Fires on RoPax ships can be very challenging and may inflict serious damage both to life,environment and property. The SEBRA project explored two different research themesthrough interviews and observations on four larger RoPax ships – firstly, the interactionbetween the crew, installations and environments relevant for fire protection, secondly,what governs the design of fire protective installations and working environmentsonboard.The study shows that proactive fire safety is a continuous process where the crews appliesmany different types of knowledge and experience. Several of the success factors identifiedin the study can be linked to prior research on resilient performance in critical operationsi.e. properties that allow people to deal with problems that are surprising and donot fully match existing routines.Key factors for good performance in the case of fire are good working conditions andeffective training, meaning working environments, systems, organizations and routinesthat fit the needs of the crew. However, the present study shows that a holistic approachis rarely applied to fire safety. Safety Management has a reactive bias, a clear focus oncompliance and pays limited attention to usability as a driver for safety. Observationsresulted in several findings of poor design that could undermine performance in the caseof a real fire.Flaws in fire safety design can be traced to the overall processes of ship design, buildingand revision. Ship design is a processed closely focused on cost and technical demands,rarely concerned with user needs and characteristics. When the fire protection consultantbecomes involved, many important design parameters are normally fixed and thereis little room for user-oriented fire installations and concerns.Future research is needed to strengthen shipping company learning processes and to giveusability a more prominent role in maritime Safety Management. There is also a need ofresearch demonstrating how usability can be integrated as a key value in ship design.

Swedish recycling businesses argue that the Non-Toxic Environmental target gets too much weight and that resource efficiency gets too little focus, which results in decreased recycling. The purpose of this paper is to highlight different factors that recycling of waste decisions should consider, as well as contributing to a constructive discussion of the overall principles and policies for recycling. How recycling works in practice is explored based on nine interviews with stakeholders from the governmental agency level to recycling businesses. Theory with regards to ethics, risk, decision-making, governmental policy and laws is summarised. Finally, the discrepancy and connection between practice and theory is analysed. If recycling of waste is seen as a decision problem, the choice is between to recycle (in different ways) or not to recycle (i.e., energy recovery and/or landfill). Based on risk and decision theory, all relevant goals should be considered. This requires a broader problem framing when goals are in conflict. All parties agree that recycled and virgin material should be treated equally. From a higher policy perspective, it should then be demonstrated that any use of material (recycled and/or virgin) minimize environmental impact and promotes long-term sustainability. © 2020 by the authors.

Ingen ska skadas eller drabbas av sjukdom på grund av sitt arbete. Detta ställer krav på genomtänkt utformning av brandskyddet och utrymningssäkerhet under byggtiden för tunnel eller andra undermarksanläggningar. Ett syfte med denna handbok är att tydliggöra vilka krav som ställs på brandskydd under byggtiden, samt ge exempel på vanliga brandrisker och förslag på hur dessa kan hanteras.

Handboken vänder sig till aktörer, såsom byggherrar, projektörer, entreprenörer och byggarbetsmiljösamordnare, involverade i planering, projektering och byggnation av undermarksanläggningar. Med undermarksanläggning menas här väg-, järnväg-, vatten-, avlopps- kabel- och distributionstunnel, bergrum och slutförvar.  Handboken omfattar inte gruva, byggnader ovan mark, eller brandskydd i färdigställd anläggning.

Handboken är avsedd att användas som vägledning och inspiration vid planering, projektering, genomförande, samt utbildning och övning med fokus på brandsäkerhet. 

Klicka på länken ”TUSC Handbok” högst upp till höger för att öppna handboken. Strax under finns det en länk till en MS Power Point introduktion till handboken, ett övningsprotokoll och ett kommunikations material.

Syftet med den här studien har varit att synliggöra olika faktorer som en besluts- eller riskbedömningsmetod kan beakta i olika utsträckning, att göra en jämförelse mellan nuvarande metod eller praxis och besluts- och riskbedömningsmetoder från andra områden, till exempel trafik, innehåll av kemikalier i produkter, brand och olyckor, eller riskhantering i stort, samt bidra till en konstruktiv diskussion gällande mål och övergripande principer för återvinning av avfall. Bakgrunden till projektet är att det har framgått att återvinning av anläggningsmassor har minskat i och med tillämpningen av Naturvårdsverkets handbok (2010:1). En åsikt som framkommit från en utvärdering av handboken är att miljömålet Giftfri miljö får för stor tyngd och att resurshållning får för lite fokus. I takt med att klimatfrågan blir alltmer akut, och eftersom återvinning i många fall ger en minskad klimatpåverkan, kan denna begränsning ifrågasättas. Det är dock idag oklart hur avvägningen mellan en giftfri miljö och resurseffektivitet ska göras.En litteraturstudie har genomförts i två delar, dels gällande beslut och riskhantering och dels gällande etik. Den första delen syftade till att ge teori om riskbeslut utifrån grundläggande steg som bör ingå i en beslutsprocess. Den andra delen av litteraturstudien, etiken, presenterar teori om etiska aspekter kopplade till besluten. Etiken är central eftersom den länge sökt svar på frågan hur vi bör handla.Vidare har även nio intervjuer genomförts med olika intressenter, från myndighetsnivå till verksamhetsutövare, för att fånga hur återvinning av avfall fungerar i praktiken. Från intervjuresultatet utkristalliserades temat ”Målet Giftfri miljö och de svårigheter som kan uppstå vid dess praktiska tillämpning”. som diskuterades vidare i ett arbetsmöte. Inbjudna till arbetsmötet var framförallt de som hade intervjuats och som hade relevanta roller för det valda temat.Om återvinning av avfall ses som ett beslutsproblem står valet mellan att återvinna (på olika sätt), eller att inte återvinna (dvs. deponering, förbränning eller energiutvinning). Utifrån beslutsteori bör alla mål som berörs beaktas. Detta kommer troligtvis för svårare fall kräva ett breddat perspektiv, se figur nedan, som inkluderar miljörisker kopplade till de olika alternativen.

Med ett bredare perspektiv inses att inget alternativ är riskfritt. En multikriterieanalys kan väga de olika faktorerna mot varandra för att se vad som väger tyngst, vad som ur miljöbalkens perspektiv är mest rimligt, dvs. ger mest miljönytta. Ett bredare perspektiv gynnar långsiktig hållbarhet och på sikt alla miljömålen.På ett övergripande plan bör återvunnet och jungfruligt material behandlas lika. Ur ett cirkulärt perspektiv borde man på motsvarande sätt behöva visa att valet av material främjar långsiktig hållbarhet.

ReliS – Reliable Sprinkler, är en förstudie som undersökt sprinklersystem (gruppaktiveringssystem) i rorolastutrymmen på rorofartyg, även kallade drenchersystem. Det övergripande målet med projektet var att ta fram förslag på tekniska och operativa förbättringar, för att undvika felfunktion och göra systemen mer tillförlitliga. Den huvudsakliga funktionen för ett drenchersystem är densamma som för ett delugesystem: när en deluge sektion är aktiverad ska vatten tömmas ut från alla öppna munstycken i deluge ("drencher") sektionen. Dessa fyra tillvägagångssätt för att samla in kunskap och erfarenhet om drenchersystemen användes i studien: - Litteraturstudie för att granska föreskrifter och andra vägledande dokument för drenchersystemet. - Intervjustudie för att få förståelse för goda exempel, frågeställningar, skeppsspecifika applikationer m.m. - Fältstudie för att undersöka systeminstallationen tillsammans med besättningsrepresentanter ombord och för att delta i flödestester av drenchersystem. - Systemgruppsworkshops efter en strukturerad metod för att hitta innovativa lösningar. De framtagna förslagen till förbättringar av drenchersystemens tekniska och operativa design utvecklades under Workshop #3 av Systemgruppen. Idéerna Rörmaterial och Undvik havsvatten vid testning valdes för att vidareutveckla. Användningen av havsvatten ökar korrosionshastigheten i stålrörssystem. Vattnets salthalt har också en effekt på korrosionshastigheten. För de fartyg som ingick i denna förstudie var det skillnad mellan besättningarnas upplevelse av igensatta munstycken och korrosion om fartyget trafikerade den svenska västkusten eller östkusten. Besättningsmedlemmar på fartyg som trafikerar östkusten, som har lägre salthalt i vattnet, verkade inte ha erfarenhet av igensatta munstycken och korrosion i samma utsträckning som de på fartygen som trafikerar västkusten. Besättningsmedlemmar på fartyg som trafikerade östkusten var mer oroade över att uppfylla kraven och att faktiskt dämpa en brand, vilket också var en uttryckt oro från de intervjuade inspektörerna. Problem med intern korrosion i rör är inte unikt för drenchersystem på fartyg, det är även problematiskt för landbaserade applikationer, som i vägtunnlar och i byggnader. Resultatet av projektet kommuniceras direkt till sjöfartsnäringen via de referens- och systemgrupper som upprättats för projektet samt till Transportstyrelsen för vidare anmälan till IMO för utveckling av säkerhetsregler för fartyg.

ReliS – Reliable Sprinkler, är en förstudie som undersökt sprinklersystem (gruppaktiveringssystem) i rorolastutrymmen på rorofartyg, även kallade drenchersystem. Det övergripande målet med projektet var att ta fram förslag på tekniska och operativa förbättringar, för att undvika felfunktion och göra systemen mer tillförlitliga. Den huvudsakliga funktionen för ett drenchersystem är densamma som för ett delugesystem: när en deluge sektion är aktiverad ska vatten tömmas ut från alla öppna munstycken i deluge ("drencher") sektionen. Dessa fyra tillvägagångssätt för att samla in kunskap och erfarenhet om drenchersystemen användes i studien: - Litteraturstudie för att granska föreskrifter och andra vägledande dokument för drenchersystemet. - Intervjustudie för att få förståelse för goda exempel, frågeställningar, skeppsspecifika applikationer m.m. - Fältstudie för att undersöka systeminstallationen tillsammans med besättningsrepresentanter ombord och för att delta i flödestester av drenchersystem. - Systemgruppsworkshops efter en strukturerad metod för att hitta innovativa lösningar. De framtagna förslagen till förbättringar av drenchersystemens tekniska och operativa design utvecklades under Workshop #3 av Systemgruppen. Idéerna Rörmaterial och Undvik havsvatten vid testning valdes för att vidareutveckla. Användningen av havsvatten ökar korrosionshastigheten i stålrörssystem. Vattnets salthalt har också en effekt på korrosionshastigheten. För de fartyg som ingick i denna förstudie var det skillnad mellan besättningarnas upplevelse av igensatta munstycken och korrosion om fartyget trafikerade den svenska västkusten eller östkusten. Besättningsmedlemmar på fartyg som trafikerar östkusten, som har lägre salthalt i vattnet, verkade inte ha erfarenhet av igensatta munstycken och korrosion i samma utsträckning som de på fartygen som trafikerar västkusten. Besättningsmedlemmar på fartyg som trafikerade östkusten var mer oroade över att uppfylla kraven och att faktiskt dämpa en brand, vilket också var en uttryckt oro från de intervjuade inspektörerna. Problem med intern korrosion i rör är inte unikt för drenchersystem på fartyg, det är även problematiskt för landbaserade applikationer, som i vägtunnlar och i byggnader. Resultatet av projektet kommuniceras direkt till sjöfartsnäringen via de referens- och systemgrupper som upprättats för projektet samt till Transportstyrelsen för vidare anmälan till IMO för utveckling av säkerhetsregler för fartyg.