Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Dahl, Jonas
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, Energy and Resources.
    Edo, Mar
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Johansson, Inge
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Rissler, Jenny
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Material and Surface Design.
    Steenari, Britt-Marie
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Avancerad spektroskopisk speciering av metaller i askan från avfallsförbränning2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Användning av sekundära råvaror har på senare tid fått ett ökat fokus med den drivkraft som finns kring cirkulär omställning. Möjligheten att nyttja askor ifrån avfallsförbränning är starkt beroende av deras innehåll av toxiska men också värdefulla komponenter, bland annat metaller.

    Föreliggande projekt har undersökt möjligheterna med att använda röntgenabsorptionsspektroskopi (XAS) för att påvisa de dominerande förekomstformerna av metallerna zink, bly, koppar och antimon i askor från förbränning av avfall. En ökad kunskap om dessa förekomstformer kan ge nya möjligheter till klassificering av bottenaskor (slaggrus) samt ge viktig information för optimering av behandlingsmetoder för att endera stabilisera flygaskor för säker deponi eller för utvinning av värdefulla metaller. I projektet ingick därför analyser av ett mindre antal askor representerande både färska och lagrade bottenaskor samt behandlade och icke behandlade flygaskor. Dessutom representerades olika förbränningsteknologier, såsom rosterpanna, roterugn och cirkulerande fluidiserad bädd (CFB).

    I projektet har röntgen-absorptionsspektroskopimätningar (XAS) genomförts vid BALDER som är ett av strålrören på MAX IV laboratoriet, Lund. XAS kan delas in i två delar, EXAFS och XANES, där XANES utnyttjar den första delen av spektrumet (energier närmast absorptionskanten) och kräver betydligt kortare analystid än en full EXAFS analys (högre energier). Fokus har därför legat på XANES i detta projekt då det är den teknik som har störst potential att fungera som en tidseffektiv standardanalys på MAX IV, speciellt för heterogena prov som genererar hög brusnivå vilket är typiskt för askor.

    Metoden är väldigt beroende av relevanta referensspektrum för att kunna identifiera de olika förekomstformerna. En stor del av arbetet har därför varit att identifiera, framskaffa, kontrollera renhetsgrad för och slutligen mäta på de totalt 43 referensmaterial som använts i analyserna (14 zinkföreningar, 14 kopparföreningar, 10 blyföreningar och 3 antimonföreningar). Dessa spektrum ligger kvar i en databas på MAX IV och kan därför utökas och kompletteras med nya relevanta referensmaterial för att ytterligare förbättra metoden framöver. Dessa är också tillgängliga för andra användare av MAX IV.

    Resultaten visade inte oväntat på att bottenaskor är mer heterogena än flygaskor vilket gav mer brus i analyserna av dessa askor, men med god reproducerbarhet. Övriga trender är beroende på vilket grundämne som undersöks.

    Den klart vanligaste förekomstformer av zink är silikatet hemimorfit (Zn4Si2O7(OH)2·H2O) både i flyg- och bottenaskor. Analyserna föreslår att ca. 20-40 % av zink återfinns i denna form i de flesta askorna. Övriga dominerande förekomstformer sett till andelen zink är Zn5(CO3)2(OH)6 (Hydrozinkit) och ett annat silkat som heter Willemite och har formeln Zn2SiO3 men med en större skillnad mellan de olika analyserade askorna. En viss andel zinkklorid, ZnCl2, återfinns också i de flesta askorna.

    Den vanligaste förekomstformen av koppar i flygaskor är Cu(OH)2 (30–55%) men resultaten för bottenaskorna visar på en mer komplex sammansättning med olika oxidformer (CuO, Cu2O, CuFe2O4, Cu2SiO3) men också på förekomst av karbonat (CuCO3*Cu(OH)2) i ett av de lagrade proven.

    Den vanligaste förekomstformen av bly är associerad med någon form av silikat (PbSiO3 eller bundet till amorft SiO2 – liknande strukturen i Pb-glas), men även PbCl2 är vanligt förekommande, speciellt i flygaskor.

    Antimon var bara delvis inkluderad i studien och begränsat till tre referenser. Analysen fokuserade därför på att detektera skillnader före och efter behandling av flygaska. Ingen sådan skillnad kunde detekteras. Värt att notera är att Sb-spektrumet för den bottenaska som analyserades är identisk med det för referensen Sb2O5 och att oxidationstalet för Sb i alla askor ligger nära den för samma referens.

    En slutsats av analyserna var att vissa av referensmaterialens spektrum är mycket lika vilket resulterar i att några referenser som t.ex. ZnS aktivt behövdes selekteras bort vid analyserna baserat på kunskap om hur trolig deras förekomst i askorna är. Det finns också starka indikationer på att fler referensmaterial behövs för att beskriva några av askorna. En kombination av andra mätmetoder som t.ex. μ-XRF föreslås därför som en möjlighet i framtida arbete för att identifiera viktiga saknade referensmaterial. Dessutom skulle en jämförelse med lakanalyser vara kunskapsbyggande.

    Sammanfattningsvis har det i projektet utvecklats en fungerande analysmetod som har potential att kunna bli industriellt gångbar. De resultat som tagits fram kring möjliga förekomstformer är, sett till vad som finns publicerat i litteraturen, betydande. Men för att dra riktiga slutsatser kring olika påverkansfaktorer krävs betydligt fler riktade analyser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Edo Giménez, Mar
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Henriksson, Gunilla
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, Infrastructure and concrete technology.
    Jensen, Carl
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Fördjupad analys av plast i hushållens restavfall och dess potential till ökad materialåtervinning och minskad klimatpåverkan2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att nå uppsatta nationella klimatmål behöver avfalls- och energisektorn minska klimatutsläppen från energiåtervinningen av avfall som idag står för omkring 75 procent av de totala klimatutsläppen från el- och fjärrvärmesektorn. Restavfall från hushåll och liknande verksamheter står för drygt 30 procent av de totala avfallsmängderna som idag går till energiåtervinning i Sverige. En betydande andel av hushållens restavfall utgörs av plastförpackningar som står för de största klimatutsläppen vid energiåtervinning. Därutöver förekommer andra avfallsslag i vilka plast utgör ett av flera material som exempelvis pappersförpackningar som ofta innehåller en vätskebarriär i plast samt blöjor och andra sanitetsprodukter. Fossilt kol som bidrar till klimatpåverkan vid energiåtervinning av restavfall förekommer också i material som man inte uppfattar som plaster, till exempel konstläder, syntetiska textilier och gummi. Idag har vi stor kunskap om avfallssammansättningen i hushållens restavfall eftersom kommuner på regelbunden basis genomför plockanalyser på avfallet. Dock är kunskapen idag begränsad vad gäller klimatpåverkan från restavfallets ingående avfallsfraktioner. Detta med hänsyn tagen till att olika plaster släpper ut olika mycket koldioxid beroende på faktorer såsom polymertyp, innehåll av smuts och vätska, typ av fyllmedel och andel plast i den aktuella avfallsfraktionen. Det har gjorts projekt i vilka man uppskattat klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner i hushållens restavfall. Gemensamt för dessa rapporter är att schabloner använts eller antaganden gjorts kring materialsammansättningen för flera avfallsfraktioner för att uppskatta klimatpåverkan samt att data över klimatpåverkan i vissa fall är aggregerad där summan av flera underliggande avfallsfraktioner redovisas. Därutöver finns det också kunskapsluckor kring förekomsten av vilka olämpliga ämnen som olika avfallsfraktioner i restavfallet innehåller. Olämpliga ämnen är sådana ämnen som finns på kandidatförteckningen eller kan vara ämnen som på annat sätt kan försvåra materialåtervinningen. Sammantaget bidrar detta till osäkerheter kring potentialen för olika åtgärder som exempelvis ökade och förbättrade källsorteringsmöjligheter, eftersortering, kemisk återvinning samt CCU och CCS, för att minska klimatpåverkan från energiåtervinning av hushållens restavfall. Syftet med projektet är att ge en ökad förståelse för vilken klimatpåverkan ingående avfallsfraktioner i hushållens restavfall har. Detta genom att analysera avfallsfraktioner innehållande plast med avseende på bl.a. andelen fossilt respektive biogent kol, polymertyp samt innehåll av ämnen på kandidatlistan och annat oönskat material. Baserat på erhållna resultat kan följande slutsatser från projektet dras: • Hårdplastförpackningar och mjukplastförpackningar vilka omfattas av producentansvar står för 35–43 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. • Fraktionen Övrig plast, som består av plast som inte faller under något producentansvar, utgör 12–17 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. Denna avfallsfraktion innehåller ämnen på kandidatlistan vilka kan vara ett hinder vid materialåtervinning. • Fraktionen Övrigt brännbart står för 11–12 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall och innehåller ämnen på kandidatlistan (ftalater) vilket kan vara ett hinder vid materialåtervinning. Övrigt brännbart innehåller material som exempelvis leksaker, gummihandskar, hår, skor, mattor m.m. • Blöjor bidrar till 6–9 procent av de totala fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. Blöjor och sanitetsprodukter omfattas inte av producentansvar och består av många olika sorters material. • Textilier utgör 3–8 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall och av dessa textilier är omkring en tredjedel återanvändningsbara kläder, vilka det idag finns insamlingssystem för. Några olämpliga ämnen som försvårar materialåtervinning kunde inte identifieras. Från och med 2025 kommer kommunerna samla in uppkommet textilavfall separat. • Tillsammans med fraktionen Blöjor kommer avfallsfraktionerna Övrig plast och Övrigt brännbart att stå för de största fossila koldioxidutsläppen från energiåtervinning av hushållens restavfall när fastighetsnära insamling av förpackningar är på plats. Något producentansvar förekommer idag inte för dessa avfallsfraktioner och förekommande material är svåra att materialåtervinna då det innehåller många olika sorters polymerer. • En jämförelse av klimatpåverkan från avfallsfraktioner i hushållens restavfall gentemot tidigare studier är svårt att göra. En anledning till denna slutsats är att tidigare studier redovisar aggregerade data över klimatpåverkan innehållande flera avfallsfraktioner som var och en bidrar till klimatpåverkan vid förbränning. En annan orsak är skillnader i restavfallets avfallssammansättning mellan studier. Utifrån resultatet som baseras på faktiska mätningar för respektive avfallsslag, finns nu data från samtliga ingående restavfallsfraktioner i hushållens restavfall som bidrar till klimatpåverkan i samband med förbränning. Detta gör det möjligt att uppskatta klimatpåverkan från restavfallet och potentialen i olika klimatåtgärder utifrån olika kommuners specifika avfallssammansättning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Edo Giménez, Mar
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Jensen, Carl
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Johansson, Inge
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Rapp, Magnus
    Ragn-Sells Recycling AB, Sweden.
    Radlert, Åke
    Swerock AB, Sweden.
    Sahlin, Jenny
    PROFU, Sweden.
    Weiss, Monika
    SRV återvinning AB, Sweden.
    Manual för plockanalyser av brännbart bygg- och rivningsavfall2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This manual provides instructions on how to perform sorting analyses of combustible construction and demolition waste studied in the project Framtidens avfallsbränsle – Uppströmsarbete och kvalitet.The sorting strategy described in this manual recommends sorting out the content of the waste sample based on its composition (referred to as main fractions) and functionality (referred to as subfractions). In this way, four material fractions are identified and sorted out (i.e. plastic, paper, wood and “others combustible and non-combustible materials”), and up to 48 different subfraction (i.e. plastic pipes, wooden furniture, packaging paper, cables, metal pieces etc.).It is important to mention that the subfractions listed in this report are indicative: not all of the subfractions listed are always found in the combustible construction and demolition waste. Additions or substitutions may be necessary to ensure the best outcomes from the sorting analyses depending on the aim and goals of the project.The way the waste sample is handled before a sorting analysis is performed is essential. For that reason, this manual also includes instructions about sample collection, identification and storage once the sample is received at the sorting waste plants; as well as brief recommendations about how to perform a pre-sorting of those materials with a potential for recycling and waste which can be easily removed.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Edo, Mar
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Manual för plockanalyser av brännbart bygg- och rivningsavfall2019Report (Other academic)
  • 5.
    Edo, Mar
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Nilsson, Jamilla
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, Infrastructure and concrete technology.
    Sorting technologies: Case study about a MSW sorting facility in Norway - IVAR2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The IVAR plant combines post-sorting of residual waste with recycling of some of the plastic waste fractions. At the plant five different fraction of plastics, four fractions of paper, bio- waste, glass, and metal packaging are separated. In total 83.2 % by weight of the incoming waste is sent to energy recovery (WtE) and 16.8 wt% is recovered for material recycling. It is estimated that approx. 82 wt% of the plastic in the waste is separated. Today they also have spare capacity to receive more waste for sorting, however the costs are relatively high and the economic incentive from the sales of the sorted materials are not enough. The largest renumeration comes from the Norwegian producer responsibility schemes for sorting plastic, metal packaging and beverage cartons.

    The bottle neck of the recycling industry with the current state of the art is the quality of the plastic waste. Only part of the plastic waste is suitable for recycling (have a market for the recycled material). New solutions for both plastic sorting and recycling is needed to increase the impact and circularity from the recycling. It will be crucial to find solutions for low quality and mixed plastic materials. There also need to be measures put in place to create a market pull for the recycled material.

    While all the recycled material generates positive climate effects, the recycled plastic generates double gains. It reduces the emissions for the production of virgin plastics and at the same time it reduces the direct fossil CO2 emissions generated by the WtE plant. Considering upcoming regulations in Norway, with increased CO2 taxes, the investments for more residual sorting plants in Norway is likely to increase.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Edo, Mar
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Waste-to-Energy and Social Acceptance: Copenhill Waste-to-Energy plant in Copenhagen2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The construction of the Copenhill Waste-to-Energy (WtE) plant in a residential suburb in Copenhagen redefines the concept of a WtE plant. This is not just because of its location in a residential area and its special architecture, since that had already been achieved by Spittelau WtE plant in Wien (Austria); but rather for providing a multi-functional building with room for social and industrial activities in a sustainable manner and with good utilization of urban space. Copenhill represents an example of integration of WtE plants in an urban area and collaboration with the residents to achieve social acceptance in the activities developed by the waste and energy sector. In other words, Copenhill is the first WtE-plant of a new reinvented concept; there may be lessons in this for planned projects around the world, as a lack of community acceptance is often cited as a factor in unsuccessful proposals.

    Located only 2 km away from the Royal Palace, Copenhill is integrated into urban life with its innovative architectonic design offering a recreational area on the facility rooftop that includes an all year skiing slope, and a champagne bar for those who would like to visit, as well as a climbing wall on the facade.

    From a technical point of view, Copenhill was conceived from the idea of being a WtE plant showcase that Denmark could export to the world. Therefore, it was built using the best available technology to ensure the highest environmental performance and energy efficiency all in all in the safest environment. In addition, the construction site was used for training apprentices in works associated with the construction of WtE plants, providing economic benefit for the community.

    This case study describes technical and economic aspects of the Copenhill plant, and how Amager Resource Center (ARC), owners of Copenhill, and the residents in the city of Copenhagen found the way to share a common area in which everyone could feel safe and contribute to a more sustainable city while being a profitable business.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Edo, Mar
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Bisaillon, Mattias
    Profu, Sweden.
    Engman, Martin
    Skanska, Sweden.
    Jensen, Carl
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment.
    Johansson, Inge
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment.
    Sahlin, Jenny
    Profu, Sweden.
    Solis, Martyna
    Profu, Sweden.
    Reduktion av mängden brännbart bygg- och rivningsavfall2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I övergången mot en cirkulär ekonomi är nyttiggörande av avfall och att använda detta som resurser en viktig hörnsten. Bygg- och rivningsavfall är en av de största avfallsströmmarna i Europa och uppskattas till omkring 800 miljoner ton per år inom EU (Europeiska kommissionen, 2019). I Sverige uppkommer omkring 10 miljoner ton bygg- och rivningsavfall varje år (Naturvårdsverket, 2018). Bygg- och rivningsavfall anses vara en avfallsström med stor potential till en förbättrad avfallshantering genom materialåtervinning jämfört med idag. Samtidigt har underlaget om vad det brännbara bygg- respektive rivningsavfallet innehåller varit väldigt knapphändigt.

    Projektets ambitioner har varit dels att öka kunskapen kring sammansättningen av brännbart bygg- respektive rivningsavfall och dels att med hjälp av diskussioner och intervjuer mellan/med olika led i värdekedjan ta fram rekommendationer till åtgärder för att säkerställa att det avfall som går till energiåtervinning bara består av sådant som inte kan återvinnas effektivare på annat sätt. Ett visst fokus har också varit kring plast som har en viktig inverkan på miljöavtrycket både för bygg- och rivningssektorn såväl som på energisektorn.

    I projektet gjordes plockanalyser på byggavfall och på rivningsavfall. Som ett resultat av detta arbete utvecklades en manual tillsammans med aktörerna som utförde plockanalyserna. Denna manual finns publicerad som en separat SBUF rapport för att underlätta användandet av den.

    Även om mängden plockanalyser var begränsat och inte kan sägas utgöra ett medel för respektive avfallstyp kunde fortfarande intressant observationer göras. Analyserna visade att det finns en hel del material i de brännbara fraktionerna som borde ha sorterats ut för materialåtervinning. I snitt utgjordes det brännbara byggavfallet till drygt 30 % av pappers och plastförpackningar. Detta är strömmar som omfattas av producentansvar och där det redan idag finns fungerande processer för materialåtervinning. Plast i sig stod för nästan 30% av det brännbara byggavfallet och av det utgjordes 50% av förpackningar. När det gällde rivningsavfallet fanns det exempel där mer än 50% av den så kallade brännbara fraktionen utgjordes av icke-brännbart material (främst gips).

    De förbättringsåtgärder som identifierats i projektet är en mix från komplexa åtgärder för normändring, ny affärslogik och kommunikation i värdekedjan till konkret om antal containrar vid sortering, förbättrade möten vid projektuppstart, och behov av ett utökat återtagande av förpackningar.

    Några av de största hindren för en ökad återvinning idag är:

    • Huvudsakligen kostnadsdrivna processer där avfall och resurshushållning får en underordnad betydelse

    • Otydlighet om miljönyttan – representanter för byggföretag påtalar att man saknar en tydlig information, kvantifiering och kommunikation om miljönyttan av att materialåtervinna istället för att energiåtervinna de brännbara avfallsfraktionerna.

    • Företagsledningarnas prioriteringar - de är avgörande för att bryta normer och ställa om till ett mer cirkulärt tänk

    • Tidsbrist vid inventeringar samt brist på utrymme för källsortering

    • Att sorteringsanläggningarna idag snarast är optimerade för bränsletillverkning än för att sortera ut så mycket återvinningsbart material som möjligt

     

    Projektet drar följande slutsatser, grupperade inom olika delar:

    Sammansättning:

    • Studien ger ett unikt, offentligt dataunderlag kring sammansättningen av brännbart bygg- och rivningsavfall, som tidigare saknats. Underlaget ger en indikation på framförallt vad som finns i byggavfallet och kan användas när avfallsstrategier uppdateras/tas fram.

    • Byggavfall och rivningsavfall måste separeras när man diskuterar åtgärder för såväl minimering som återvinning och återbruk eftersom förutsättningarna avsevärt skiljer sig åt mellan de två avfallsströmmarna.

    • Resultatet visar att brännbart rivningsavfall kan innehålla en betydande andel icke brännbart avfall, en andel som i vissa fall uppgått till så mycket som 50 procent varav gips utgjort den största andelen.

    • Den genomsnittliga koncentrationen av klor i både byggavfall och rivningsavfall är i samma storleksordning som den i RDF-avfall. Hårdplast är den fraktion som bidrar mest till klorinnehållet i båda avfallsströmmarna.

    • Byggavfall visade högre kvicksilverinnehåll jämfört med rivningsavfall och RDF och SRF. Det var inte möjligt att identifiera källan till kvicksilver i de analyserade proverna.

     

    Potential för materialåtervinning

    • Det brännbara byggavfallet skulle kunna minskas med upp till 33 procent enbart genom en väl fungerande källsortering och insamling av förpackningar (plast, papper och kartong).

    • Det finns en stor potential att öka återvinningen av plast från det brännbara byggavfallet - plockanalyserna visade att av plasten är det upp till 49 procent mjukplastförpackningar, som ingår i producentansvaret och har befintliga system för materialåtervinning

     

    Beteende, policies och prioriteringar

    • Den största utmaningen för minskade avfallsmängder och förbättrad avfallsbehandling är att företagsekonomisk rationalitet driver företagens dagliga verksamhet, och att avfall och avfallsbehandling ofta är en underordnad fråga.

    • Det pågår arbete för förbättrad resurshushållning och avfallshantering inom bygg- och rivningssektorerna för att utbilda och sprida kunskap, samt få branschaktörer att i praktiken agera efter befintlig kunskap.

    • Företagsledningens prioriteringar har stor potential att förändra normer och prioriteringar för inköpsprocesser för avfallsförebyggande, kvalitetssäkring för återanvändning och ökad källsortering. Dessa insatser upplevs medföra en större arbetsinsats, som innebär högre kostnader, än dagens norm med överbeställningar och avfallsgenerering.

    • Det finns ett stort behov av att sprida kunskapen om vikten av återvinning och avfalls-minskning längs hela värdekedjan.

    • Det finns ett stort behov av tidig och detaljerad planering av bygg- och rivningsprojekt, som inkluderar plan för avfallshantering genom hela projektet. I de nya avfallsriktlinjerna från Sveriges Byggindustrier rekommenderas att inventering ska göras även på återanvändbart och återvinningsbart material

    • Utökad sortering och återvinning av rivningsavfall hindras huvudsakligen av brist på tid för inventering och selektiv rivning, samt brist på utrymme för sortering.

    • Det finns ett behov av att förändra ordningen att dagens sorteringsanläggningar av blandat bygg- och rivningsavfall primärt syftar till att ta fram en bränslefraktion, snarare än att sortera avfallet för materialåtervinning

     

    Några rekommendationer från projektet till aktörer i byggsektorn:

    • Skapa strategi och samarbete för normförändring genom hela kedjan från tillverkare, byggherre och byggentreprenör som alla måste prioritera arbetet med att minimera och sortera avfall, för att nå en förändring. En väg kan vara att öka utbildning om resurshushållning som också prioriteras högt vid projektering, planering och implementering av byggprojekt.

    • Förtydliga och utöka samarbete mellan olika affärsenheter såsom ledning, hållbarhet, teknik, särskilt i stora organisationer. Hållbarhetsavdelningen är vanligen väl insatt i frågorna om avfallsförebyggande och hanteringen, men kan ha svårt att nå ut och nå förändring i praktiken.

    • Ökad kunskap om sammansättningen på avfallsströmmar genom systematiska plockanalyser och hantera avfallsströmmar från byggnation respektive rivning olika, med skilda behov av åtgärder för förbättring.

    • Sätt branschgemensamma mål och identifiera vägar för uppföljning för ökad resurshushållning och att nå bättre avfallsbehandling. Men ett gemensamt mål kan företag sporra varandra att prestanda mot samma mål.

    • Gör medvetna resursstyrda inköp.

    • Skapa ett forum för samverkan mellan aktörerna i värdekedjan från ägare av byggnader/infrastruktur hela vägen uppströms till producenterna av materialen/produkterna som används och nedströms till avfallsmottagarna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Edo, Mar
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Johansson, Inge
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    International perspectives of energy from waste: Challenges and trends2018Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Energy from waste technologies (EfW) constitute a meeting point for waste management and energy sectors to work together and benefit from each other in the most efficient manner. EfW technologies provide a solution for waste management; while generate energy (e.g. electricity, heat or fuel transport) to meet the actual fossil-free fuels high demand. Selection of the most suitable technology is based on social, economic and technical factors and environmental strategies to ensure the best outcomes.

    This paper describes the importance of EfW in today´s society, gives a picture of the situation of the EfW market in different regions all over the world and discuss the main challenges that the EfW market is facing.

  • 9.
    Jensen, Carl
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Edo, Mar
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Lindberg, Siv
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Material and Surface Design.
    Lindström, Annika
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Material and Surface Design.
    Hinder och möjligheter för att öka källsortering av plastavfall från tillverkningsindustrin2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The consumption of plastics and the management of the generated amounts of plastic waste are two issues that have been some of the most prominent in the environmental debate in recent years. Today, large quantities of plastic waste from the Swedish manufacturing industry is generated that are not sorted for recycling but end up in combustible residual waste going to energy recovery, which means a significant waste of resources. Although large quantities of plastic waste originate from the manufacturing industry, the vast majority of initiatives related to a more resource-efficient management of plastic waste have focused on the plastic waste generated related to consumption. Relatively little focus has been on the primary plastic waste generated from the manufacturing industry.

    The purpose of this project has been to contribute to increase the source sorting and recycling of plastic waste from the Swedish manufacturing industry. The goals were to identify and evaluate significant barriers faced by the Swedish manufacturing industry to increase the sorting of plastic in Sweden and to propose how the sorting of the plastic waste can increase.

    The project and its results were based on a survey answered by manufacturing companies, which was supplemented by interviews with waste and recycling actors.

    The results and conclusions of the project can be summarized as follows:

    ▪ There is considerable potential to increase the source sorting of generated plastic waste from the manufacturing industry

    Of the companies that responded to the survey, 12 percent answered that no source sorting of plastic waste occurs. Although the number of responses was small and not representative of Sweden as a whole, the figures give an indication that the number of manufacturing companies and the amount of plastic waste that is not sorted out can be significant. Of the companies that stated that plastic packaging is generated, as many as 19 percent have no source sorting of plastic packaging. For plastic production waste and other process material containing plastic, a large proportion responded that no source sorting occurs, 26 and 53 percent, respectively.

    ▪ Manufacturing companies sorting out plastic waste have a high source sorting efficiency

    The results from the project show that the companies that sort their waste also have high source sorting levels, ire. there is a small proportion of plastic waste generated that end up in combustible waste fractions. Almost 80 percent of manufacturing companies sort out at least 70 percent of the generated plastic packaging waste. For plastic production waste, about 78 percent sort out at least 70 percent of plastic waste generated. For other process materials containing plastics, the source sorting rate is considerably lower, 44 percent of the companies sort out at least 70 percent of the generated amounts.

    ▪ Existing barriers to increased sorting of plastic waste from the manufacturing industry are estimated to be relatively small

    For each barrier, a majority of manufacturing companies indicated that the current barriers are not relevant or had a minor impact on the sorting of plastic waste. However, it should be pointed out that there are major differences between individual companies where some experience major barriers to increase their source sorting of plastic waste.

    The technical barriers are the most important ones in increasing the source sorting of plastic waste from the manufacturing industry

    For all three plastic waste streams studied, the technical barriers were the most significant to overcome in order to increase the source sorting and recycling of plastic waste from the manufacturing industry. For plastic packaging, the most important technical obstacle was that plastic packaging was contaminated. For production waste, a complex material composition, contamination and the fact that a sufficiently high quality cannot be guaranteed, were the major obstacles. For other process materials, small amounts of waste were considered to be the most important barrier. Other technical barriers for other process materials containing plastics were the presence of contaminants and that a sufficiently high quality of the waste cannot be guaranteed.

    ▪ The incentives to increase the source sorting of plastic waste are small

    Although the barriers to increased source sorting are relatively small, the incentives to increase source sorting for manufacturing companies are also small. Overall, the responses to the survey indicate that the costs related to waste management constitute a small proportion of the total production cost of manufacturing companies. This means that the financial incentives to reduce their production costs through better source sorting are small. Although several source sorted plastic fractions have a material value, the cost associated with the collection of the plastic waste is considerable and may also exceed the revenue a manufacturing company receives for the material itself. A significant proportion (21 percent) of respondents also stated that the cost of source sorted plastics is in the same order of magnitude as for combustible and sorted waste fractions.

    ▪ A large proportion of manufacturing companies use secondary plastic raw materials in their production

    Of the respondents, around half of them use secondary plastic raw material in their production. Although a majority of these use smaller quantities (<10%), reported figures indicate that there is a demand for recycled plastic raw materials in the manufacturing industry. Limitations in quality as well as large variations in the quality of recycled plastic raw materials are considered to be the main reasons why manufacturing companies use more secondary plastics in their production. The quality aspect and that secondary raw material does not meet the set quality requirements is the major reason why half of the responding companies do not use any secondary plastic raw material in their production. This shows the importance of high quality of the source sorted plastics but also sorting and recycling techniques which can handle quality deviations in collected plastic waste.

    Recommendations for increasing the source sorting and recycling of the generated plastic waste from the manufacturing industry can be summarized as follows:

    ▪ Utilize conventional goods transport for reverse logistics of plastic waste to a greater extent

    Plastic waste is often bulky, which means that costs associated with collection are significant in relation to the material value of the plastic waste and can also exceed the revenue generated for the material. Since conventional goods transport often goes back empty after delivery, there is a potential to transport the generated plastic waste to a greater extent. In a future project, the opportunities and barriers exist should be explored to realize this on a large scale, where differences between different industries also exist.

    Increased collaboration between waste and recycling actors in the collection of plastic waste

    Waste and recycling companies which collect waste from businesses and industries operate in a competitive market. This can hamper an efficient collection of plastic waste from industries as several waste and recycling companies have customers located in the same geographical area. Through increased collaboration, improved logistics could be obtained together with a reduced environmental impact at the collection. If the costs of collection can be reduced, the manufacturing companies can be offered a higher price for source sorted plastics and thus increase the financial incentives of source sorting.

    ▪ Increased collaboration between actors in the value chain

    Increased collaboration, communication and transparency between actors in the value chain (manufacturing industry, waste and recycling companies, material manufacturers to suppliers), are also necessary to achieve increased source sorting and recycling of plastic waste. Material recycling is a much more sensitive process in terms of contamination, quality, etc. compared to energy recycling which today receives large amounts of plastic waste. Therefore, it is important that quality requirements and measures to achieve these are stated and communicated by each actor in the value chain in order to enable high quality of recycled plastic raw material. Requirements and measures to reach sufficiently high quality is something the actors in the value chain have great experience and know-how in the manufacture of products, why much of this could be applied to the plastic waste generated from the production.

    ▪ Utilize the possibilities of chemical recycling of plastic waste

    A limitation with the mechanical recycling that exists today is that it is relatively sensitive to contaminants, lack of quality and when materials other than plastic are present. These aggravating circumstances can be mitigated by chemical and/or thermal recycling processes which are significantly less sensitive compared to the mechanical recycling processes. These technologies are not fully developed but have great potential to be alternatives for recycling the plastic waste that is not possible to be recycled mechanically.

    ▪ Reduce the number of plastic types for plastic packaging and other process materials

    A significant barrier is the large number of types of plastics used, which makes source sorting difficult and expensive. For plastic packaging but also other process materials containing plastics, the possibilities of reducing the number of different types of plastic are considerably easier compared to plastic production waste whose content and quality are affected by the industry and product being manufactured. One tool to achieve this is to develop guidelines and set requirements for material content in packaging and recyclability at procurement. By reducing the number of plastic types, the source sorting process is simplified and larger quantities of different types of plastic waste are obtained.

    ▪ Continuous information efforts and feedback to production personnel

    Providing employees with continuous feedback through KPIs etc. is fundamental and something that many manufacturing companies use as a tool for their continuous improvement. This is also something that should be applied when handling waste, where production personnel should receive continuous feedback on waste sorting and the importance of source sorting. There is still a widespread perception that source sorted plastics are still being incinerated, which is important to prevent to get a motivated production staff. In this work, it is also important to highlight why a source sorting of plastics is important from a global and environmental perspective that extends beyond the business economic perspective.

    ▪ Goal monitoring of the company's waste management

    Although the two barriers lack of target follow-up and feedback on source sorting of plastic waste and the absence of directives from the management were considered to be of minor importance overall, there were individual manufacturing companies that considered these barriers to be significant. A recommendation is therefore to set up recycling targets within organizations, follow up, revise these and communicate these to employees.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Johansson, Inge
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment.
    Edo Giménez, Mar
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Roberts, Daniel
    CSIRO, Australia.
    Hoffman, Beau
    U.S. Department of Energy, USA.
    Becidan, Michael
    SINTEF Energy Research, Norway.
    Ciceri, Giovanni
    RSE Research on Energy Systems, Italy.
    Murphy, Fionnuala
    UCD University College Dublin, Ireland.
    Trois, Cristina
    University of kwaZulu-Natal, South Africa.
    Curran, Thomas P.
    UCD University College Dublin, Ireland.
    Stapf, Dieter
    Karlsruhe Institute of Technology, Germany.
    Material and energy valorization of waste as part of a circular model2023Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Rissler, Jenny
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioeconomy and Health, Material and Surface Design. Lund University, Sweden.
    Klementiev, Konstantin
    Lund University, Sweden.
    Dahl, Jonas
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, Energy and Resources.
    Steenari, Britt-Marie
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Edo, Mar
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Identification and Quantification of Chemical Forms of Cu and Zn in MSWI Ashes Using XANES2020In: Energy & Fuels, ISSN 0887-0624, E-ISSN 1520-5029, Vol. 34, no 11, p. 14505-14514Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Incineration is in many countries a common treatment method for municipal solid waste, and utilization of the ash residues has attracted significant interest. The bottom ash is best suited as a secondary construction material, whereas the fly ash is being investigated as a secondary raw material for recovery of, for example, Zn, Cu, and salts. For both types of application, knowledge about the chemical speciation of Zn and Cu in the ashes is valuable. The present work focuses on identifying and quantifying the chemical species of Zn and Cu in 12 samples of fly ash and bottom ash from three waste-to-energy plants using X-ray absorption near edge structure (XANES). The XANES spectra of the ash samples showed similar distinctive features, and both in the bottom and fly ash samples, the same chemical forms were identified but in various ratios. Cu and Zn occurred in several chemical forms, with typically 5-7 forms present in the same sample. For Cu, the XANES spectra of the fly ash samples were nearly identical, indicating very similar chemical speciation (same chemical forms and similar ratios). Cu was found to exist in various oxide, hydroxide, chloride, silicate, and metallic forms. The most commonly occurring Zn compounds were the aluminate, ferrite, silicate, and oxide along with chloride, basic carbonate (hydrozincite), and occasionally metallic forms, probably alloyed with Cu in brass. Cu occurred in different oxidation states from zero to +II, with a higher prevalence of the lower oxidation states in bottom ash than in fly ash. Zn occurred mainly in oxidation state +II in all ashes analyzed. Finally, we showed that during outdoor storage of bottom ash, levels of Cu and Zn hydroxycarbonates were increased compared to fresh bottom ash. This carbonate formation aims to make Cu and Zn less leachable.

  • 12.
    Roberts, Daniel
    et al.
    CSIRO, Australia.
    Edo, Mar
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment, System Transition and Service Innovation.
    Johansson, Inge
    RISE Research Institutes of Sweden, Built Environment.
    Hoffman, Beau
    USDoE, USA.
    Becidan, Michael
    SINTEF, Norway.
    Ciceri, Giovanni
    RSE.
    Murphy, Fionnuala
    UCD, Ireland.
    Trois, Cristina
    University of kwaZulu-Natal, South Africa.
    Curran, Thomas P.
    UCD, Ireland.
    Material and Energy Valorisation of Waste in a Circular Economy2022Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Sahlin, Jenny
    et al.
    Profu, Sweden.
    Solis, Martyna
    Profu, Sweden.
    Bisaillon, Mattias
    Profu, Sweden.
    Edo Giménez, Mar
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Jensen, Carl
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Johansson, Inge
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Built Environment, Energy and Circular Economy.
    Bränslekvalitet – Nuläge och scenarier för sammansättningen av restavfall till år 20252019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Restavfall till energiåtervinning påverkas av konjunkturoch våra konsumtionsmönster liksom avstyrmedel, normer och insatser för materialåtervinningoch avfallsbehandling, en cirkulär omställningoch resurshushållning.Syftet med projektet Bränslekvalitet är att ökakunskap om både dagens befintliga och framtidafraktioner avfallsbränsle samt asksammansättningenefter energiutvinning. Avfallsbränslen somundersöks är brännbart avfall från hushåll, byggnation,rivning och andra verksamheter samt utsorteratimporterat avfallsbränsle. I projektet undersöksockså askor från avfallsförbränning.

    Projektet är en uppföljning av det tidigare ”Bränslekvalitet- sammansättning och egenskaper föravfall till energiutvinning” som finansierades avAvfall Sverige (2014:E01) och Waste Refinery, samtav deltagande företag.

    Baserat på erhållna resultat kan följande slutsatserfrån projektet dras:Slutsatser om dagens situation:Hushållsavfall

    • Det finns en mycket stor potential till en förbättradutsortering av hushållens restavfall,omkring 80 procent av restavfallsmängdernaskulle kunna sorteras till annan behandling.

    • Av mängden restavfall är det omkring 27procent som utgörs av matavfall som bordesorterats ut till biologisk behandling. Av dessamängder var det knappt 33 procent som utgjordesav onödigt matavfall det vill säga matavfallhade kunnat konsumerats om det hanteratsannorlunda.

    • Det finns en potential att förbättra återvinningsbarhetenför den plast som hushållenkonsumerar. För hårdplastförpackningar somstår för 32 procent av plasten i restavfallet uppskattadesatt 25–33 procent inte är anpassadeför att underlätta återvinningen.

    • Inga anmärkningsvärda halter av studerade kemiskaämnen för vare sig mjukplastförpackningar,hårdplastförpackningar eller övrigt brännbarti hushållens restavfall kunde påträffas.Bygg- och rivningsavfall

    • Det finns en stor potential att öka återvinningenav plast i brännbart byggavfallet däromkring 50 procent av plasten utgörs av plastförpackningar.

    • Dela upp åtgärder för att påverka avfall i byggrespektiverivningsavfall, eftersom de har olikaförutsättningar och utmaningar, och det krävsolika strategier för att hantera dem.

    • Det brännbara rivningsavfallet innehåller enbetydande mängd icke brännbart avfall somdomineras av gips.

    • Inga anmärkningsvärda halter av studeradekemiska ämnen för vare sig blandat, brännbartbyggavfall eller blandat, brännbart rivningsavfallpåträffades utan halterna låg i samma storleksordningsom för övriga bränslefraktioner.Askor från avfallsförbränning

    • Det är stora skillnader i hur askan följs uppvilket försvårar att koppla askkvaliteten tillbränslefaktorer.Verksamhetavfall

    • Kunskapen om sammansättningen i det brännbartavfallet från verksamheter är fortsatt lågpå grund av avsaknad av dataunderlag kringavfallets sammansättning.Framtidens avfall

    • Trots stora förändringar i avfallssystemetsåsom ökad mängd restavfall till energiåtervinning,ökad utsortering och ökad andel import,så väntas en liten förändring på restavfalletsegenskaper på kort sikt. På längre sikt kan detkomma förändringar av både ändrade styrmedelkonsumtionsmönster produktionsmetoderoch produkter.

    • Det är en stor mängd faktorer i samhälletoch våra konsumtionsmönster som påverkarrestavfallets mängd och sammansättning texbefolkningsutveckling, ekonomisk utveckling,företagsetableringar, normer och konsumtionsmönster.Förändringarna kan bli större pålängre sikt, när effekter av tex förebyggande,utsorterad andel och användandet av bioplast isamhället får genomslag.

    • Kapaciteten för energiåtervinning ökar, liksomandelen import vilket påverkar restavfalletssammansättning

    • Vid en mycket omfattande insats för att minskade fossila CO2-utsläppen på svensk energiåtervinning,sjunker det fossila kolinnehållet år2025 från cirka 12 till 4 % av vikten.

    Projektet ger följande rekommendationer tillenergiåtervinningsbranschen:

    • Tag initiativ och arbeta efter strategier somstödjer en utsortering av återvinningsbara avfallsfraktioner,snarare än att sortera fram dettekniskt bästa bränslet från blandat avfall.

    • Förtydliga omfattning av och kvalitetsaspekterpå rejektflöden, det vill säga att en viss del avavfall, som är insamlat till materialåtervinning,kasseras och döms ut av olika orsaker.

    • Utöka mätning, kvalitetskontroll, uppföljningför en ökad kunskap om sammansättning påavfallsbränsle.

    Projektet ger följande rekommendationer tillbyggbranschen:

    • Skapa en strategi och samarbete för normförändringi hela kedjan från tillverkare, byggherreoch byggentreprenör som alla måsteprioritera arbetet med att minimera och sorteraavfall, för att nå en förändring. En väg kan varaatt öka utbildning om resurshushållning somockså prioriteras högt vid projektering, planeringoch implementering av byggprojekt.

    • Förtydliga och utöka samarbete mellan olikaaffärsenheter såsom ledning, hållbarhet,teknik, särskilt i stora organisationer. Hållbarhetsavdelningenär vanligen väl insatt i frågornaom avfallsförebyggande och hanteringen,men kan ha svårt att nå ut och nå förändring ipraktiken

    • Öka kunskap om sammansättningen på avfallsströmmargenom systematiska plockanalyseroch hantera avfallsströmmar från byggnationrespektive rivning olika, med skilda behov avåtgärder för förbättring.

    • Sätt branschgemensamma mål och identifieravägar för uppföljning för ökad resurshushållningoch att nå bättre avfallsbehandling. Menett gemensamt mål kan företag sporra varandraatt prestanda mot samma mål.

    • Gör medvetna resursstyrda inköp

    • Skapa ett forum för samverkan mellan aktörernai värdekedjan från ägare av byggnader/infrastruktur hela vägen uppströms till producenternaav materialen/produkterna somanvänds och nedströms till avfallsmottagarna

    • Avsätt utrymme för sortering och förbättraplaneringen såväl som utformningen av insamlingssystemenpå byggplatserna och logistikfrån platserna till avfallshanteringsanläggningarna.

    • Bidra till bättre tillsyn vid rivning, om tillsynsinstansenhar enhetliga krav, så underlättasoch förbättras arbetet. Prioritera också tid ochutrymme för att utveckla selektiv rivning.

    • Avsätt utrymme för sortering och förbättraplaneringen såväl som utformningen av insamlingssystemenpå byggplatserna och logistikfrån platserna till avfallshanteringsanläggningarna.

    • Hantera avfall från byggnation respektive frånrivning som två separata avfallsströmmar.

    • Följ upp sortering vid byggnation för att följaförbättringar.Projektet ger följande rekommendationer tillavfallsbolag (större avfallsanläggningar och ÅVC):

    • Ge stöd till avfallsleverantörer: utbilda och visamöjligheter till sortering samt rekommendationertill ökad sortering för bättre avsättning.

    • Förtydliga omfattning av och kvalitetsaspekterpå rejektflöden, det vill säga att en viss del avavfall, som är insamlat till materialåtervinning,kasseras och döms ut av olika orsaker.

    • Återkoppla till tillverkare av produkter, tillexempel vilka förpackningar som är överrepresenteradei rejekt efter sortering.

    Projektet ger följande rekommendationer tillkommuner:

    • Ställ krav vid offentliga upphandlingar på attinköpta produkter skall innehålla återvunnetmaterial. Det kan vara ett viktigt bidrag för attstimulera efterfrågan, gärna med progressivtökande andelar. Kommuner och övrig offentligsektor är stora arbetsgivare med bland annatstor plastanvändning, och har potential förnormpåverkan och bidra till ökad kunskap.

    • Fortsätt arbetet med utbildning, kommunikation,test, utveckling för förbättrad sorteringhos kommuninvånare. Samarbeta med fastighetsägaresom ofta kontrollerar avfallshanteringsom en av kategorierna i nöjd-kund-index.

    • Fortsätt arbetet med skarpa kommunala avfallsplanerinklusive avfallsförebyggande arbeteoch påverkan på verksamheter.

    Projektet ger följande rekommendationer till regeringen

    • Regeringen bör fokusera på insatser i tidigaskeden, insatser som är riktade mot resurshushållningi produktion, konsumtion och insamling.Några idéer som lyfts:

    • Ställ krav på att tillverkare ska återvinnasitt eget restmaterial in i nya produkter

    • Inför krav på att tillverkade produkter skaha ett innehåll och utformning som gördem möjliga att återvinna och innehålla enviss andel återvunnet material

    • Ställ krav på utökat ansvar på producenternaför insamling av avfall, så att invånareenkelt kan sortera mer än tidningar ochförpackningar.

    • Pantsystem rekommenderas i större omfattningför produkter.

    • Stötta initiativ för samverkan i aktörskedjor:producenter, kommuner, staten och andraberöra aktörer samarbetar för att insamlingenav plast och annat miljöskadligt material skafungera bättre.

    • Stötta samarbeten för att minska mängdenplast i samhället

1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf