Ohälsa, våld, missbruk, kriminalitet och utanförskap är några av våra stora samhällsutmaningar som bär med sig både lidande och kostnader. Att förstå vilka påverkbara faktorer som kan ha signifikant inverkan på individers sociala och hälsomässiga utveckling kan ge oss underlag att prioritera satsningar på tidiga förebyggande och främjande insatser som minskar risker för att individer ska utveckla problem. Dessa faktorer benämns ofta som risk-och skyddsfaktorer. I denna kunskapssammanställning återges forskning som belyser vilka risk- och skyddsfaktorer som är gemensamma för olika problemutfall, och vilka som är mer specifika för enskilda problemutfall. Avsikten är att texten ska fungera som kunskapsunderlag för samordnat och forskningsbaserat arbete med främjande och förebyggande insatser lokalt, regionalt och nationellt. Metodavsnittet återfinns sist i dokumentet, och där finns även länkar till allt material som granskats i denna kunskapssammanställning.

I en tidigare SHIC-rapport presenterades hur kvalitetssäkrade mätningar för sociala och hälsomässiga värden kan utvecklasoch bör hanteras. Denna rapport visar hur mätkvalitet påverkar möjligheter att tolka resultat av mätningar och vilka kravsom bör ställs på mätverktyg i form av enkäter.Med hjälp av kvalitetssäkrade mätningar kan vi på ett tillförlitligt sätt mäta och jämföra nyttan av insatser, tjänster ochprodukter, även gällande mjuka sociala och hälsomässiga värden – som upplevelser, förmågor och egenskaper. Sådanamätningar kan utgöra centrala underlag för beslutsfattande kopplat till ekonomiska, sociala och hälsomässiga utfall, ochmedför alltid vissa mätosäkerheter som behöver beaktas.För att kunna bedöma kvaliteten på mätverktyg och mätdata behöver vi efterfråga och förstå några nyckelbegrepp utifrånmättekniska analyser. Som praktisk och verklighetsnära förankring kommer vi att använda ett exempel relaterat tillpsykosocial arbetsmiljö; med andra ord de psykologiska och sociala aspekterna av arbetsmiljön, exempelvis upplevelserav hur samarbetet med kollegor fungerar. Exemplet utgår från ett tänkt samband mellan psykosocial arbetsmiljö,medarbetarengagemang och sjukfrånvaro.

Objectives: To assess the utility and measurement properties for the well-being scale Short Warwick–Edinburgh Mental Well-Being Scale (SWEMWBS) in a Swedish general population survey. Study design: A cross-sectional survey study. Methods: Data were retrieved from the 2018 public health survey in Stockholm County, containing a random sample of 22 856 persons stratified to be representative for the municipalities and districts within the region. The data were analyzed according to Rasch Measurement Theory. Results: Person attribute values are positively skewed (mean 2.32, SD 1.85), with wide gaps in the item threshold attribute values. Overall item fit statistics were acceptable, and person measurement separation reliability was 0.83, indicating three statistically distinct ranges in the estimated well-being values. Conclusion: While the SWEMWBS items indicated acceptable fit to the Rasch measurement model, targeting of items to sample is skewed toward lower levels of well-being, and there is a ceiling effect. Thus, we suggest a careful reconsideration of SWEMWBS as a tool for use in general public health surveys, especially for assessing change over time and group differences, as there are large measurement uncertainties for the majority of cases when the population as a whole is sampled. We encourage revisions applying a coherent and comprehensive ordinal construct theory for well-being to fill the gaps in the upper end of the SWEMWBS scales' item thresholds. The addition of more challenging items would improve targeting for population-based surveys, increase reliability, and provide more actionable information that could be useful in improving individuals' well-being. © 2021 The Authors

Why?

Society's need for knowledge about experiences, feelings, behaviours and abilities is increasing. It is important to know how people and society feel or how a product or service is perceived, and to be able to compare how these change over time and between different areas, for example when making decisions about priorities, efforts and effects. In order for measurements of experiences, feelings, behaviours and abilities to be useful and provide reliable data, quality-assured measurement is required for socalled category based measurements1. It is therefore necessary that basic measurement principles are applied, which is often not the case today in this field. For the physical quantities (length, mass, time, etc.) there has long been an internationally established measurement quality infrastructure. In Sweden, it is mainly RISE as the National Metrological Institute which, through its national measurement sites, is responsible for ensuring access to quality-assured and traceable measurements for society. However, the corresponding measurement quality infrastructure is so far missing for category based measurements.

What?

RISE has been working for several years to develop methodology and working methods for measurement quality assurance of experiences, feelings, behaviours and abilities. Through dialogue over several years with actors at various levels, including in health care and academia, it has emerged that there is a great need for support for this development. RISE has therefore produced a first draft of a possible sustainable organization for measurement quality assurance of category based measurements. A national centre for quality assurance of category based measurements would be tasked with coordinating and ensuring reliable and comparable measurements of experiences, feelings, behaviours and abilities. Such infrastructural support must make methodologies available to enable quality assurance for category based measurements. The organization must meet society's need for support by offering services based on internationally accepted metrological principles and scientific methods, as well as adopting a neutral and independent role.

How?

We have humility about the fact that it is a long process to establish an organization for category based measurements and that it needs to happen through a dynamic and iterative development in co-creation with the actors involved. We look forward to continuing to develop ideas and revise the proposal in dialogue in the coming years. It is also important to start a dialogue together with relevant actors about how the implementation of the organization can take place in the future.

Varför?

Samhällets behov av kunskap om upplevelser, känslor, beteenden och förmågor ökar. Det är viktigt att veta hur personer och samhället mår eller hur en produkt eller tjänst upplevs samt att kunna jämföra hur detta förändras över tid och mellan olika områden, för att exempelvis fatta beslut om prioriteringar, insatser och effekter. För att mätningar av upplevelser, känslor, beteenden och förmågor ska vara användbara och ge tillförlitliga underlag krävs kvalitetssäkrad mätteknik för s.k. kategoribaserade mätningar. Det är alltså nödvändigt att grundläggande mättekniska principer tillämpas, vilket ofta inte är fallet i dag inom detta område. För de fysikaliska storheterna (längd, massa, tid etc.) finns sedan länge en internationellt etablerad mätkvalitetsinfrastruktur. I Sverige är det huvudsakligen RISE som Nationellt Metrologiskt Institut som genom sina riksmätplatser ansvarar för att säkerställa tillgång till kvalitetssäkrade och spårbara mätningar för samhället. Motsvarande mätkvalitetsinfrastruktur saknas dock för kategoribaserade mätningar.

Vad?

RISE arbetar sedan flera år för att utveckla metoder och arbetssätt för mätkvalitetssäkring av upplevelser, känslor, beteenden och förmågor. Genom dialoger med aktörer på olika nivåer, bland annat inom hälso- och sjukvården och akademin, som pågått under flera års tid har det framkommit att det finns ett stort behov av stöd för denna utveckling. RISE har därför tagit fram ett första utkast för en möjlig hållbar organisering för mätkvalitetssäkring av kategoribaserade mätningar. Ett nationellt centrum för mätkvalitetssäkring av kategoribaserade mätningar skulle ha i uppdrag att samordna och säkerställa tillförlitliga och jämförbara mätningar av upplevelser, känslor, beteenden och förmågor. Ett sådant infrastrukturellt stöd ska tillgängliggöra metodiker för att möjliggöra mätkvalitetssäkring för kategoribaserade mätningar. Organiseringen ska möta samhällets behov av stöd genom att erbjuda tjänster baserade på internationellt vedertagna mättekniska principer och vetenskapliga metoder samt ha en neutral och oberoende roll.

Hur?

Det finns en stor ödmjukhet kring att det är en lång process att etablera en organisering för kategoribaserade mätningar och att det behöver ske genom en dynamisk och iterativ utveckling i samskapande med berörda aktörer. Vi ser fram emot att fortsätta utveckla tankar och revidera förslaget i dialog under kommande år. Det är också viktigt att påbörja en dialog tillsammans med relevanta aktörer om hur implementeringen av organiseringen kan ske i framtiden.

Det finns behov av att ge vägledning till aktörer som erbjuder föräldraskapsstöd kring hur en ändamålsenlig struktur för uppföljning kan se ut och vilka indikatorer och mätverktyg som en sådan struktur kan bestå av. RISE har på uppdrag av MFoF under hösten 2021 undersökt befintliga exempel på uppföljning hos ett antal kommuner och civilsamhällesaktörer samt granskat de mätverktyg som lyfts fram i olika forskningsstudier. Resultaten av granskningen presenteras i denna rapport tillsammans med förslag på hur uppföljning kan gå till i praktiken. Målsättningen för arbetet har varit att ge förslag på uppföljning som täcker in struktur-, process-, resultat- och utfallsmått, för att på så vis ge förutsättningar för en uppföljning som ger underlag för kontinuerlig utveckling och som säger något om kvaliteten i det föräldraskapsstöd som erbjuds. Två ambitionsnivåer vad gäller uppföljning presenteras med hänsyn till att det finns olika förutsättningar och kapacitet för uppföljning i olika organisationer (se sidan 18 för översikt). Som strukturmått föreslås bland annat mått kring kapacitet att erbjuda evidensbaserade insatser liksom vilka resurser som avsätts. Exempel på processmått är att följa andelen som fullföljer föräldraskapsstödsprogram, som resultatmått föreslås att följa upplevelse/nöjdhet och som huvudsakligt effektmått rekommenderas föräldraförmåga. Utifrån kvalitetsbedömningen av enkäter rekommenderas att • föräldra-barnrelationen skattas med Child-Parents Relations Scale (CPRS, 6 frågor). Dock är befintlig psykometrisk analys undermåligt rapporterad vilket gör rekommendationen svag. • barns utagerande beteende bedöms av lärare eller föräldrar med Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ, 25 frågor) som screening-verktyg, när samtliga problemskalor sammanfogas. Det rekommenderas inte att använda SDQ till utvärdering av insatser eller att använda delskalorna separat, p.g.a. bristande reliabilitet. • barns välbefinnande skattas med sju frågor (se bilaga 3) • föräldrars välbefinnande skattas med antingen Short Warwick-Edinburgh Mental Well-Being Scale (SWEMWBS, 7 frågor) eller Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ, 6 frågor). • föräldrars stress skattas med Perceived Stress Scale (PSS, 7 frågor, anpassad version, se analyser i rapporten) Granskningen av forskningsbaserade enkäter kan tyckas nedslående då det visar sig vara få som lever upp till de psykometriska kvalitetskrav som bör gälla. Samtidigt beror slutsatserna delvis på att det saknas eller finns bristfälliga publicerade psykometriska studier, vilket innebär att det finns möjligheter att göra kompletterande analyser av insamlade data och vid behov justeringar av befintliga mätverktyg. Under arbetet med denna rapport har RISE inlett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet för att stötta ett pågående projekt att ta fram nya, fritt tillgängliga enkäter för att mäta process- och utfallsmått som avses användas i samband med forskning och praktik kopplat till föräldraskapsstöd. Ett målmedvetet arbete med att dels testa uppföljningsstrukturen tillsammans med några organisationer dels kvalitetssäkra ett antal mätverktyg skulle innebära en stor förflyttning vad gäller förutsättningar att stödja implementeringen av föräldraskapsstöd i enlighet med den nationella strategin.

Background

Stress reflects physical and psychological reactions to imposing demands and is often measured using self-reports. A widely-used instrument is the Perceived Stress Scale (PSS), intended to capture more general aspects of stress. A Swedish translation of the PSS is available but has not previously been examined using modern test theory approaches. The aim of the current study is to apply Rasch analysis to further the understanding of the PSS’ measurement properties, and, in turn, improve its utility in different settings.

Methods

Data from 793 university students was used to investigate the dimensionality of different version of the PSS (14, 10, and 4 items) as well as potential response patterns among the participants.

Results

The current study demonstrates that the PSS-14 has two separate factors, divided between negatively worded items (perceived stress) and positively worded items (perceived [lack of] control), although with only the negative subscale exhibiting good reliability. Response patterns were analyzed using Differential Item Functioning, which did not find an influence of gender on any of the items, but for age regarding the positive subscale (items 6 and 9). The PSS-10 also demonstrated adequate reliability for the negative subscale, but the PSS-4 was not deemed suitable as a unidimensional scale.

Conclusions

Based on the results, none of the versions of the PSS should be used by sum-scoring all of the items. Only the negative items from the PSS-14 or PSS-10 can be used as unidimensional scales to measure general aspects of stress. As for different response patterns, gender may nevertheless be important to consider, as prior research has found differences on several items. Meanwhile, content validity is discussed, questioning the relevance of anger and being upset when measuring more general aspects of stress. Finally, a table to convert the PSS-7 (i.e., negative items) ordinal sum scores to interval level scores is provided.