TV-receivers using sine squared pulses.

När egensäkra strömkretsar provas enligt SEN 2108 användes som provgas en standardiserad H2-luftblandning eller, där kraven på explosionsskydd är lägre, etylen-luft-, propan-luft respektive metan-luftblandningar. En säkerhetsfaktor (1,5) införes genom att ström eller spänning ökas utöver normala driftdata. Detta förfaringssätt är inte alltid möjligt i modern elektronik och det har därför uppstått ett behov av att överföra säkerhetsfaktorn till provgasen. Man ökar då syrgashalten, tills gasen tänder vid strömmar och spänningar, som är 1,5 gånger lägre än de som behövs för att tända den ursprungliga gasen. I den nedan redovisade undersökningen har framtagits en blandning av H2, O2 och N2, som motsvarar dessa krav. Följande blandning har befunnits ge önskat resultat: H2 21 %, O2 45 % och N2 34 %. Resultaten från undersökningen visar, att man måste acceptera en variation i säkerhetsfaktorn ungefär mellan 1,5 och 2,0. Den ändring av minsta tändenergin, som en viss syretillsats ger upphov till, blir olika för olika kretstyper och olika värden på kretsparametrarna. Litteraturdata från mätningar av minsta tändenergin ger belägg för att detta är den viktigaste orsaken till variationen i säkerhetsfaktorn. Dessutom tillkommer den relativt stora osäkerheten i bestämningen av explosionsgränsen orsakad av tändprocessens slumpmässiga karaktär. Avsikten är att framtaga motsvarande syreberikade blandningar även för etylen, propan och metan.

Enligt 2 § lag om bestämning av volym och vikt (SFS 1971:1081) skall riktigheten av volym- eller viktuppgift på färdigförpackad vara kontrolleras genom stickprovsundersökning. I den med lagen samhörande kungörelsen (SFS 1973:85) har Statens provningsanstalt bemyndigats att utföra denna stickprovskontroll. Provningsanstalten har efter en tids försöksverksamhet i samråd med Statistiska centralbyrån utfärdat anvisningar för statens justerare om stickprovskontroll av färdigförpackade varor, SP-FÖR 1974:5, som trädde i kraft 1974-07-01. Stickprovsundersökningens syfte är att dels kontrollera att genomsnittlig total nettovolym eller total nettovikt för ett parti överensstämmer med den uppgivna, och dels att kontrollera att uppgiven varumängd av enskild färdigförpackad vara är riktig inom tillåtna gränser. Vid bedömning av det senare kravet skall beaktas dels varans uppgivna mängd och dels huruvida denna vara är av lätt- eller svårförpackat slag. Enligt anvisningarnas definitioner, som överensstämmer med EG-förslag, hänförs tvättmedel till gruppen svårförpackade produkter.

Redogörelsen omfattar en beskrivning av de provningsförfaranden för TV-mottagare som är sammanställda i SEN-normförslag 47 01 40. Provningsbeskrivningen innehåller en redogörelse för de förutsättningar som skall gälla vid proven, det tillvägagångssätt som följs samt förklarande beskrivning av utrustningen i den mån detta ansetts erforderligt. Slutligen anvisas även lämpligt sätt att ange resultaten. Beskrivningar följer uppställningen i det ovan nämnda normförslaget.

Redogörelsen omfattar utvärdering av de mätresultat som erhålles vid provning av TV-mottagare enligt SEN-normförslag 42 01 40. Uppställningen följer i stort rubriceringarna i normförslaget. Acceptabla gränsvärden anges i de fall hittillsvarande arbeten givit underlag för sådana och även i de fall där underlag har kunnat erhållas från andra publicerade undersökningar. I de fall där undersökningsresultat från andra discipliner än TV-provning använts, exempelvis från fotografisk bildkvalitetsvärdering, anges detta.

Enär mopeder får framföras av envar som uppnått 15 års ålder ställs särskilda krav på detta motordrivna fordon. Fordonskungörelsen föreskriver bl a max.hastighet för mopeder. Rapporten behandlar hur hastighetsprovning utförs inom ramen för den provning mopeder undergår vid statens provningsanstalt. Syftet med rapporten är att bidra till att klarlägga arten och storleken av inverkan på mopeders max.hastighet av parametrar som härrör från variationer i den yttre miljön, främst ändringar i luftfuktighet, lufttemperatur och lufttryck.

Rapporten ger en sammanställning av några resultat av tittarundersökningar samt några mätmetoder med pulser. En ny, vid statens provningsanstalt utarbetad mätmetod med språngsignaler, beskrivs. Med denna metod kan man mäta en färg-tv-mottagares krominans-luminansförskjutning i bilden. Man behöver då ej göra ingrepp i mottagaren och ej heller beakta dess inre konstruktion.