Change search
Refine search result
1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Edblad, Maria
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Pulp, Paper and Packaging.
    Jensen, Carl
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Oberrauter, Lisa-Maria
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Material and Surface Design.
    Bergman, Penny
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Material and Surface Design.
    Ett digitalt system för ökad källsortering och engagemang i offentlig miljö2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As we cope with our society’s increasingly hectic pace, sales of fast food and "on-the-go" products have dramatically increased. This consumption has led to increasing amounts of waste packaging in the public environment. While littering is a visible problem so is the appropriate provision of waste bins. The vast majority of waste collected from the public environment is not sorted for material recycling. The purpose of the project was to test and evaluate a deposit-return-system on “on-the-go” single use packaging. A three-month test focused on coffee cups. A local marketing communications campaign provided consumers with information on how the packaging was to be recycled. Mini-recycling stations (paper, glass, plastic and ‘other’) were provided within a short walk. The numerous regular ‘unsorted’ waste bins remained in place during the test. When buying a coffee at participating cafes in Örnsköldsvik, between 1 June and 31 August 2021, consumers paid an additional 2 SEK. This deposit was refunded to the consumer when they recycled their coffee cup. This was done using a smartphone ‘app’ at one of the eight mini-recycling stations in the city center. It was also possible to get the refund at the conventional household packaging recycling stations in Örnsköldsvik. The evaluation considered three areas. Firstly, the extent consumers retrieved the deposit. In the test consumers retrieved the deposit about 10% of the time. The majority was refunded and recycled at conventional recycling stations where consumers normally recycle household packaging. Secondly, recycling levels and the purity of collected waste. The test demonstrated increased sorting and improved sorting quality. Of the paper coffee cups left at one of the eight mini-recycling stations, 90% were sorted in the correct fraction. Compared to other beverage paper cups of which 70% were sorted correctly. When considering the unsorted waste from the numerous regular waste bins, an overall recycling level of 56% of refundable coffee cups was achieved. This, together with the low share of coffee cups refunded, indicates that the proximity and convenience of disposal has a higher value than the need to recycle. Thirdly, acceptance among consumers and cafés. A deposit-return-system for on-the-go packaging was not crucial for increasing recycling in public environment. The participating and surveyed consumers were positive towards the project's aim to increase recycling of on-the-go packaging. They did not, however, appreciate the design of the app used in the project. Café owners varied in their perception of the digital deposit system. The main project conclusion is that a deposit-return-system for on-the-go packaging is not crucial for increased source sorting in public environments. This was an ambitious project testing consumer behavioral change. Örnsköldsvik’s city centre went from using bins without the possibility of recycling-to-recycling stations in public environments with the possibility to recycle coffee cups with a refund. While residents and visitors participated, there was limited marketing and only a three-month test period. As a consequence, results must be qualified by the relatively small data sets. That includes physical volumes of cups refunded and recycled, the number of respondents in interviews and surveys. Örnsköldsvik’s city centre has retained recycling stations following the project.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Edo Giménez, Mar
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Henriksson, Gunilla
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, Infrastructure and concrete technology.
    Jensen, Carl
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Fördjupad analys av plast i hushållens restavfall och dess potential till ökad materialåtervinning och minskad klimatpåverkan2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att nå uppsatta nationella klimatmål behöver avfalls- och energisektorn minska klimatutsläppen från energiåtervinningen av avfall som idag står för omkring 75 procent av de totala klimatutsläppen från el- och fjärrvärmesektorn. Restavfall från hushåll och liknande verksamheter står för drygt 30 procent av de totala avfallsmängderna som idag går till energiåtervinning i Sverige. En betydande andel av hushållens restavfall utgörs av plastförpackningar som står för de största klimatutsläppen vid energiåtervinning. Därutöver förekommer andra avfallsslag i vilka plast utgör ett av flera material som exempelvis pappersförpackningar som ofta innehåller en vätskebarriär i plast samt blöjor och andra sanitetsprodukter. Fossilt kol som bidrar till klimatpåverkan vid energiåtervinning av restavfall förekommer också i material som man inte uppfattar som plaster, till exempel konstläder, syntetiska textilier och gummi. Idag har vi stor kunskap om avfallssammansättningen i hushållens restavfall eftersom kommuner på regelbunden basis genomför plockanalyser på avfallet. Dock är kunskapen idag begränsad vad gäller klimatpåverkan från restavfallets ingående avfallsfraktioner. Detta med hänsyn tagen till att olika plaster släpper ut olika mycket koldioxid beroende på faktorer såsom polymertyp, innehåll av smuts och vätska, typ av fyllmedel och andel plast i den aktuella avfallsfraktionen. Det har gjorts projekt i vilka man uppskattat klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner i hushållens restavfall. Gemensamt för dessa rapporter är att schabloner använts eller antaganden gjorts kring materialsammansättningen för flera avfallsfraktioner för att uppskatta klimatpåverkan samt att data över klimatpåverkan i vissa fall är aggregerad där summan av flera underliggande avfallsfraktioner redovisas. Därutöver finns det också kunskapsluckor kring förekomsten av vilka olämpliga ämnen som olika avfallsfraktioner i restavfallet innehåller. Olämpliga ämnen är sådana ämnen som finns på kandidatförteckningen eller kan vara ämnen som på annat sätt kan försvåra materialåtervinningen. Sammantaget bidrar detta till osäkerheter kring potentialen för olika åtgärder som exempelvis ökade och förbättrade källsorteringsmöjligheter, eftersortering, kemisk återvinning samt CCU och CCS, för att minska klimatpåverkan från energiåtervinning av hushållens restavfall. Syftet med projektet är att ge en ökad förståelse för vilken klimatpåverkan ingående avfallsfraktioner i hushållens restavfall har. Detta genom att analysera avfallsfraktioner innehållande plast med avseende på bl.a. andelen fossilt respektive biogent kol, polymertyp samt innehåll av ämnen på kandidatlistan och annat oönskat material. Baserat på erhållna resultat kan följande slutsatser från projektet dras: • Hårdplastförpackningar och mjukplastförpackningar vilka omfattas av producentansvar står för 35–43 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. • Fraktionen Övrig plast, som består av plast som inte faller under något producentansvar, utgör 12–17 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. Denna avfallsfraktion innehåller ämnen på kandidatlistan vilka kan vara ett hinder vid materialåtervinning. • Fraktionen Övrigt brännbart står för 11–12 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall och innehåller ämnen på kandidatlistan (ftalater) vilket kan vara ett hinder vid materialåtervinning. Övrigt brännbart innehåller material som exempelvis leksaker, gummihandskar, hår, skor, mattor m.m. • Blöjor bidrar till 6–9 procent av de totala fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. Blöjor och sanitetsprodukter omfattas inte av producentansvar och består av många olika sorters material. • Textilier utgör 3–8 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall och av dessa textilier är omkring en tredjedel återanvändningsbara kläder, vilka det idag finns insamlingssystem för. Några olämpliga ämnen som försvårar materialåtervinning kunde inte identifieras. Från och med 2025 kommer kommunerna samla in uppkommet textilavfall separat. • Tillsammans med fraktionen Blöjor kommer avfallsfraktionerna Övrig plast och Övrigt brännbart att stå för de största fossila koldioxidutsläppen från energiåtervinning av hushållens restavfall när fastighetsnära insamling av förpackningar är på plats. Något producentansvar förekommer idag inte för dessa avfallsfraktioner och förekommande material är svåra att materialåtervinna då det innehåller många olika sorters polymerer. • En jämförelse av klimatpåverkan från avfallsfraktioner i hushållens restavfall gentemot tidigare studier är svårt att göra. En anledning till denna slutsats är att tidigare studier redovisar aggregerade data över klimatpåverkan innehållande flera avfallsfraktioner som var och en bidrar till klimatpåverkan vid förbränning. En annan orsak är skillnader i restavfallets avfallssammansättning mellan studier. Utifrån resultatet som baseras på faktiska mätningar för respektive avfallsslag, finns nu data från samtliga ingående restavfallsfraktioner i hushållens restavfall som bidrar till klimatpåverkan i samband med förbränning. Detta gör det möjligt att uppskatta klimatpåverkan från restavfallet och potentialen i olika klimatåtgärder utifrån olika kommuners specifika avfallssammansättning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Edo Giménez, Mar
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Jensen, Carl
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Johansson, Inge
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Rapp, Magnus
    Ragn-Sells Recycling AB, Sweden.
    Radlert, Åke
    Swerock AB, Sweden.
    Sahlin, Jenny
    PROFU, Sweden.
    Weiss, Monika
    SRV återvinning AB, Sweden.
    Manual för plockanalyser av brännbart bygg- och rivningsavfall2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This manual provides instructions on how to perform sorting analyses of combustible construction and demolition waste studied in the project Framtidens avfallsbränsle – Uppströmsarbete och kvalitet.The sorting strategy described in this manual recommends sorting out the content of the waste sample based on its composition (referred to as main fractions) and functionality (referred to as subfractions). In this way, four material fractions are identified and sorted out (i.e. plastic, paper, wood and “others combustible and non-combustible materials”), and up to 48 different subfraction (i.e. plastic pipes, wooden furniture, packaging paper, cables, metal pieces etc.).It is important to mention that the subfractions listed in this report are indicative: not all of the subfractions listed are always found in the combustible construction and demolition waste. Additions or substitutions may be necessary to ensure the best outcomes from the sorting analyses depending on the aim and goals of the project.The way the waste sample is handled before a sorting analysis is performed is essential. For that reason, this manual also includes instructions about sample collection, identification and storage once the sample is received at the sorting waste plants; as well as brief recommendations about how to perform a pre-sorting of those materials with a potential for recycling and waste which can be easily removed.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Edo, Mar
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Bisaillon, Mattias
    Profu, Sweden.
    Engman, Martin
    Skanska, Sweden.
    Jensen, Carl
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment.
    Johansson, Inge
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment.
    Sahlin, Jenny
    Profu, Sweden.
    Solis, Martyna
    Profu, Sweden.
    Reduktion av mängden brännbart bygg- och rivningsavfall2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I övergången mot en cirkulär ekonomi är nyttiggörande av avfall och att använda detta som resurser en viktig hörnsten. Bygg- och rivningsavfall är en av de största avfallsströmmarna i Europa och uppskattas till omkring 800 miljoner ton per år inom EU (Europeiska kommissionen, 2019). I Sverige uppkommer omkring 10 miljoner ton bygg- och rivningsavfall varje år (Naturvårdsverket, 2018). Bygg- och rivningsavfall anses vara en avfallsström med stor potential till en förbättrad avfallshantering genom materialåtervinning jämfört med idag. Samtidigt har underlaget om vad det brännbara bygg- respektive rivningsavfallet innehåller varit väldigt knapphändigt.

    Projektets ambitioner har varit dels att öka kunskapen kring sammansättningen av brännbart bygg- respektive rivningsavfall och dels att med hjälp av diskussioner och intervjuer mellan/med olika led i värdekedjan ta fram rekommendationer till åtgärder för att säkerställa att det avfall som går till energiåtervinning bara består av sådant som inte kan återvinnas effektivare på annat sätt. Ett visst fokus har också varit kring plast som har en viktig inverkan på miljöavtrycket både för bygg- och rivningssektorn såväl som på energisektorn.

    I projektet gjordes plockanalyser på byggavfall och på rivningsavfall. Som ett resultat av detta arbete utvecklades en manual tillsammans med aktörerna som utförde plockanalyserna. Denna manual finns publicerad som en separat SBUF rapport för att underlätta användandet av den.

    Även om mängden plockanalyser var begränsat och inte kan sägas utgöra ett medel för respektive avfallstyp kunde fortfarande intressant observationer göras. Analyserna visade att det finns en hel del material i de brännbara fraktionerna som borde ha sorterats ut för materialåtervinning. I snitt utgjordes det brännbara byggavfallet till drygt 30 % av pappers och plastförpackningar. Detta är strömmar som omfattas av producentansvar och där det redan idag finns fungerande processer för materialåtervinning. Plast i sig stod för nästan 30% av det brännbara byggavfallet och av det utgjordes 50% av förpackningar. När det gällde rivningsavfallet fanns det exempel där mer än 50% av den så kallade brännbara fraktionen utgjordes av icke-brännbart material (främst gips).

    De förbättringsåtgärder som identifierats i projektet är en mix från komplexa åtgärder för normändring, ny affärslogik och kommunikation i värdekedjan till konkret om antal containrar vid sortering, förbättrade möten vid projektuppstart, och behov av ett utökat återtagande av förpackningar.

    Några av de största hindren för en ökad återvinning idag är:

    • Huvudsakligen kostnadsdrivna processer där avfall och resurshushållning får en underordnad betydelse

    • Otydlighet om miljönyttan – representanter för byggföretag påtalar att man saknar en tydlig information, kvantifiering och kommunikation om miljönyttan av att materialåtervinna istället för att energiåtervinna de brännbara avfallsfraktionerna.

    • Företagsledningarnas prioriteringar - de är avgörande för att bryta normer och ställa om till ett mer cirkulärt tänk

    • Tidsbrist vid inventeringar samt brist på utrymme för källsortering

    • Att sorteringsanläggningarna idag snarast är optimerade för bränsletillverkning än för att sortera ut så mycket återvinningsbart material som möjligt

     

    Projektet drar följande slutsatser, grupperade inom olika delar:

    Sammansättning:

    • Studien ger ett unikt, offentligt dataunderlag kring sammansättningen av brännbart bygg- och rivningsavfall, som tidigare saknats. Underlaget ger en indikation på framförallt vad som finns i byggavfallet och kan användas när avfallsstrategier uppdateras/tas fram.

    • Byggavfall och rivningsavfall måste separeras när man diskuterar åtgärder för såväl minimering som återvinning och återbruk eftersom förutsättningarna avsevärt skiljer sig åt mellan de två avfallsströmmarna.

    • Resultatet visar att brännbart rivningsavfall kan innehålla en betydande andel icke brännbart avfall, en andel som i vissa fall uppgått till så mycket som 50 procent varav gips utgjort den största andelen.

    • Den genomsnittliga koncentrationen av klor i både byggavfall och rivningsavfall är i samma storleksordning som den i RDF-avfall. Hårdplast är den fraktion som bidrar mest till klorinnehållet i båda avfallsströmmarna.

    • Byggavfall visade högre kvicksilverinnehåll jämfört med rivningsavfall och RDF och SRF. Det var inte möjligt att identifiera källan till kvicksilver i de analyserade proverna.

     

    Potential för materialåtervinning

    • Det brännbara byggavfallet skulle kunna minskas med upp till 33 procent enbart genom en väl fungerande källsortering och insamling av förpackningar (plast, papper och kartong).

    • Det finns en stor potential att öka återvinningen av plast från det brännbara byggavfallet - plockanalyserna visade att av plasten är det upp till 49 procent mjukplastförpackningar, som ingår i producentansvaret och har befintliga system för materialåtervinning

     

    Beteende, policies och prioriteringar

    • Den största utmaningen för minskade avfallsmängder och förbättrad avfallsbehandling är att företagsekonomisk rationalitet driver företagens dagliga verksamhet, och att avfall och avfallsbehandling ofta är en underordnad fråga.

    • Det pågår arbete för förbättrad resurshushållning och avfallshantering inom bygg- och rivningssektorerna för att utbilda och sprida kunskap, samt få branschaktörer att i praktiken agera efter befintlig kunskap.

    • Företagsledningens prioriteringar har stor potential att förändra normer och prioriteringar för inköpsprocesser för avfallsförebyggande, kvalitetssäkring för återanvändning och ökad källsortering. Dessa insatser upplevs medföra en större arbetsinsats, som innebär högre kostnader, än dagens norm med överbeställningar och avfallsgenerering.

    • Det finns ett stort behov av att sprida kunskapen om vikten av återvinning och avfalls-minskning längs hela värdekedjan.

    • Det finns ett stort behov av tidig och detaljerad planering av bygg- och rivningsprojekt, som inkluderar plan för avfallshantering genom hela projektet. I de nya avfallsriktlinjerna från Sveriges Byggindustrier rekommenderas att inventering ska göras även på återanvändbart och återvinningsbart material

    • Utökad sortering och återvinning av rivningsavfall hindras huvudsakligen av brist på tid för inventering och selektiv rivning, samt brist på utrymme för sortering.

    • Det finns ett behov av att förändra ordningen att dagens sorteringsanläggningar av blandat bygg- och rivningsavfall primärt syftar till att ta fram en bränslefraktion, snarare än att sortera avfallet för materialåtervinning

     

    Några rekommendationer från projektet till aktörer i byggsektorn:

    • Skapa strategi och samarbete för normförändring genom hela kedjan från tillverkare, byggherre och byggentreprenör som alla måste prioritera arbetet med att minimera och sortera avfall, för att nå en förändring. En väg kan vara att öka utbildning om resurshushållning som också prioriteras högt vid projektering, planering och implementering av byggprojekt.

    • Förtydliga och utöka samarbete mellan olika affärsenheter såsom ledning, hållbarhet, teknik, särskilt i stora organisationer. Hållbarhetsavdelningen är vanligen väl insatt i frågorna om avfallsförebyggande och hanteringen, men kan ha svårt att nå ut och nå förändring i praktiken.

    • Ökad kunskap om sammansättningen på avfallsströmmar genom systematiska plockanalyser och hantera avfallsströmmar från byggnation respektive rivning olika, med skilda behov av åtgärder för förbättring.

    • Sätt branschgemensamma mål och identifiera vägar för uppföljning för ökad resurshushållning och att nå bättre avfallsbehandling. Men ett gemensamt mål kan företag sporra varandra att prestanda mot samma mål.

    • Gör medvetna resursstyrda inköp.

    • Skapa ett forum för samverkan mellan aktörerna i värdekedjan från ägare av byggnader/infrastruktur hela vägen uppströms till producenterna av materialen/produkterna som används och nedströms till avfallsmottagarna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Jensen, Carl
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Edo, Mar
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Lindberg, Siv
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Material and Surface Design.
    Lindström, Annika
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Material and Surface Design.
    Hinder och möjligheter för att öka källsortering av plastavfall från tillverkningsindustrin2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The consumption of plastics and the management of the generated amounts of plastic waste are two issues that have been some of the most prominent in the environmental debate in recent years. Today, large quantities of plastic waste from the Swedish manufacturing industry is generated that are not sorted for recycling but end up in combustible residual waste going to energy recovery, which means a significant waste of resources. Although large quantities of plastic waste originate from the manufacturing industry, the vast majority of initiatives related to a more resource-efficient management of plastic waste have focused on the plastic waste generated related to consumption. Relatively little focus has been on the primary plastic waste generated from the manufacturing industry.

    The purpose of this project has been to contribute to increase the source sorting and recycling of plastic waste from the Swedish manufacturing industry. The goals were to identify and evaluate significant barriers faced by the Swedish manufacturing industry to increase the sorting of plastic in Sweden and to propose how the sorting of the plastic waste can increase.

    The project and its results were based on a survey answered by manufacturing companies, which was supplemented by interviews with waste and recycling actors.

    The results and conclusions of the project can be summarized as follows:

    ▪ There is considerable potential to increase the source sorting of generated plastic waste from the manufacturing industry

    Of the companies that responded to the survey, 12 percent answered that no source sorting of plastic waste occurs. Although the number of responses was small and not representative of Sweden as a whole, the figures give an indication that the number of manufacturing companies and the amount of plastic waste that is not sorted out can be significant. Of the companies that stated that plastic packaging is generated, as many as 19 percent have no source sorting of plastic packaging. For plastic production waste and other process material containing plastic, a large proportion responded that no source sorting occurs, 26 and 53 percent, respectively.

    ▪ Manufacturing companies sorting out plastic waste have a high source sorting efficiency

    The results from the project show that the companies that sort their waste also have high source sorting levels, ire. there is a small proportion of plastic waste generated that end up in combustible waste fractions. Almost 80 percent of manufacturing companies sort out at least 70 percent of the generated plastic packaging waste. For plastic production waste, about 78 percent sort out at least 70 percent of plastic waste generated. For other process materials containing plastics, the source sorting rate is considerably lower, 44 percent of the companies sort out at least 70 percent of the generated amounts.

    ▪ Existing barriers to increased sorting of plastic waste from the manufacturing industry are estimated to be relatively small

    For each barrier, a majority of manufacturing companies indicated that the current barriers are not relevant or had a minor impact on the sorting of plastic waste. However, it should be pointed out that there are major differences between individual companies where some experience major barriers to increase their source sorting of plastic waste.

    The technical barriers are the most important ones in increasing the source sorting of plastic waste from the manufacturing industry

    For all three plastic waste streams studied, the technical barriers were the most significant to overcome in order to increase the source sorting and recycling of plastic waste from the manufacturing industry. For plastic packaging, the most important technical obstacle was that plastic packaging was contaminated. For production waste, a complex material composition, contamination and the fact that a sufficiently high quality cannot be guaranteed, were the major obstacles. For other process materials, small amounts of waste were considered to be the most important barrier. Other technical barriers for other process materials containing plastics were the presence of contaminants and that a sufficiently high quality of the waste cannot be guaranteed.

    ▪ The incentives to increase the source sorting of plastic waste are small

    Although the barriers to increased source sorting are relatively small, the incentives to increase source sorting for manufacturing companies are also small. Overall, the responses to the survey indicate that the costs related to waste management constitute a small proportion of the total production cost of manufacturing companies. This means that the financial incentives to reduce their production costs through better source sorting are small. Although several source sorted plastic fractions have a material value, the cost associated with the collection of the plastic waste is considerable and may also exceed the revenue a manufacturing company receives for the material itself. A significant proportion (21 percent) of respondents also stated that the cost of source sorted plastics is in the same order of magnitude as for combustible and sorted waste fractions.

    ▪ A large proportion of manufacturing companies use secondary plastic raw materials in their production

    Of the respondents, around half of them use secondary plastic raw material in their production. Although a majority of these use smaller quantities (<10%), reported figures indicate that there is a demand for recycled plastic raw materials in the manufacturing industry. Limitations in quality as well as large variations in the quality of recycled plastic raw materials are considered to be the main reasons why manufacturing companies use more secondary plastics in their production. The quality aspect and that secondary raw material does not meet the set quality requirements is the major reason why half of the responding companies do not use any secondary plastic raw material in their production. This shows the importance of high quality of the source sorted plastics but also sorting and recycling techniques which can handle quality deviations in collected plastic waste.

    Recommendations for increasing the source sorting and recycling of the generated plastic waste from the manufacturing industry can be summarized as follows:

    ▪ Utilize conventional goods transport for reverse logistics of plastic waste to a greater extent

    Plastic waste is often bulky, which means that costs associated with collection are significant in relation to the material value of the plastic waste and can also exceed the revenue generated for the material. Since conventional goods transport often goes back empty after delivery, there is a potential to transport the generated plastic waste to a greater extent. In a future project, the opportunities and barriers exist should be explored to realize this on a large scale, where differences between different industries also exist.

    Increased collaboration between waste and recycling actors in the collection of plastic waste

    Waste and recycling companies which collect waste from businesses and industries operate in a competitive market. This can hamper an efficient collection of plastic waste from industries as several waste and recycling companies have customers located in the same geographical area. Through increased collaboration, improved logistics could be obtained together with a reduced environmental impact at the collection. If the costs of collection can be reduced, the manufacturing companies can be offered a higher price for source sorted plastics and thus increase the financial incentives of source sorting.

    ▪ Increased collaboration between actors in the value chain

    Increased collaboration, communication and transparency between actors in the value chain (manufacturing industry, waste and recycling companies, material manufacturers to suppliers), are also necessary to achieve increased source sorting and recycling of plastic waste. Material recycling is a much more sensitive process in terms of contamination, quality, etc. compared to energy recycling which today receives large amounts of plastic waste. Therefore, it is important that quality requirements and measures to achieve these are stated and communicated by each actor in the value chain in order to enable high quality of recycled plastic raw material. Requirements and measures to reach sufficiently high quality is something the actors in the value chain have great experience and know-how in the manufacture of products, why much of this could be applied to the plastic waste generated from the production.

    ▪ Utilize the possibilities of chemical recycling of plastic waste

    A limitation with the mechanical recycling that exists today is that it is relatively sensitive to contaminants, lack of quality and when materials other than plastic are present. These aggravating circumstances can be mitigated by chemical and/or thermal recycling processes which are significantly less sensitive compared to the mechanical recycling processes. These technologies are not fully developed but have great potential to be alternatives for recycling the plastic waste that is not possible to be recycled mechanically.

    ▪ Reduce the number of plastic types for plastic packaging and other process materials

    A significant barrier is the large number of types of plastics used, which makes source sorting difficult and expensive. For plastic packaging but also other process materials containing plastics, the possibilities of reducing the number of different types of plastic are considerably easier compared to plastic production waste whose content and quality are affected by the industry and product being manufactured. One tool to achieve this is to develop guidelines and set requirements for material content in packaging and recyclability at procurement. By reducing the number of plastic types, the source sorting process is simplified and larger quantities of different types of plastic waste are obtained.

    ▪ Continuous information efforts and feedback to production personnel

    Providing employees with continuous feedback through KPIs etc. is fundamental and something that many manufacturing companies use as a tool for their continuous improvement. This is also something that should be applied when handling waste, where production personnel should receive continuous feedback on waste sorting and the importance of source sorting. There is still a widespread perception that source sorted plastics are still being incinerated, which is important to prevent to get a motivated production staff. In this work, it is also important to highlight why a source sorting of plastics is important from a global and environmental perspective that extends beyond the business economic perspective.

    ▪ Goal monitoring of the company's waste management

    Although the two barriers lack of target follow-up and feedback on source sorting of plastic waste and the absence of directives from the management were considered to be of minor importance overall, there were individual manufacturing companies that considered these barriers to be significant. A recommendation is therefore to set up recycling targets within organizations, follow up, revise these and communicate these to employees.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Johansson, Inge
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Jensen, Carl
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Bäckström, Daniel
    RISE Research Institutes of Sweden.
    VIDAREUTVECKLING AV MODELL FÖR BERÄKNING AV REFERENSVÄRDE PMC I AVFALL2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets syfte är att bidra till en mer rättvisande bild av de direkta utsläppen från fossilt innehåll i avfall som eldas i avfallsenergianläggningar. Detta genom att vidareutveckla modellen från det tidigare projektet Modellering av referensvärde pMC i avfall som går till energiåtervinning (förbränning). Målen i projektet har varit att: 1. Tydligare definiera de avfallstyper som ingår i de underkategorier som används i befintlig modell 2. Fastställa hur stora andelar av underkategorierna som eldas i de 15 största avfallsenergianläggningarna som ingår i EU:s handelssystem för CO2 (ETS, eg. de anläggningar som enligt ETS har utsläpp på minst 50 000 ton CO2 under 2019) samt för tre anläggningar som ligger relativt nära brytpunkten 50 000 ton CO2. 3. Fastställa hur stora variationer det finns inom olika underkategorier mellan anläggningarna samt mellan åren (2017–2019). Undersöka skillnader i referensvärde för 100 procent biogent avfall beroende på variationerna över tid och mellan anläggningarna. 4. Ta fram uppdaterade fördelningar mellan biogent/fossilt på olika avfallskategorier samt undersökt hur stor inverkan dessa har på referensvärdet. 5. Uppdatera modellen enligt slutsatserna från målen 1–4 ovan. Utifrån resultatet från ovanstående genomförandemål rekommenderar projektet att ett nationellt referensvärde (pMCref) används vid beräkning av fossila koldioxidutsläpp från svenska avfallsenergianläggningar. Projektet rekommenderar också att anläggningar som eldar huvudsakligen olika blandade avfallsströmmar (som exempelvis hushållsavfall, RDF mm) ligger till grund för den nationella schablonen. Av denna anledning har projektet exkluderat en anläggning eftersom den i huvudsak eldar träavfall och därmed kraftigt skiljer sig ifrån övriga 12 anläggningar vad gäller mottaget avfall. Det nationella referensvärdet för 2020 respektive 2021 hamnar baserat på ovanstående rekommendation på 107,2 respektive 107,0. Eftersom det redan är överenskommet ett referensvärde för 2020 rekommenderas att det nya referensvärdet används från 2021. Ett möjligt undantag från användning av ett nationellt referensvärde är anläggningar som huvudsakligen eldar träavfall eller exempelvis en blandning av träavfall och gummi. För det förstnämnda fallet skulle då en kombination av den nationella schablonen och en för träavfall bli aktuell. Över de tre åren data samlades in utgjorde Träavfall och träfraktionen i Stödbränsle totalt sett omkring 3 procent av totalt förbrända mängder. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket och Avfall Sverige.

  • 7.
    Löfgren, Cathrine
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Pulp, Paper and Packaging.
    Jensen, Carl
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Lindström, Annika
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Material and Surface Design.
    Wickholm, Kristina
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Pulp, Paper and Packaging.
    Ökat resursutnyttjande av plastförpackningar från on-the-go produkter2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet har identifierat behov, hinder och möjligheter för on-the-go förpackningar i hela värdekedjan. Aktuella krav och konsekvenser i gällande förpackningslagstiftning (Förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, förordning (2016:1041) om plastbärkassar) och Avfallsförordning (2011:927) har inkluderats.

    Förslag på nya möjliga lösningar för minskad nedskräpning och för incitament att samla in och återvinna och återbruka fler förpackningar har arbetats fram genom workshops med relevanta aktörer i olika delar av värdekedjan.

    Tre koncept för en ökad materialåtervinning samt tre koncept för ökat återbruk av plastförpackningar från ”on-the-go”-produkter arbetades fram.

    Efter en urvalsprocess valdes ett koncept för ökad materialåtervinning (”Recycling generation and cities”) och ett koncept för ökat återbruk (Reuse generation) av plastförpackningar från ”on-the-go”-produkter för utvärdering.

    Det slutliga konceptet som togs fram för ökad materialåtervinning ger möjlighet till insamling och källsortering on-the-go, inom rimligt avstånd och med tydlig information om hur förpackningarna ska sorteras. Med pant som sporre för att återvinna. Det möjliggörs genom en app som dessutom underlättar för konsumenter att göra rätt. Appen laddas ner till konsumentens mobiltelefon i kombination med ett väl utbyggt källsorteringssystem på allmänna platser och med tydlig information på källsorteringsstationerna om hur förpackningarna ska sorteras. Ett digitalt pantsystem är förhållandevis billigt jämfört med dagens konventionella pantsystem, det skapar ekonomiska incitament för konsumenten att gå till en källsorteringsstation och som dessutom underlättar för konsument att göra rätt. Ett väl utbyggt källsorteringssystem med tydliga sorteringsinstruktioner ger också konsumenten möjlighet att inom rimligt avstånd kunna materialåtervinna sina förpackningar med höga materialåtervinningsnivåer och bra kvalitet på insamlat material som följd.

    Det slutliga konceptet för ökat återbruk bygger även den på en app som laddas ner till konsumentens mobiltelefon. Därefter registrerar konsumenten sig i appen och kan inhandla on-the-go mat i en flergångsförpackning i de restauranger och caféer etc som är anslutna till systemet och erbjuder dessa återbrukbara förpackningar. Efter förtäring ges information via appen till konsumenten om på vilka platser förpackningen kan återlämnas. Vid dessa platser scannas förpackningen med hjälp av mobiltelefonen och panten som betalades vid köptillfället betalas tillbaka.

    Under utvärderingen av koncepten analyserades:

    • Möjligheter för respektive koncept samt hur de kan realiseras

    • Hinder och hot för respektive koncept samt hur de kan övervinnas

    • Konsekvenser och ansvarsfrågan för respektive koncept

    • Potential för respektive koncept 

    Utvärderingen resulterade i att ett antal ”knutar" identifierades som kan uppstå i de olika delarna av värdekedjan. Lösningar som behövs för att konceptet ska fungera enligt aktörerna i värdekedjan identifierades samt potentialen med respektive koncept.

    Utvärderingen visar att det finns en stor potential för att konceptet för ökad materialåtervinning ska fungera då konceptet leder till:

    • Att förpackningar ses som en resurs

    • Minskad nedskräpning

    • Positiv PR för Varumärkesägare (inget skräp med namn)

    • Ökad resurseffektiv användning av råvaror

    • Ökad cirkularitet

    • Ökad materialåtervinning med renare fraktioner

     

    Vissa förutsättningar som krävs är t.ex. nytt sätt att samarbeta för olika aktörer, ändrade beteenden hos konsumenter, information, utbildning och ny digital lösning av pantsystem.

     

    För konceptet med återbruk finns en potential under vissa förutsättningar. Något som rekommenderas för att underlätta en uppstart av konceptet är t.ex. att starta konceptet inom ett begränsat område såsom en nöjespark. Ett sätt att börja bygga en beteendeförändring och en ökad acceptans för återbruk.

     

    Innan dessa koncept kan implementeras krävs att de testas i verklig miljö, vilket vi planerar göra i Örnsköldsviks stadskärna under sommaren 2020.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Sahlin, Jenny
    et al.
    Profu, Sweden.
    Solis, Martyna
    Profu, Sweden.
    Bisaillon, Mattias
    Profu, Sweden.
    Edo Giménez, Mar
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Jensen, Carl
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Johansson, Inge
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Bränslekvalitet – Nuläge och scenarier för sammansättningen av restavfall till år 20252019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Restavfall till energiåtervinning påverkas av konjunkturoch våra konsumtionsmönster liksom avstyrmedel, normer och insatser för materialåtervinningoch avfallsbehandling, en cirkulär omställningoch resurshushållning.Syftet med projektet Bränslekvalitet är att ökakunskap om både dagens befintliga och framtidafraktioner avfallsbränsle samt asksammansättningenefter energiutvinning. Avfallsbränslen somundersöks är brännbart avfall från hushåll, byggnation,rivning och andra verksamheter samt utsorteratimporterat avfallsbränsle. I projektet undersöksockså askor från avfallsförbränning.

    Projektet är en uppföljning av det tidigare ”Bränslekvalitet- sammansättning och egenskaper föravfall till energiutvinning” som finansierades avAvfall Sverige (2014:E01) och Waste Refinery, samtav deltagande företag.

    Baserat på erhållna resultat kan följande slutsatserfrån projektet dras:Slutsatser om dagens situation:Hushållsavfall

    • Det finns en mycket stor potential till en förbättradutsortering av hushållens restavfall,omkring 80 procent av restavfallsmängdernaskulle kunna sorteras till annan behandling.

    • Av mängden restavfall är det omkring 27procent som utgörs av matavfall som bordesorterats ut till biologisk behandling. Av dessamängder var det knappt 33 procent som utgjordesav onödigt matavfall det vill säga matavfallhade kunnat konsumerats om det hanteratsannorlunda.

    • Det finns en potential att förbättra återvinningsbarhetenför den plast som hushållenkonsumerar. För hårdplastförpackningar somstår för 32 procent av plasten i restavfallet uppskattadesatt 25–33 procent inte är anpassadeför att underlätta återvinningen.

    • Inga anmärkningsvärda halter av studerade kemiskaämnen för vare sig mjukplastförpackningar,hårdplastförpackningar eller övrigt brännbarti hushållens restavfall kunde påträffas.Bygg- och rivningsavfall

    • Det finns en stor potential att öka återvinningenav plast i brännbart byggavfallet däromkring 50 procent av plasten utgörs av plastförpackningar.

    • Dela upp åtgärder för att påverka avfall i byggrespektiverivningsavfall, eftersom de har olikaförutsättningar och utmaningar, och det krävsolika strategier för att hantera dem.

    • Det brännbara rivningsavfallet innehåller enbetydande mängd icke brännbart avfall somdomineras av gips.

    • Inga anmärkningsvärda halter av studeradekemiska ämnen för vare sig blandat, brännbartbyggavfall eller blandat, brännbart rivningsavfallpåträffades utan halterna låg i samma storleksordningsom för övriga bränslefraktioner.Askor från avfallsförbränning

    • Det är stora skillnader i hur askan följs uppvilket försvårar att koppla askkvaliteten tillbränslefaktorer.Verksamhetavfall

    • Kunskapen om sammansättningen i det brännbartavfallet från verksamheter är fortsatt lågpå grund av avsaknad av dataunderlag kringavfallets sammansättning.Framtidens avfall

    • Trots stora förändringar i avfallssystemetsåsom ökad mängd restavfall till energiåtervinning,ökad utsortering och ökad andel import,så väntas en liten förändring på restavfalletsegenskaper på kort sikt. På längre sikt kan detkomma förändringar av både ändrade styrmedelkonsumtionsmönster produktionsmetoderoch produkter.

    • Det är en stor mängd faktorer i samhälletoch våra konsumtionsmönster som påverkarrestavfallets mängd och sammansättning texbefolkningsutveckling, ekonomisk utveckling,företagsetableringar, normer och konsumtionsmönster.Förändringarna kan bli större pålängre sikt, när effekter av tex förebyggande,utsorterad andel och användandet av bioplast isamhället får genomslag.

    • Kapaciteten för energiåtervinning ökar, liksomandelen import vilket påverkar restavfalletssammansättning

    • Vid en mycket omfattande insats för att minskade fossila CO2-utsläppen på svensk energiåtervinning,sjunker det fossila kolinnehållet år2025 från cirka 12 till 4 % av vikten.

    Projektet ger följande rekommendationer tillenergiåtervinningsbranschen:

    • Tag initiativ och arbeta efter strategier somstödjer en utsortering av återvinningsbara avfallsfraktioner,snarare än att sortera fram dettekniskt bästa bränslet från blandat avfall.

    • Förtydliga omfattning av och kvalitetsaspekterpå rejektflöden, det vill säga att en viss del avavfall, som är insamlat till materialåtervinning,kasseras och döms ut av olika orsaker.

    • Utöka mätning, kvalitetskontroll, uppföljningför en ökad kunskap om sammansättning påavfallsbränsle.

    Projektet ger följande rekommendationer tillbyggbranschen:

    • Skapa en strategi och samarbete för normförändringi hela kedjan från tillverkare, byggherreoch byggentreprenör som alla måsteprioritera arbetet med att minimera och sorteraavfall, för att nå en förändring. En väg kan varaatt öka utbildning om resurshushållning somockså prioriteras högt vid projektering, planeringoch implementering av byggprojekt.

    • Förtydliga och utöka samarbete mellan olikaaffärsenheter såsom ledning, hållbarhet,teknik, särskilt i stora organisationer. Hållbarhetsavdelningenär vanligen väl insatt i frågornaom avfallsförebyggande och hanteringen,men kan ha svårt att nå ut och nå förändring ipraktiken

    • Öka kunskap om sammansättningen på avfallsströmmargenom systematiska plockanalyseroch hantera avfallsströmmar från byggnationrespektive rivning olika, med skilda behov avåtgärder för förbättring.

    • Sätt branschgemensamma mål och identifieravägar för uppföljning för ökad resurshushållningoch att nå bättre avfallsbehandling. Menett gemensamt mål kan företag sporra varandraatt prestanda mot samma mål.

    • Gör medvetna resursstyrda inköp

    • Skapa ett forum för samverkan mellan aktörernai värdekedjan från ägare av byggnader/infrastruktur hela vägen uppströms till producenternaav materialen/produkterna somanvänds och nedströms till avfallsmottagarna

    • Avsätt utrymme för sortering och förbättraplaneringen såväl som utformningen av insamlingssystemenpå byggplatserna och logistikfrån platserna till avfallshanteringsanläggningarna.

    • Bidra till bättre tillsyn vid rivning, om tillsynsinstansenhar enhetliga krav, så underlättasoch förbättras arbetet. Prioritera också tid ochutrymme för att utveckla selektiv rivning.

    • Avsätt utrymme för sortering och förbättraplaneringen såväl som utformningen av insamlingssystemenpå byggplatserna och logistikfrån platserna till avfallshanteringsanläggningarna.

    • Hantera avfall från byggnation respektive frånrivning som två separata avfallsströmmar.

    • Följ upp sortering vid byggnation för att följaförbättringar.Projektet ger följande rekommendationer tillavfallsbolag (större avfallsanläggningar och ÅVC):

    • Ge stöd till avfallsleverantörer: utbilda och visamöjligheter till sortering samt rekommendationertill ökad sortering för bättre avsättning.

    • Förtydliga omfattning av och kvalitetsaspekterpå rejektflöden, det vill säga att en viss del avavfall, som är insamlat till materialåtervinning,kasseras och döms ut av olika orsaker.

    • Återkoppla till tillverkare av produkter, tillexempel vilka förpackningar som är överrepresenteradei rejekt efter sortering.

    Projektet ger följande rekommendationer tillkommuner:

    • Ställ krav vid offentliga upphandlingar på attinköpta produkter skall innehålla återvunnetmaterial. Det kan vara ett viktigt bidrag för attstimulera efterfrågan, gärna med progressivtökande andelar. Kommuner och övrig offentligsektor är stora arbetsgivare med bland annatstor plastanvändning, och har potential förnormpåverkan och bidra till ökad kunskap.

    • Fortsätt arbetet med utbildning, kommunikation,test, utveckling för förbättrad sorteringhos kommuninvånare. Samarbeta med fastighetsägaresom ofta kontrollerar avfallshanteringsom en av kategorierna i nöjd-kund-index.

    • Fortsätt arbetet med skarpa kommunala avfallsplanerinklusive avfallsförebyggande arbeteoch påverkan på verksamheter.

    Projektet ger följande rekommendationer till regeringen

    • Regeringen bör fokusera på insatser i tidigaskeden, insatser som är riktade mot resurshushållningi produktion, konsumtion och insamling.Några idéer som lyfts:

    • Ställ krav på att tillverkare ska återvinnasitt eget restmaterial in i nya produkter

    • Inför krav på att tillverkade produkter skaha ett innehåll och utformning som gördem möjliga att återvinna och innehålla enviss andel återvunnet material

    • Ställ krav på utökat ansvar på producenternaför insamling av avfall, så att invånareenkelt kan sortera mer än tidningar ochförpackningar.

    • Pantsystem rekommenderas i större omfattningför produkter.

    • Stötta initiativ för samverkan i aktörskedjor:producenter, kommuner, staten och andraberöra aktörer samarbetar för att insamlingenav plast och annat miljöskadligt material skafungera bättre.

    • Stötta samarbeten för att minska mängdenplast i samhället

  • 9.
    Sundin, Niina
    et al.
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Rosell, Magdalena
    Karolinska Institute, Sweden.
    Eriksson, Mattias
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Jensen, Carl
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Bianchi, Marta Angela
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Agriculture and Food.
    The climate impact of excess food intake - An avoidable environmental burden2021In: Resources, Conservation and Recycling, ISSN 0921-3449, E-ISSN 1879-0658, Vol. 174, article id 105777Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The environmental impacts of food systems and the health consequences of excess food intake are well-acknowledged global issues. However, the climate impact of excess food intake, or metabolic food waste, has received less attention. This study estimated the amount of metabolic food waste and its climate impact in Sweden. Excess food intake was estimated based on the adult overweight and obesity prevalence in Sweden, by applying two alternative calculation methods, one based on the energy content of excess body fat, and the other based on the excess energy intake due to excess body fat. These caloric values were translated to food consumption patterns according to three dietary scenarios and their climate impact estimated based on carbon footprint data. The results showed that the annual amount of metabolic food waste represented 480–710 kt of food in Sweden and, regardless of dietary scenario, exceeded the annual amount of avoidable household food waste. The estimated greenhouse gas emissions from the metabolic food waste amounted up to 1.2 Mt CO2e annually, accounting for approximately 2% of the total and 10% of the food-related climate impact in Sweden. This study confirms the magnitude of the hidden climate cost of excess food intake on a national level and emphasizes the importance of taking this aspect into consideration in actions to improve both planetary and human health. Although applied to the Swedish context, the methodology used in the present study could also be used to assess the environmental impact of excess food intake in other countries globally.

  • 10.
    Zu Castell-Rüdenhausen, Malin
    et al.
    VTT, Finland.
    Wahlström, Margareta
    VTT, Finland.
    Fruergaard Astrup, Thilde
    DTI Danish Technological Institute, Denmark.
    Jensen, Carl
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Oberender, Anke
    DTI Danish Technological Institute, Denmark.
    Johansson, Pernilla
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, Building and Real Estate.
    Waerner, Eirik
    Multiconsult, Norway.
    Policies as drivers for circular economy in the construction sector in the nordics2021In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 13, no 16, article id 9350Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A circular economy (CE) represents the key alternative to the linear ‘take-make-consume-dispose’ economic model, that still predominates in the construction sector. This study investigates how policies support CE-focused businesses in the construction sector in the Nordics. A literature review, the creation of a database, a review of Nordic actors with a CE focus, and targeted interviews with actors across the value chain of the construction sector in Denmark, Finland, Norway, and Sweden enabled us to benchmark the CE policy landscape and assess how CE policies at different levels support CE business models in the construction sector. The results show that the construction sector is well represented in the CE policy frameworks and that many business opportunities are created when national and local policies are put into practice. The implementation of policies is mainly done via three key concepts, i.e., planning, requirements for sustainable constructions, and requirements for public procurement. It can be concluded that policies are drivers for the implementation of a CE and support CE business models in the Nordics. © 2021 by the authors. 

1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf