Projektet Nationell samverkan mellan innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer har sedan november 2016 arbetat med kunskapsutbyte och lärande mellan de sex städerna Borås, Göteborg, Kiruna, Lund, Malmö och Stockholm som ingår i Vinnovasatsningen “Utveckling av innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer”. Alla städer har, på lite olika sätt, tagit sig an utmaningen att bygga innovationskapacitet och hitta vägar runt hinder för innovation för hållbar stadsutveckling.Tillsammans har städerna utvecklat unik kunskap om lokala samhällsutmaningars komplexitet och på vilket sätt innovationsarbete kan främja en hållbar utveckling. Fokus för arbetet har varit gränsöverskridande samarbete och på vilket sätt gränsgångare, ledarskap, organisationskultur och stödjande strukturer kan bygga kapacitet och mobilisera en omställning för hållbar utveckling. Med andra ord hur man kan utveckla innovationskapacitet och innovationsledning för hållbar samhällsutveckling i städer.Redan i halvtidsrapporten Leda och organisera innovation för hållbara städer och samhällen -erfarenheter från innovationsplattformarna 2017, redovisades viktiga erfarenheter med konkreta exempel från de olika städernas innovationsplattformar. I rapporten beskrivs också några av de samhällsomvälvande hållbarhetsutmaningar som gör behovet av radikalt nya lösningar ocharbetssätt akut. Rapporten argumenterade för att många av utmaningarna är så komplexa att det behövs ett helhetsperspektiv som inkluderar samverkande aktörer från både regionala instanser, den statliga nivån och nationella och internationella nätverk, för att möjliggöra innovation och förändring på det lokala planet. Den här rapporten bygger vidare på dessa erfarenheter, med en rad slutsatser och exempel som kan användas på kommunal nivå, men den innehåller också ett förslag på en agenda för nationella och regionala aktörer.Under det senaste året, med bland annat alarmerande klimatrapporter, fortsatt ökade sociala klyftor, en extrem värmebölja som stressade samhällssystemen och politisk turbulens både nationellt och internationellt har vår övertygelse stärkts än mer; innovationsplattformar är centrala för att utifrån sina unika lokala förutsättningar utforska och utveckla lösningar för hur vi ska klara av samhällets hållbarhetsutmaningar.

Residential solar panels are increasingly popular, yet women arelargely invisible as customers and users. This creates barriers forreaching gender equality and climate goals where increased renewable energy is key. We present results from a norm-criticalstudy drawing on 10 interviews with solar industry representativesand focus groups with 28 women, either owning solar panels or inthe process of buying. The study aims to critically analyze currentgender norms related to technology, market, and use, as well asto identify difficulties for women’s solar panel engagement. Thestudy shows how women at different touchpoints in the processof buying and having solar panels both navigate and negotiate anongoing gendering of this technology, despite the industry attemptsto present solar panels as gender neutral. While the study focuseson residential solar panels, the contribution is relevant for widerHCI, e.g. work related to smart home technologies.

I området Hammarkullen i Göteborg domineras de offentliga miljöerna av män. Ett undantag har varitdet lokala badhuset Hammarbadet där kvinnor har kunnat mötas på sina villkor. 2014 beslutadeIdrotts- och föreningsnämnden att Hammarbadet skulle stängas. Badhuset, miljonprogramsområdetsikonbyggnad från 1973, hade stora renoveringsbehov och den nyöppnade anläggningen AngeredArena i samma stadsdel, med bad, gym och idrottshallar, var tänkt att ersätta det lilla badet. Menstarka protester från boende räddade Hammarbadet. I samband med detta inleddeStadsdelsförvaltningen Angered (SDF Angered) och RISE Stadsutveckling senhösten 2015 ettundersökande arbete som en del av samrådsprocessen tillsammans med en grupp kvinnor, somunder många år nyttjat badhuset själva och med sina familjer, för att se hur badet skulle kunnaförstärkas som en mötesplats för kvinnor, och mellan kulturer.

Norms, gender and collaboration in proptech Here, an engineering approach to norm criticism is used to study a male-dominated interdisciplinary digitization project in the area of prop tech. In property automation (prop tech) the participants are in principle exclusively men, and thus the platforms and program development that will be the basis for all prop tech development are coded in a male context. There are also major challenges, as in most interdisciplinary groups, where the balance of power is often skewed through different norms. The project has mainly addressed challenges due to the interdisciplinary groups, while the gender perspective has been given less focus. The focus on norms has been assigned a full work package, with a similar budget as the other work packages focused on other areas and the norm work package has interacted very closely with all parts of the project, including the more technical ones. In this way, the norm critics has created a platform of its own in the project, based on how a norm critical analysis could be offered to help other work packages in their tasks. Based on the work on norms; discussions, workshops and surveys have been supplemented with interviews, in close collaboration with other work packages. Through the norm-critical analysis, different groups, both within the project and in the industry around prop tech, have been identified. Differences between these groups relate to understanding of different types of technology, priorities, communication and balance of power. Norm criticism has been a way of supporting the entire project in both the expansion of business models and interaction between the various scientific areas that are part of the project. The norm criticism has been well received by the project group and many are aware that the industry is facing a change that requires new ways of thinking, new business models and new collaboration models. There is a new awareness in both the conversations within the project and the surveys and interviews based on the understanded need to see multiple perspectives. This awareness has also been used to broaden the business model. The understanding that it is more difficult to see the order of power for those who belong to the prioritized group has also increased. At the same time, we see a large effect of personal, or corporate, interest in norm criticism, which strongly influences how respondents react to the questions about norm criticism. The project shows that the method of using norm criticism in collaborative processes between different groups has been successful.

Sverige har ett av världens mest effektiva avfallssystem ur ett miljöperspektiv. Vi har mycket låg grad av deponi och förbränning och hög grad av källsortering. Men det har visat sig svårt att öka andelen sorterat avfall.

Orsaken till bristande sorteringsgrad och nedskräpning sägs ofta vara att brukare inte förstår systemet eller att de medvetet slarvar i hanteringen av sitt avfall och vid sortering vid lokala återvinningsstationer.

Men tänk om det inte stämmer. Tänk om det finns orsaker i designen av avfallssystemet som avgör brukarens benägenhet och möjlighet att göra rätt.

I den här korta rapporten ges exempel på vad som händer när designmetoder, tjänstedesign, normkritik och stadsutveckling möts för att utmana det nuvarande avfallssystemet.

Sverige har ett av världens mest effektiva avfallssystem ur ett miljöperspektiv. Vi har mycket låg grad av deponi och förbränning och hög grad av källsortering. Men det har visat sig svårt att öka andelen sorterat avfall.

Orsaken till bristande sorteringsgrad och nedskräpning sägs ofta vara att brukare inte förstår systemet eller att de medvetet slarvar i hanteringen av sitt avfall och vid sortering vid lokala återvinningsstationer.

Men tänk om det inte stämmer. Tänk om det finns orsaker i designen av själva avfallssystemet som avgör brukarens benägenhet och möjlighet att göra rätt.

I den här utförliga rapporten ges exempel på vad som händer när designmetoder, tjänstedesign, normkritik och stadsutveckling möts för att utmana det nuvarande avfallssystemet.

The complex challenges of today - ranging from social divisions to global warming - are difficult to handle by existing organisations, formed from a logic more suited for tasks and problems that can be clearly defined and divided. In recent years, innovation has often been emphasised as the key to managing complex societal challenges. Various forms of innovation efforts have become increasingly common. For example, investments in development and testing of new technical solutions in areas such as ICT, mobility and sustainable construction, but also solutions with social focus developed for and by the user such as more equal public space and services for sustainable lifestyles. It has become more common to work with concepts such as test beds and ‘living labs’, using design thinking and an experimental methodology in order to develop new solutions and innovation.

The aim of this brochure is to offer an introduction to the concept of Innovation Platforms. What is an Innovation Platform, how it can be set up and function, and what a city or municipality might gain from working this way? This brochure is based on experiences from several national projects, such as the Swedish six year-long project Innovation Platforms for Sustainable, Attractive Cities (VINNOVA, 2013- 2019), with research overview from the RUGGEDISED-project and giving examples from both The Hague and Rotterdam in the Netherlands and Borås, Kiruna and Lund in Sweden.

Våra städer och kommuner arbetar hårt i en tid av komplexa frågor och stora förändringar. Innovation lyfts gärna fram som vägen framåt för att nå en hållbar stadsutveckling, men det finns fler nyanser och andra sidor av detta begrepp. Inom den akademiska litteraturen pågår en problematiserande diskussion, men den syns inte lika tydligt i resten av samhället.

Denna antologi fördjupar och problematiserar diskussionen kring innovation i städer, med specifikt fokus på svenska förhållanden. Boken ger en överskådlig bild av en del av forskningsfältet kring ämnen som rör innovationsprocesser med koppling till kommuners stadsutvecklingsuppdrag. I bokens 15 kapitel beskriver och diskuterar forskare bland annat nya roller och utmaningar för kommunen och dess tjänstepersoner, projektifiering, mätbarhet och värdefrågor, samverkan, lärande, ledarskapsfrågor och konflikthantering.

Boken vänder sig till personer som arbetar med utvecklingsfrågor i kommuner, såsom stadsplanerare eller strateger, men även politiker och tjänstepersoner som arbetar inom andra delar av offentlig sektor.