Endre søk
Begrens søket
1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Johan
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Nordberg, Åke
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Westin, Gunnar
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum.
    Askfilter för rening av svavelväte i deponigas2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Deponigas bildas under syrefria förhållanden i deponier genom mikrobiell nedbrytning av organiskt material. Gasens sammansättning kan variera mycket, men från svenska deponier brukar den generellt bestå av 40-60 % metan, 30-40 % koldioxid och 5-20 % kvävgas. Svavelväte (H2S) är en mycket giftig och korrosiv gas som finns i deponigas i varierande omfattning, från 10 till 30 000 ppm (motsvarar 0,001-3,0 %). Det är önskvärt att deponigas används för el och/eller värmeproduktion, men för att detta ska vara möjligt behöver H2S-halten renas till låga nivåer (< 200 ppm). Höga halter H2S ökar slitaget på motor/panna och därmed frekvensen på servicetillfällen. Det leder till dyra underhållskostnader och i slutändan till förkortad livslängd för anläggningen. För att minska korrosionen är det vanligt att rökgastemperaturen justeras upp, men det leder samtidigt till lägre verkningsgrad och därmed till sämre energiutnyttjande av gasen. I en del fall bedöms gasens innehåll av H2S vara för högt för att kunna användas för energiproduktion. Under 2015 facklades 53 GWh deponigas i Sverige, vilket i många fall beror på problem med höga halter H2S.

     

    Rening av deponigas från H2S leder således till flera nyttigheter; gasens energiinnehåll används effektivare, underhålls- och servicekostnaderna för förbränningsanläggningarna minskar och utsläpp av försurande svaveldioxid från förbränning av deponigas reduceras. Det finns kommersiell reningsteknik för H2S men den är dyr, både vad gäller kapitalkostnad och driftkostnad. Därmed finns ett behov av att ta fram nya billigare reningstekniker som förbättrar driftekonomin vid deponierna och som möjliggör att även deponigas med höga H2S-halter kan utnyttjas för nyttig energiomvandling.

     

    RISE (f.d. JTI - Inst. för jordbruks och miljöteknik) utvecklar tillsammans med SLU nya, potentiellt kostnadseffektiva metoder för att uppgradera biogas till drivmedelskvalité. En av metoderna baseras på att gasen får passera en bädd av fuktig aska (ett s.k. askfilter) varvid koldioxid och H2S fixeras. Hypotesen i det här projektet var att askor med ursprung från förbränning av avfall, RT-flis eller liknande kan användas för att rena bort höga halter H2S från deponigas. Denna typ av askor ska i regel ändå avsättas på deponier och om reningseffekten är god skulle det ge synergieffekter i form av att askan först används för att rena deponigas från svavel innan den avsätts som konstruktionsmaterial på deponier.

     

    I det här projektet utfördes två försök i pilotskala vid en svensk deponi med mycket höga halter H2S, ca 15 000 ppm. Olika gasflöden studerades (0,7-7,6 m3/h) medan askvolymen var lika i de båda försöken, 0,37 m3. Halten H2S i den renade gasen var genomgående mycket låg under behandling, < 10 ppm vid låga gasflöden och < 200 ppm vid höga gasflöden. Två asktyper undersöktes och båda visade sig ha mycket god förmåga att fixera H2S, 44-61 g H2S/kg torr aska. Vid jämförelse med litteraturvärden är det bara en studie som visar upptag i samma storleksordning, övriga studier ligger ca en tiopotens lägre i upptag.

     

    Utifrån försöksresultaten bestämdes den tekniska och ekonomiska potentialen för askfilter som reningsmetod. Beräkningarna gjordes för olika typanläggningar för att på så sätt täcka in vanligt förekommande deponier. För normalstora deponier med gasflöden på 100-1 000 m3/h och H2S-halter mellan 100 och 1 000 ppm uppgår askbehovet till 10-130 ton torr aska per år. För specialfallet där halten H2S är extremt hög ökar askbehovet och för en anläggning med 15 000 ppm H2S och ett gasflöde på 200 m3/h krävs det ca 800 ton torr aska per år. Överlag är det emellertid beskedliga mängder aska som krävs och skulle t.ex. samtliga svenska deponier använda aska för gasrening skulle askbehovet endast vara 0,2-0,3 % av den årliga svenska askproduktionen.

     

    De ekonomiska beräkningarna visar att askfilter är en konkurrenskraftig metod för att rena bort H2S. För specialfallet med extremt höga halter H2S visade det sig att kostnaden för askfilter är drygt 20 % lägre jämfört med den för ändamålet billigaste konventionella reningstekniken på marknaden. Även vid rening av deponigas med mer normala halter H2S står sig askfilter väl. Vid låga flöden kring 100 m3/h är askfilter klart billigare jämfört med litteraturvärden för konventionell reningsteknik. Skalfördelarna tycks dock vara större för de konventionella reningsteknikerna och därför blir skillnaden mellan reningskostnaden för askfilter jämfört med annan teknik mindre vid högre gasflöden.

     

    De låga reningskostnaderna för askfilter kan öppna upp möjligheter för deponier som idag inte renar gas från H2S. Under projektet kontaktades 15 svenska deponier och ingen av dessa hade någon form av H2S-rening. Med rening kan deponigas däremot användas effektivare, t.ex. genom minskad fackling, ökad verkningsgrad för el- och värmeproduktion samt minskat slitage på pannor och förbränningsutrustning. Dessutom minskar emissioner av svavel till atmosfären, vilket även minskar potentiella luktproblem kring deponin.

     

    För fortsatt utveckling är utformning och design av en prototyp av en askfiltermodul i fullskala en central del. Vidare måste den behandlade askan undersökas vad gäller urlakningsegenskaper, lagringsbarhet och användbarhet som konstruktionsmaterial på deponier tillsammans med en bedömning av de samlade miljökonsekvenserna. Försök i fullskala bör även göras vid fler deponier med olika gasflöden och H2S-halter i deponigasen för att verifiera prestanda från de genomförda pilotförsöken.

    Deponigas bildas under syrefria förhållanden i deponier genom mikrobiell nedbrytning av organiskt material. Gasens sammansättning kan variera mycket, men från svenska deponier brukar den generellt bestå av 40-60 % metan, 30-40 % koldioxid och 5-20 % kvävgas. Svavelväte (H2S) är en mycket giftig och korrosiv gas som finns i deponigas i varierande omfattning, från 10 till 30 000 ppm (motsvarar 0,001-3,0 %). Det är önskvärt att deponigas används för el och/eller värmeproduktion, men för att detta ska vara möjligt behöver H2S-halten renas till låga nivåer (< 200 ppm). Höga halter H2S ökar slitaget på motor/panna och därmed frekvensen på servicetillfällen. Det leder till dyra underhållskostnader och i slutändan till förkortad livslängd för anläggningen. För att minska korrosionen är det vanligt att rökgastemperaturen justeras upp, men det leder samtidigt till lägre verkningsgrad och därmed till sämre energiutnyttjande av gasen. I en del fall bedöms gasens innehåll av H2S vara för högt för att kunna användas för energiproduktion. Under 2015 facklades 53 GWh deponigas i Sverige, vilket i många fall beror på problem med höga halter H2S.

     

    Rening av deponigas från H2S leder således till flera nyttigheter; gasens energiinnehåll används effektivare, underhålls- och servicekostnaderna för förbränningsanläggningarna minskar och utsläpp av försurande svaveldioxid från förbränning av deponigas reduceras. Det finns kommersiell reningsteknik för H2S men den är dyr, både vad gäller kapitalkostnad och driftkostnad. Därmed finns ett behov av att ta fram nya billigare reningstekniker som förbättrar driftekonomin vid deponierna och som möjliggör att även deponigas med höga H2S-halter kan utnyttjas för nyttig energiomvandling.

     

    RISE (f.d. JTI - Inst. för jordbruks och miljöteknik) utvecklar tillsammans med SLU nya, potentiellt kostnadseffektiva metoder för att uppgradera biogas till drivmedelskvalité. En av metoderna baseras på att gasen får passera en bädd av fuktig aska (ett s.k. askfilter) varvid koldioxid och H2S fixeras. Hypotesen i det här projektet var att askor med ursprung från förbränning av avfall, RT-flis eller liknande kan användas för att rena bort höga halter H2S från deponigas. Denna typ av askor ska i regel ändå avsättas på deponier och om reningseffekten är god skulle det ge synergieffekter i form av att askan först används för att rena deponigas från svavel innan den avsätts som konstruktionsmaterial på deponier.

     

    I det här projektet utfördes två försök i pilotskala vid en svensk deponi med mycket höga halter H2S, ca 15 000 ppm. Olika gasflöden studerades (0,7-7,6 m3/h) medan askvolymen var lika i de båda försöken, 0,37 m3. Halten H2S i den renade gasen var genomgående mycket låg under behandling, < 10 ppm vid låga gasflöden och < 200 ppm vid höga gasflöden. Två asktyper undersöktes och båda visade sig ha mycket god förmåga att fixera H2S, 44-61 g H2S/kg torr aska. Vid jämförelse med litteraturvärden är det bara en studie som visar upptag i samma storleksordning, övriga studier ligger ca en tiopotens lägre i upptag.

     

    Utifrån försöksresultaten bestämdes den tekniska och ekonomiska potentialen för askfilter som reningsmetod. Beräkningarna gjordes för olika typanläggningar för att på så sätt täcka in vanligt förekommande deponier. För normalstora deponier med gasflöden på 100-1 000 m3/h och H2S-halter mellan 100 och 1 000 ppm uppgår askbehovet till 10-130 ton torr aska per år. För specialfallet där halten H2S är extremt hög ökar askbehovet och för en anläggning med 15 000 ppm H2S och ett gasflöde på 200 m3/h krävs det ca 800 ton torr aska per år. Överlag är det emellertid beskedliga mängder aska som krävs och skulle t.ex. samtliga svenska deponier använda aska för gasrening skulle askbehovet endast vara 0,2-0,3 % av den årliga svenska askproduktionen.

     

    De ekonomiska beräkningarna visar att askfilter är en konkurrenskraftig metod för att rena bort H2S. För specialfallet med extremt höga halter H2S visade det sig att kostnaden för askfilter är drygt 20 % lägre jämfört med den för ändamålet billigaste konventionella reningstekniken på marknaden. Även vid rening av deponigas med mer normala halter H2S står sig askfilter väl. Vid låga flöden kring 100 m3/h är askfilter klart billigare jämfört med litteraturvärden för konventionell reningsteknik. Skalfördelarna tycks dock vara större för de konventionella reningsteknikerna och därför blir skillnaden mellan reningskostnaden för askfilter jämfört med annan teknik mindre vid högre gasflöden.

     

    De låga reningskostnaderna för askfilter kan öppna upp möjligheter för deponier som idag inte renar gas från H2S. Under projektet kontaktades 15 svenska deponier och ingen av dessa hade någon form av H2S-rening. Med rening kan deponigas däremot användas effektivare, t.ex. genom minskad fackling, ökad verkningsgrad för el- och värmeproduktion samt minskat slitage på pannor och förbränningsutrustning. Dessutom minskar emissioner av svavel till atmosfären, vilket även minskar potentiella luktproblem kring deponin.

     

    För fortsatt utveckling är utformning och design av en prototyp av en askfiltermodul i fullskala en central del. Vidare måste den behandlade askan undersökas vad gäller urlakningsegenskaper, lagringsbarhet och användbarhet som konstruktionsmaterial på deponier tillsammans med en bedömning av de samlade miljökonsekvenserna. Försök i fullskala bör även göras vid fler deponier med olika gasflöden och H2S-halter i deponigasen för att verifiera prestanda från de genomförda pilotförsöken.

  • 2.
    Chen, Genqiang
    et al.
    Shanghai University, China; Umeå University, Sweden.
    Wu, Guochao
    Umeå University, Sweden.
    Alriksson, Björn
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum.
    Chen, Lin
    Donghua University, China.
    Wang, Wei
    Donghua University, China.
    Jönsson, Leif
    Umeå University, Sweden.
    Hong, Feng
    Umeå University, Sweden.
    Scale-up of production of bacterial nanocellulose using submerged cultivation2018Inngår i: Journal of chemical technology and biotechnology (1986), ISSN 0268-2575, E-ISSN 1097-4660, Vol. 93, nr 12, s. 3418-3427Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: More extensive utilization of bacterial nanocellulose (BNC) is severely restricted by the low efficiency and small scale of the traditional static cultivation. Submerged fermentation in stirred-tank reactors (STRs) is potentially favourable for large-scale production of BNC, but scale-up of cultivation remains challenging. Even though the STR is most commonly used for submerged cultivation in the fermentation industry, there are few previous attempts to scale-up production of BNC to pilot scale using an STR. Furthermore, the question of how scale-up of submerged cultivation affects the properties of the BNC has received very little attention. RESULTS: Four strains were compared in 250-mL shake flasks. Strain DHU-ATCC-1 displayed the highest volumetric productivity, 0.56 g L−1 d−1, and was then cultivated in a 400-mL STR, showing a similar productivity of 0.55 g L−1 d−1. Scale-up using a 75-L STR pilot bioreactor resulted in enhancement of the BNC production rate from 0.056 g d−1 in the shake flasks to 17.3 g d−1 in the 75-L STR, although the productivity decreased to 0.43 g L−1 d−1. During scale-up from shake flasks to 400-mL STR and further on to 75-L STR, the BNC fibers formed more bundles, whereas the fiber diameter decreased from 25.6 to 21.7 nm. The BNC from the 75-L STR exhibited a higher degree of polymerization, specifically 3230, higher degree of crystallinity, specifically 83%, larger crystallites, and improved strength including higher tensile energy absorption index and superior stretch at break. CONCLUSION: It is possible to enhance BNC production, and maintain or improve its properties when scaling up submerged cultivation in STRs. © 2018 Society of Chemical Industry.

  • 3.
    Chen, Genqiang
    et al.
    Donghua University, China ; Umeå University, Sweden.
    Wu, Guochao
    Umeå University, Sweden.
    Alriksson, Björn
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum.
    Wang, Wei
    Donghua University, China.
    Hong, Feng F.
    Donghua University, China.
    Jönsson, Leif J.
    Umeå University, Sweden.
    Bioconversion of waste fiber sludge to bacterial nanocellulose and use for reinforcement of CTMP paper sheets2017Inngår i: Polymers, ISSN 2073-4360, E-ISSN 2073-4360, Vol. 9, nr 9, artikkel-id 458Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Utilization of bacterial nanocellulose (BNC) for large-scale applications is restricted by low productivity in static cultures and by the high cost of the medium. Fiber sludge, a waste stream from pulp and paper mills, was enzymatically hydrolyzed to sugar, which was used for the production of BNC by the submerged cultivation of Komagataeibacter xylinus. Compared with a synthetic glucose-based medium, the productivity of purified BNC from the fiber sludge hydrolysate using shake-flasks was enhanced from 0.11 to 0.17 g/(L × d), although the average viscometric degree of polymerization (DPv) decreased from 6760 to 6050. The cultivation conditions used in stirred-tank reactors (STRs), including the stirring speed, the airflow, and the pH, were also investigated. Using STRs, the BNC productivity in fiber-sludge medium was increased to 0.32 g/(L × d) and the DPv was increased to 6650. BNC produced from the fiber sludge hydrolysate was used as an additive in papermaking based on the chemithermomechanical pulp (CTMP) of birch. The introduction of BNC resulted in a significant enhancement of the mechanical strength of the paper sheets. With 10% (w/w) BNC in the CTMP/BNC mixture, the tear resistance was enhanced by 140%. SEM images showed that the BNC cross-linked and covered the surface of the CTMP fibers, resulting in enhanced mechanical strength.

  • 4.
    Gard Timmerfors, Jessica
    et al.
    Umeå University, Sweden.
    Blomberg, David
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum.
    Sjölund, Torbjörn
    MoRE Research, Sweden.
    Jönsson, Leif J
    Umeå University, Sweden.
    Impregnation of wood chips for acidic processes and the influence of wood chip length2018Inngår i: The 8th Nordic Wood Biorefinery Conference:  NWBC 2018: proceedings / [ed] Hytönen Eemeli, Vepsäläinen Jessica, Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland , 2018, s. 195-195Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Joelsson, Jonas M.
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum.
    Warneryd, Martin
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Alwarsdotter, Ylwa
    SEKAB, Sweden.
    Brücher, Jörg
    Holmen AB, Sweden.
    Heuts, Lena
    West Sweden Chemicals and Materials Cluster, Sweden.
    From green forest to green commodity chemicals - Experiences from cross-sector collaboration and consequences for implementation2017Inngår i: European Biomass Conf. Exhib. Proc., ETA-Florence Renewable Energies , 2017, nr 25thEUBCE, s. 1899-1903Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to increase the understanding for the challenges and opportunities inherent to the cross-sectoral development of the bioeconomy. It takes the project “Forest Chemistry” as a case study, which was a collaboration project between Swedish forest industry and petrochemical industry clusters with the goal to develop forest based value chains for production of commodity chemicals. The project considered forest-based production of methanol, ethylene, propylene and butanol. We discuss the project and its outcomes from an innovation systems perspective applying a framework for technological innovation systems analysis. The original Forest Chemistry project also led to a number of spin-off projects, some of which are covered by this paper.

  • 6.
    Molinder, Roger
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum.
    Almqvist, Jonna
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum.
    Extractives in the Scandinavian pulp and paperindustry : Current and possible future applications2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The forest industry is one of Sweden’s most important business sectors. Thanks to its biobased rawmaterials and products, the forest industry plays a key role in the development towards asustainable, circular economy. To meet market needs, and to drive the growth of the circulareconomy, the forest industry is continually developing its processes and products. It is seeking to useits raw material, the forest, as efficiently as possible and is constantly seeking to improve quality andincorporate new functions into materials and products.Pulp and paper makes up the largest part of the forest industry, followed by sawn wood productsand products made from paper and paperboard. 3.9 million tons of pulp and 10.1 million tons ofpaper were produced in Sweden in 2016.The pulp and paper industry uses stem wood as its raw material. Stem wood consists of cellulose,hemicellulose, lignin, and extractives. Cellulose and hemicellulose are separated in the pulpingprocess and the economically most important components in wood. Lignin and extractives areusually burned to provide the mill with heat and power, but the use/needs has changed over timedue to development of more energy efficient mills. Today lignin is extracted from the black liquor forexternal use, while extractives are fractionated and used for production of a wide range of productssuch as, biodiesel, adhesives, and chemical intermediates.The extractives make up between 3 and 5 weight-% of the wood and consists of a wide range ofcompounds. The majority of those compounds are fatty acids such as oleic- and linoleic acid androsin acids, such as abietic- and pimaric acid. The remaining compounds are commonly referred to as“neutrals” and are dominated by β-sitosterol. The extractives in Scots pine for example, consist of 70% fatty acids, 20 % rosin acids and 5 % neutrals.Today, the extractives are separated at the pulp and paper mills during the regeneration of cookingchemicals into a product called crude tall oil (CTO). 2.5 million metric tons of CTO is producedglobally with 80% of the production situated in North America and Scandinavia. 1.3 million tons isproduced in North America and 600 000 tons is produced in Scandinavia. 2.0 million metric tons iscurrently refined globally, while the rest is used internally by the mills for the production of heat andpower.CTO is currently refined into a range of products which can be divided up into (i) chemicalintermediates, (ii) biodiesel, and (iii) tall oil pitch. The chemical intermediates are mostly used for theproduction of adhesives, while the biodiesel is used as a transport fuel, and the tall oil pitch is usedfor production of heat and power.To meet market needs, and to drive the growth of the circular economy, extractives could potentiallybe used for the production of other products, either through new refinement routes of CTO or novelextraction and separation methods from the raw material. In order to identify opportunities for theproduction of other extractives based products, the extractives value chain must first be mapped.Second, refinement routes as well as extraction and separation methods suitable for isolation andprocessing of valuable compounds must be identified.

  • 7.
    Mäkelä, Mikko
    et al.
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden ; Aalto University, Finland.
    Forsberg, Julia
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum.
    Söderberg, Christer
    Iggesund Paperboard AB, Sweden.
    Larsson, Sylvia H
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Dahl, Olli
    Aalto University, Finland.
    Process water properties from hydrothermal carbonization of chemical sludge from a pulp and board mill.2018Inngår i: Bioresource Technology, ISSN 0960-8524, E-ISSN 1873-2976, Vol. 263, s. 654-659, artikkel-id S0960-8524(18)30704-1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Hydrothermal carbonization (HTC) can be used to break down sludge structure and generate carbonaceous hydrochar suitable for solid fuel or value-added material applications. The separation of char and the reaction medium however generates a filtrate, which needs to treated before potential discharge. Thus, this work determined filtrate properties based on HTC temperature and sludge moisture content and estimated the discharge emissions and the potential increase in analyte loads to an industrial wastewater treatment plant based on derived regression models. Direct discharge of HTC filtrate would significantly increase effluent emissions at the mill, indicating the filtrate treatment is crucial for the future implementation of HTC at pulp and paper mills. Recycling the HTC filtrate to the wastewater plant would lead to only a nominal increase in effluent flow, but would increase the suspended solids, BOD, COD and total nitrogen loads by 0.1-0.8%, 3.8-5.3%, 2.7-3.1% and 42-67%, respectively, depending on HTC temperature.

  • 8.
    Smarason, Birgir Örn
    et al.
    Matís Ltd, Iceland.
    Alriksson, Björn
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum.
    Johannsson, Ragnar
    Marine Research Institute, Iceland.
    Safe and sustainable protein sources from the forest industry - The case of fish feed2019Inngår i: Trends in Food Science & Technology, ISSN 0924-2244, E-ISSN 1879-3053, Vol. 84, s. 12-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Aquaculture represents a solution to the future world demand for healthy protein while challenges that require urgent solutions are emerging in feed production, such as the rising costs of feed protein and massive imports. From a European perspective, a large proportion of the protein demand is met with imported protein. This article will focus on the development of protein-rich microorganisms (i.e. Single cell protein) as a novel raw material in fish feed which can be produced as an important co-product in wood-based biorefineries, increasing sustainability and the utilization of organic waste material. Scope and Approach: Developing a safe and sustainable protein resource from local organic waste-material represents an opportunity for Europe to decrease its reliance on nutritional imports, and address mounting food sector sustainability concerns and a growing protein deficit. At the same time, the nutrient recycling industry represents a growing industry, addressing waste valorization and protein feed production concerns at once. Key Findings and Conclusion: An industry and research collaboration has focused on selecting which microorganisms and residual streams from a wood-biorefinery site that would be best suited for production of SCP. The study showed that 38-68% of the fishmeal in a Nile tilapia (Oreochromis niloticus) feed could be replaced with SCP while maintaining a similar or slightly improved fish growth. As reported by FAO, aquaculture production of Nile tilapia in 2014 was 3.7 million tonnes, making it one of the most produced fish species in the world.

  • 9.
    Xiros, C.
    et al.
    Chalmers University of Technology, Sweden; Bern University of Applied Sciences, Switzerland.
    Janssen, Matty
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Byström, Robert
    SEKAB, Sweden.
    Børresen, Borre T.
    Statoil ASA, Norway.
    Cannella, David
    University of Copenhagen, Denmark.
    Jørgensen, Henning
    University of Copenhagen, Denmark; DTU Technical University of Denmark, Denmark.
    Koppram, R.
    Chalmers University of Technology, Sweden; ACIB Austrian Center of Industrial Biotechnology, Austria.
    Larsson, Christer
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Olsson, Lisbeth
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Tillman, Ann-Marie
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Wännström, Sune
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum. SEKAB, Sweden .
    Toward a sustainable biorefinery using high-gravity technology2017Inngår i: Biofuels, Bioproducts and Biorefining, ISSN 1932-104X, E-ISSN 1932-1031, Vol. 11, nr 1, s. 15-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The realization of process solutions for a sustainable bioeconomy depends on the efficient processing of biomass. High-gravity technology is one important alternative to realizing such solutions. The aims of this work were to expand the knowledge-base on lignocellulosic bioconversion processes at high solids content, to advance the current technologies for production of second-generation liquid biofuels, to evaluate the environmental impact of the proposed process by using life cycle assessment (LCA), and to develop and present a technically, economically, and environmentally sound process at high gravity, i.e., a process operating at the highest possible concentrations of raw material. The results and opinions presented here are the result of a Nordic collaborative study within the framework of the HG Biofuels project. Processes with bioethanol or biobutanol as target products were studied using wheat straw and spruce as interesting Nordic raw materials. During the project, the main scientific, economic, and technical challenges of such a process were identified. Integrated solutions to these challenges were proposed and tested experimentally, using wheat straw and spruce wood at a dry matter content of 30% (w/w) as model substrates. The LCA performed revealed the environmental impact of each of the process steps, highlighting the importance of the enzyme dose used for the hydrolysis of the plant biomass, as well as the importance of the fermentation yield.

  • 10.
    Xiros, Charilaos
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioekonomi, Processum. Bern University of Applied Sciences, Switzerland.
    Shahab, Roberrt
    Bern University of Applied Sciences, Switzerland; Ecole Polytechnique Federale de Lausanne , Switzerland.
    Studer, Michael
    Bern University of Applied Sciences, Switzerland.
    A cellulolytic fungal biofilm enhances the consolidated bioconversion of cellulose to short chain fatty acids by the rumen microbiome2019Inngår i: Applied Microbiology and Biotechnology, ISSN 0175-7598, E-ISSN 1432-0614, Vol. 103, nr 8, s. 3355-3365Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The ability of the multispecies biofilm membrane reactors (MBM reactors) to provide distinguished niches for aerobic and anaerobic microbes at the same time was used for the investigation of the consolidated bioprocessing of cellulose to short chain fatty acids (SCFAs). A consortium based consolidated bioprocess (CBP) was designed. The rumen microbiome was used as the converting microbial consortium, co-cultivated with selected individual aerobic fungi which formed a biofilm on the tubular membrane flushed with oxygen. The beneficial effect of the fungal biofilm on the process yields and productivities was attributed to the enhanced cellulolytic activities compared with those achieved by the rumen microbiome alone. At 30 °C, the MBM system with Trichoderma reesei biofilm reached a concentration 39% higher (7.3 g/L SCFAs), than the rumen microbiome alone (5.1 g/L) using 15 g/L crystalline cellulose as the substrate. Fermentation temperature was crucial especially for the composition of the short chain fatty acids produced. The temperature increase resulted in shorter fatty acids produced. While a mixture of acetic, propionic, butyric, and caproic acids was produced at 30 °C with Trichoderma reesei biofilm, butyric and caproic acids were not detected during the fermentations at 37.5 °C carried out with Coprinopsis cinerea as the biofilm forming fungus. Apart from the presence of the fungal biofilm, no parameter studied had a significant impact on the total yield of organic acids produced, which reached 0.47 g of total SCFAs per g of cellulose (at 30 °C and at pH 6, with rumen inoculum to total volume ratio equal to 0.372).

1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7