Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Casimir, Justin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Engström, Jonas
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Flisberg, Patrik
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Hansson, Erik
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Kihlstedt, Annika
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel. RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Rönnqvist, Mikael
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Skiftning av åkermark för ett effektivare jordbruk2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antalet gårdar i Sverige minskar medan deras storlek ökar för att kunna hålla verksamheten konkurrenskraftig på marknaden. En vanlig situation är att gården vill expandera snabbare än det finns tillgänglig mark nära gårdscentrum. Detta leder till att gården får längre avstånd till sin åkermark. Detta extra avstånd har en kostnad, både för gårdens lönsamhet och för miljön.

    En föregående pilotstudie studerade kostnaden för transport av skörd och stallgödsel (spannmål, vall och stallgödsel). Studien visade att kostnader för transporter blir minst halverad om man byter till mark som ligger närmare gården. Denna studie studerade endast fyra gårdar, och inkluderade inte sociala aspekter.

    Detta fortsättningsprojekt syftar till att få en bättre insikt i de tekniska (geografiska) och även sociala faktorer kopplade till markbyte. Den tekniska delen av projektet innebär utveckling av ett verktyg för att 1) räkna avstånd mellan gårdscentrum och fält i hela Sverige, 2) identifiera bästa matchningar för markbyte mellan gårdar, och därmed minimera avstånd mellan gårdscentrum och fält, och 3) uppskatta potentiella besparingar av drivmedel och kostnader kopplade till markbyte.

    Våra resultat visar att verktyget ger ett stabilt underlag som beslutstöd. Däremot behövs mer studier för att komma överens om det bästa sättet att implementera verktyget i Sverige, särskilt angående ägarskap, affärsmodell och utveckling av nya funktioner. Den teoretiska potentialen för markbyte mellan två gårdar är uppskattad till 12,4 %.

    Den sociala delen av projektet undersökte lantbrukares attityder till markbyte. I semi-strukturerade intervjuer med lantbrukare, och seminarium med andra intressenter, undersökte vi hinder, förutsättningar, samt potential för implementering av verktyget. Våra resultat visar att verktyget var positivt mottaget men att det finns fler faktorer att ta hänsyn till t.ex. jordart, odlingsmetod och förtroende.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Casimir, Justin
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Gunnarsson, Carina
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Farmers current practices, and their opinion on supplying straw for production of second-generation biofuels in Sweden2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report presents results from the EU project AGROinLOG (Grant Agreement 727921) and especially focuses on the results from a survey looking at the current practices with straw use in Sweden as well as the farmer’s opinion on supplying straw for the production of second-generation biofuel. The survey was developed as a collaboration between LRF (Federation of Swedish farmers) RISE and Lantmännen.The reader can first read about the context within which the survey was developed and analysed. The questions and the methodology are then presented. The main part of the report presents the questionnaire results before drawing conclusions in line with the project’s objectives.The survey shows that about 60% of the straw from farmers participating in the survey, remains in the field while 40% is harvested mostly for animal production. The county of Skåne, the “ÖSÖ” region (Östergötland, Södermanland, and Örebro counties), the region including Uppsala, Stockholm and Västmanland counties, and the county of Västra Götaland have the largest potential for collection of straw for industrial processes in Sweden. However, farmers from these regions are the most concerned about the decrease of soil quality due to straw removal. The current common practices for straw handling in Sweden, including baling, collection, transport, storage and sale, are highlighted.Some interesting conclusions are drawn concerning the logistics needed for the handling of straw for the biobased industry. Moreover, the answers from the survey give some insights concerning a potential “straw contract” between Lantmännen and the farmers. The report also highlights the aspects to be further researched.More information concerning the Swedish contribution to the AGROinLOG project can be found in the public report AGROinLOG (2020a).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Casimir, Justin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Jamieson, Max
    HIR Skåne, Sweden.
    Elmquist, Helena
    Odling i Balans, Sweden.
    Persson, Ingvar
    LRF konsult, Sweden.
    Bergman, Niklas
    LRF, Sweden.
    Färdplan för effektivisering och egenförsörjning av energi i lantbruket2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The greenhouse gas emissions connected to energy use in the Swedish agriculture (excluding greenhouse cultures) represents 0,6 Mton CO2eq which is about 4% of the agriculture greenhouse gas emission in Sweden (Jordbruksverket, 2018). The “All Party Committee for environmental objectives” (miljömålsberedning) suggested that by 2045 Sweden should has a zero-net-emission of greenhouse gases. The parliament (Riksdag) adopted this political framework for climate issues which entered into force the 1st of January 2018. To reach this ambitious goal, all sectors including agriculture must undertake measures.

    The project developed a roadmap in the form of a list of measures leading the Swedish agriculture towards a sustainable status in line with the Swedish Environmental Goals. This roadmap was developed using a backcasting methodology. It means that first the goals were set and then the measures needed to move from the present status to the goals were developed. Based on political goals as well sustainability principles, a vision of the future for Swedish agriculture has been developed. The vision is:

    In the future, agriculture is energy effective, independent from fossil resources, deliver energy to the society and is profitable. Agricultural enterprises have access to knowledge, competences, and decision support. Collaboration within the agricultural sector as well as with other sectors is comprehensive for energy.

    To analyse the current situation, four studies were implemented within the project: (i) a survey of farmers view and interest, (ii) a survey of agrarian education, (iii) identification of bottlenecks with research and development (R&D), and (iv) an analysis of how relevant tools for energy are communicated. A selection of observation positive for the energy and climate questions are as follow: more agricultural enterprises have solar cells today than three years ago, 25% of the respondents have attend an eco-driving course, large farms have done most energy surveys and, investment in fossil free energy is seen as positive for both enterprise and the environment. Negative observations are that farmers miss a long-term regulation for energy production and feel a lack of knowledge about energy efficiency and production. Only 8% of the respondents uses high blends biofuels. In addition, respondents have expressed a lack of collaboration and inquire for a joint communication for R&D results concerning energy efficiency and production. In the agrarian education the interest in energy efficiency and production is low.

    A range of measures contributing to reach the vision were suggested. These measures vary between different communication strategies, improved advisory services and need for regulatory simplification to minimize the hassle with permissions and administration. Simple and accessible key figures as well as better statistics would make it easier to follow the different energy flows. It is up to decision-making authorities, advisory organisations, institutions of higher education, agricultural organisations and agriculture themselves to implement these measures.

    The greenhouse gas emissions connected to energy use in the Swedish agriculture (excluding greenhouse cultures) represents 0,6 Mton CO2eq which is about 4% of the agriculture greenhouse gas emission in Sweden (Jordbruksverket, 2018). The “All Party Committee for environmental objectives” (miljömålsberedning) suggested that by 2045 Sweden should has a zero-net-emission of greenhouse gases. The parliament (Riksdag) adopted this political framework for climate issues which entered into force the 1st of January 2018. To reach this ambitious goal, all sectors including agriculture must undertake measures.

    The project developed a roadmap in the form of a list of measures leading the Swedish agriculture towards a sustainable status in line with the Swedish Environmental Goals. This roadmap was developed using a backcasting methodology. It means that first the goals were set and then the measures needed to move from the present status to the goals were developed. Based on political goals as well sustainability principles, a vision of the future for Swedish agriculture has been developed. The vision is:

    In the future, agriculture is energy effective, independent from fossil resources, deliver energy to the society and is profitable. Agricultural enterprises have access to knowledge, competences, and decision support. Collaboration within the agricultural sector as well as with other sectors is comprehensive for energy.

    To analyse the current situation, four studies were implemented within the project: (i) a survey of farmers view and interest, (ii) a survey of agrarian education, (iii) identification of bottlenecks with research and development (R&D), and (iv) an analysis of how relevant tools for energy are communicated. A selection of observation positive for the energy and climate questions are as follow: more agricultural enterprises have solar cells today than three years ago, 25% of the respondents have attend an eco-driving course, large farms have done most energy surveys and, investment in fossil free energy is seen as positive for both enterprise and the environment. Negative observations are that farmers miss a long-term regulation for energy production and feel a lack of knowledge about energy efficiency and production. Only 8% of the respondents uses high blends biofuels. In addition, respondents have expressed a lack of collaboration and inquire for a joint communication for R&D results concerning energy efficiency and production. In the agrarian education the interest in energy efficiency and production is low.

    A range of measures contributing to reach the vision were suggested. These measures vary between different communication strategies, improved advisory services and need for regulatory simplification to minimize the hassle with permissions and administration. Simple and accessible key figures as well as better statistics would make it easier to follow the different energy flows. It is up to decision-making authorities, advisory organisations, institutions of higher education, agricultural organisations and agriculture themselves to implement these measures.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Casimir, Justin
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Lund, Johanna
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    A roadmap to develop Integrated Biomass Logistic Centres in Skåne Sweden - Case study grain milling industry2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report presents the results from the EU project AGROinLOG (Grant Agreement 727921) and focuses on the development of a roadmap for the grain processing industry to develop Integrated Biomass Logistic Centres in Skåne. More information concerning the Swedish contribution can be found in the public report AGROinLOG (2020a).The Swedish partners of the AGROinLOG project have been interacting with different stakeholders from the grain processing industry in Skåne (South of Sweden) to investigate the existing hinders and drivers for the development of Integrated Biomass Logistic Centres (IBLC) in the region. This report focuses in particular into the milling industry in Skåne in regard to its potential, the utilization of the by-product bran and limitation for the implementation of IBLC. The objective of this reports is to propose a roadmap for the transformation of the current milling sector into an IBLC.The reader will first get a brief introduction to the IBLC concept and a detailed status of the cereal production and milling industry in Skåne. The process for data collection included many interactions with the industry and other relevant stakeholders. The results are then presented.The roadmap uses a backcasting approach starting with the development of a desired sustainable vision of the future. The vision foreseen that mills have developed into IBLCs and collaborate with many actors to produce a wider range of products and add values to other by-products than the mills’ own by-products. This new activity is profitable for the mills but also for other processing industries. The products developed are highly demanded by the consumers.The authors then mapped the current situation looking in particular at hinders, potential conflict of interest, and policy support. The hinders could be clustered into six categories: supply, communication, regulation, economy, market, and logistic. The conflict of interest for the valorisation of bran is low as it is used for human consumption to a low extent. It could however conflict with the animal feeding industry. Different kind of supports are needed at the different stage of the innovation development. Skåne, and Sweden in general have good access to supporting schemes. More technical data concerning the current status of the milling sector is included in the background chapter.Finally, concrete measures for moving from the current situation to the vision are discussed. The most important measure to implement would be to develop a market for the new bio-based products. To support this, a number of measures should be implemented in a joint effort. These measures include technical development, collaboration, and communication. Moreover, sustainability must be a red thread in this transformation, and new legislation should provide a supportive framework.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Casimir, Justin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Sindhöj, Erik
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Possibilities and bottlenecks for implementing slurry acidification techniques in Russian and Belarus2019Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This report: summarizes expert judgements on how slurry acidification technologies (SATs) could be implemented in Belarus and North West Russia. Special focus on bottlenecks for implementing SATs with existing manure management systems was considered.

    In Belarus and North West Russia, a smaller proportion of manure is handled as slurry compared to EU Baltic Sea countries, but this might be due to the high poultry production in Russia since most poultry manure is solid. None the less, SATs are currently only available for slurry manure handling systems and not for solid or semi-solid manure.

    Regarding the current systems used in Russia and Belarus some SATs may be easier to implement than others. For instance, due to health issues, farms do not store manure under animal houses. Further studies related to the legislation are needed to reveal if this factor is a potential bottleneck for the in-house SAT. In-storage SATs, both long term and just before spreading should be possible to implement based on the current handling practices, even in Belarus where lagoons are very commons to store slurry. In-field SATs also have a good potential for implementation, but it is worth mentioning that machine contractors in agriculture are nearly non-existent in these two countries and equipment is usually owned by each farm.

    More information concerning economics and environmental impacts as well as safety issues related to acid handling are still needed to fully understand the implementation potential of SATs in Belarus and Russia.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Casimir, Justin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Östlund, Johanna
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Holtz, Emma
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Hondo, Haris
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Eliasson, Lovisa
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Moore, Susanna
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Småskalighet som ett medel för att bana väg för framtidens livsmedel?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk livsmedelsproduktion är väl etablerad och gör det svårt för små företag att utveckla nya produkter och ännu hårdare att skapa nya livsmedelsvärdekedjor. Flaskhalsar kan uppstå i början av värdekedjan (primärled och förädlingsprocesser), i andra änden (marknad, konsumenter), eller kan relateras till regelverk som genomsyrar hela kedjan. Små aktörer saknar ofta resurser och nätverk att utveckla sitt område. De har emellertid hög kreativitet, stor innovationsrikedom och ett stort engagemang, vilket krävs för att utveckla hållbara livsmedelsvärdekedjor.

    Projektets mål var att utveckla och applicera en metodik för att utvärdera livsmedelsvärdekedjor med fokus på lönsamhet för svensk, småskalig produktion samt att bidra till en ökad utvecklingstakt. Arbetet innebar även att identifiera livsmedelsråvaror med potential för tillväxt och att identifiera hur dess efterfrågan kan ökas. Projektet kartlade livsmedelsvärdekedjor med hög utvecklingspotential inom Sverige och för export. Tio livsmedelsvärdekedjor identifierades och de huvudsakliga flaskhalsarna i kedjan beskrevs översiktligt. Tre livsmedelsvärdekedjor valdes ut baserat på en potential-svårighets-möjlighets-matris. De valda livsmedelskedjorna var: (i) Humle, (ii) Svenska skogsbär, och (iii) Landbaserad fiskodling. Dessa tre livsmedelsvärdekedjor studerades i detalj med hela värdekedjan inkluderad, från produktion till slutkonsument. Genom litteraturstudier och kontakt med relevanta aktörer (telefonintervjuer, face-to-face-intervjuer eller workshop) bekräftades flaskhalsarna och möjliga lösningar för ökad efterfrågan identifierades.

    Svensk humleproduktion bedrivs med stor passion och stort engagemang av små aktörer, mestadels på hobbynivå. Humlen produceras för att användas som ingrediens i öl. Tyskland och USA står för ca 75 % av världens humleproduktion. Många av dessa humlesorter är inte anpassade för svenskt klimat, vilket resulterar i låga skördevolymer och otillräcklig kvalitet. Inhemska sorter som traditionellt odlats i Sverige ger bättre skördenivåer i svenska klimatförhållanden och tidig mognad. Det finns en efterfrågan på svensk humle hos bryggerier, men på grund av att kvaliteten hos de svenska sorterna är ojämn och bristfälligt karakteriserad med avseende på aromer och beska, vill bryggerierna inte köpa råvaran. I Sverige skördas den mesta humlen för hand, ett tidsödande arbete som gör det i princip omöjligt att uppnå lönsamhet i produktionen. En mekanisering av skörden är nödvändig för att svensk humleproduktion ska ta steget från hobby till kommersiell produktion. Inga kommersiella lösningar finns ännu tillgängliga, RISE kommer i samarbete med SLU utveckla en skördemaskin som uppfyller EU-standard och är anpassad för småskalig humleodling. Ett nytänkande i värdekedjans senare del, såsom att utnyttja humlens aromatiska egenskaper i sitt färska tillstånd, skulle kunna öka efterfrågan på svensk humle. Humle har dessutom antiseptiska egenskaper som skulle kunna utnyttjas för fler produkter än öl.

    Endast fyra procent av bären som växer i svenska skogar plockas varje år. Till de bär som plockas mest hör blåbär, lingon och hjortron. De flesta rensas och fryses ner i Sverige. Förädling av bären har däremot flyttat utomlands och de produkter som tillverkas i Sverige är traditionella, lågprocessade sylter, juicer och krämer. Majoriteten av svenska bär mestadels blåbär för sitt nutritionella värde, exporteras och förädlas vidare till pulver eller extrakt i Asien och Europa. Den typen av värdekedja har inte etablerats i Sverige på grund av bristande kunskap samt en än så länge traditionell marknad. Dock finns ett stort konsumentintresse i bär då de även här anses ha positiva hälsoeffekter. Konsumenter är även mer medvetna om bärens ursprung i produkter som sylt, puré och juice samt kosttillskott. Intresset och efterfrågan av bär som råvara kan bemötas med nya affärsmöjligheter. Denna utveckling skulle underlättas genom att generera och sprida kunskap genom hela värdekedjan (plockning, förädling, produktutveckling och konsumenter), och kan genereras med hjälp av nya innovationer och forskningsprojekt. Det är också viktigt att stödja nätverkande, som i till exempel ”Bärnätverket” (koordinerat av RISE), eftersom nya värdekedjor kräver nya samarbeten i affärsutvecklingen. Även produktutvecklingen behöver stöd i form av produktion i pilotskala och möjligen investeringsstöd för ny utrustning.

    Landbaserad fiskodling är liten i jämförelse med traditionell odling av fisk i Sverige, men flera aktörer ser stor potential med landbaserade system som generellt ger lägre miljöpåverkan än fiskodlingar i sjöar och hav. Exempelvis Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har nyligen investerat i en landbaserad fiskodling. Likt andra EU-medlemsländer har antalet aktiva lantbruksföretag i Sverige minskat, varav några ser en möjlighet att konvertera övergivna djurstallar till bassänger för fiskodling. Den huvudsakliga flaskhalsen i utvecklingen av landbaserad fiskodling består i det regelverk som måste följas, men som utgår från traditionell fiskodling. Det innebär att regelverket inte tar hänsyn till de miljöfördelar som ses med landbaserad fiskodling. Det behövs en öppen dialog och kunskap måste spridas till berörda makthavare och beslutsfattare för att anpassa regelverket. I produktionsfasen finns behov av ett miljömässigt hållbart foder samt ökad teknisk kunskap. Tekniken är kostsam vilket gör det svårt att lära sig genom misslyckade försök till fiskodling i pilotskala. En testbädd anpassad för landbaserad fiskodling kan stödja företag som vill utveckla eller förändra sitt system. Små producenter har svårt att hitta praktiska lösningar för deras produktion, t.ex. vad gäller slakt och filétering. Två möjliga lösningar är att bilda ett kooperativ och/eller mobila system som riktar sig till små producenter. Konkurrensen på marknaden är hård eftersom landbaserad fisk konkurrerar med storskaliga fiskodlingar i Norge och Asien. Problemet kan lösas med en särskild märkning och certifiering samt genom att öka konsumenternas medvetenhet och kunskap.

    Några av dessa lösningar kan användas till samtliga studerade livsmedelsvärdekedjor. Värdekedjorna kan ses som ett pussel med många bitar där alla bitar måste falla på rätt plats för att en utveckling ska ske. Därför är det nödvändigt att öka samarbetet mellan aktörer, men också att ha en drivande aktör som koordinerar samarbetet. Aktörerna inom värdekedjan har ofta inte kapacitet att driva det arbetet, särskilt inte små aktörer. Kooperativ ser ut att vara en möjlig lösning för de studerade livsmedelsvärdekedjorna. Likaså kan logistiken i värdekedjorna förbättras. Det här projektet fokuserade på värdekedjor där slutprodukten utgörs av ett livsmedel, men att undersöka möjligheten att skapa andra typer av produkter kan vara värdefullt.

    Metodiken som användes i det här projektet kan användas för andra värdekedjor med potential att utvecklas. Det skulle hjälpa aktörerna att få en tydlig bild över förekommande flaskhalsar och underlätta kontakten mellan aktörer. Listan över flaskhalsar kan följas upp och användas som indikator för att utvärdera om utvecklingen av värdekedjan går åt rätt håll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Gunnarsson, Carina
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Lund, J
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Casimir, Justin
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Myrbeck, Åsa
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Sustainable straw potential in Sweden – a case study to supply straw for ethanol production2020Ingår i: European Biomass Conference and Exhibition Proceedings2020, Pages 86-8828th European Biomass Conference and Exhibition, e-EUBCE 2020; Virtual, Online; ; 6 July 2020 through 9 July 2020, ETA-Florence Renewable Energies , 2020, s. 86-88Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When agriculture is to supply a growing bioeconomy with biomass, straw has been identified as one of residues with the largest potential. As removal of straw from fields will have a negative impact on soil humus development compared with straw incorporation it is important to make sure that a system including straw removal does not negatively effect the long-term soil fertility. As part of the EU-financed project AGROinLOG a Swedish demonstration case was made to supply 80,000 tonnes of winter wheat straw annually to 2nd generation bioethanol production. The straw removal from the case study area of Norrköping and surrounding counties, in the south-eastern part of Sweden, was evaluated from a soil fertility aspect using a model that estimates the sustainability of a cropping system regarding soil fertility and yield levels based on humus content, climate and soil type. The assessment revealed the possibility to remove 230,000 tonnes of winter wheat straw from the surrounding counties of Norrköping without reaching the humus limit. The margin to 80,000 tonnes is large and collecting this amount of winter wheat straw annually may well be possible. 

  • 8.
    Rönnqvist, Mikael
    et al.
    Université Laval, Canada.
    Frisk, Mikael
    Creative Optimization - Sweden AB, Sweden.
    Flisberg, Patrik
    Creative Optimization - Sweden AB, Sweden.
    Casimir, Justin
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Engström, Jonas
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Hansson, Erik
    Ludwig & Co AB, Sweden.
    Kihlstedt, Annika
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Collaboration and optimization in farmland exchanges2023Ingår i: International Transactions in Operational Research, ISSN 0969-6016, E-ISSN 1475-3995, Vol. 30, nr 4, s. 1591-1616Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To keep businesses competitive in world markets, the number of farms in most countries is decreasing while farm size is increasing, and parcels making up the farm area are extremely fragmented. It is common for farms to expand faster than available arable land near the farm center, leading to longer distances between the farm center and field areas. Consequently, logistic costs increase and affect the farm's profitability and the environment. Moreover, there is often substantial overlap between different farms, which implies that it is possible for farmers to collaborate with each other. We developed and proposed three optimization models to describe different levels of collaboration and sharing restrictions. Many practical considerations need to be weighed, such as the soil type and crops used. We collected detailed information on farms, parcels, and cost drivers in seven large instances for our case study in Sweden. One instance had 1431 farms and 32,091 parcels with 96 crop types. The resulting optimization models were very large; special pre-processing and optimization techniques were developed for their solutions. The theoretical potential for collaboration in logistic cost reduction was very large, ranging from approximately 10% to 50% depending on the form of the collaboration. Because a large part of costs comes from less use of diesel for transport resources, the reduction in cost is directly related to a reduction in CO2 emissions. © 2022 The Authors. International Transactions in Operational Research

  • 9.
    Sindhöj, Erik
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Tamm, Kalvi
    Estonian Crop Research Institute, Estonia.
    Bryukhanov, Aleksandr
    Institute for Engineering and Environmental Problems in Agricultural Production, Russia.
    Casimir, Justin
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Uvarov, Roman
    Institute for Engineering and Environmental Problems in Agricultural Production, Russia.
    Oblomkova, Natalia
    Institute for Engineering and Environmental Problems in Agricultural Production, Russia.
    Slurry acidification as a tool to reduce ammonia emissions2019Ingår i: Agricultural Machinery and Technologies, ISSN 2618-6748, Vol. 13, nr 5, s. 4-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Slurry acidification techniques to reduce NH3 emissions
  • 10.
    Rodhe, Lena (Redaktör)
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Casimir, Justin (Redaktör)
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Sindhöj, Erik (Redaktör)
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Possibilities and bottlenecks for implementing slurry acidification techniques in the Baltic Sea Region2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport innehåller dels beskrivningar av olika tekniker för surgöring av gödsel, I-stall, I -lager och I -fält, som idag är kommersiellt tillgängliga i Danmark, dels en sammanfattning av expertbedömningar av hur dessa tekniker kan imple-menteras i respektive land i Östersjöområdet. Vid bedömningarna har experterna beaktat de hinder som kan finnas för att börja använda surgörningstekniken med befintliga gödselhanteringssystem.

    Uppgifter från Eurostat och nationell statistik visar att en stor del av stallgödseln i varje land hanteras som flytgödsel. Alla nationella experter ansåg att införandet av surgörningsteknik är relevant i respektive land.

    Tekniker för surgörning I-fält betraktades som de mest intressanta för länderna runt Östersjön. De är både flexibla och mobila och har generellt det lägsta behovet av syra. Om investeringar i I-fält-teknik görs av maskinstationer eller sker genom maskinsamverkan mellan lantbrukare, kan surningstekniken även finnas tillgänglig för mindre gårdar.

    Teknikerna för I-lager, där gödseln surgörs strax innan spridning, rankades i de flesta länder som näst intressantast. Den mobila utrustningen är idealisk för entreprenörer och vid maskinsamverkan och därför har varje enhet potential att behandla en stor mängd gödsel. En annan fördel är att när väl gödseln surgjorts kan vilken spridningsutrustning som helst användas. Den största nackdelen är att extra lagringskapacitet behövs för att kunna rymma det skum som bildas under försurningen. På de flesta djurgårdar finns inte denna extra lagringskapacitet, så om alla gödselbehållare är fulla behöver en del gödsel spridas obehandlad för att få tillräckligt utrymme innan start av surgörningen.

    Den stationära surgörningstekniken I-stall bedömdes i de flesta länder vara mindre intressant, eftersom den kanske är svårast att implementera i befintliga gödselhanteringssystem. Den passar bäst vid nybyggnation, där tekniken kan integreras i gödselhanteringssystemet redan från början. Installation i befintliga stallar skulle i många fall förmodligen kräva ombyggnad av gödselrännor och kulvertar. I vissa länder, t.ex. Estland och Sverige, är system med returspolning av gödsel inne i stall enligt nuvarande bestämmelser inte tillåtna. En annan aspekt är att teknik för surgörning I-stall är en permanent installation som också kräver mer syra än teknikerna I-fält och I-lager. Surgörning I-stall har dock den bästa potentialen för att minska ammoniakutsläpp, vilket gör att den kan vara intressant för gårdar i miljökänsliga områden.

    Jämfört med I-stall var det större intresse för den I-lager-teknik som surgör all gödsel utgående från stallet, innan den pumpas vidare till gödsellagret, eftersom denna teknik sannolikt är lättare att integrera i befintliga gödselhanteringssystem. Även om detta fortfarande är ett stationärt system för en specifik gård, skulle installationen bli enklare och utsläppen vara totalt lägre under lagring och vid spridning än vid surgörning strax innan spridning. Det senare ger endast effekt under spridningen.

    Sammanfattningsvis finns det i länderna runt Östersjön en god potential att börja använda de nu tillgängliga surgörningsteknikerna i befintliga gödselhanterings-system, och de flesta flaskhalsar som identifierats är möjliga att hantera.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf