Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Brander, Linus
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Helsing, Elisabeth
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Gabrielsson, Ida
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Constructivate arbetspaket 3: Återvinning av rivningsavfall som ballast i betong2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bygg- och rivningsavfall utgör en av de största avfallsströmmarna i Sverige, samtidigt som den återvinning som sker sträcker sig till tillämpningar med relativt låga kvalitetskrav (downcycling). Sannolikt finns potential till att återanvända rivningsavfall i tillämpningar av högre status, till exempel i ny betong eller i delar av vägkropp där kvalitetskraven är högre.

    Syftet med denna rapport är att undersöka vilka regler och kvalitetskrav som finns för återvinning av den mineraliska materialfraktionen i rivningsavfall. Fokus har varit på hur denna fraktion måste vara beskaffad för att klara kvalitetskrav som ballast till vägbyggnad och ny betong.

    För vägbyggnad finns ett klassificeringssystem i den europeiska standarden SS-EN 13242 (Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material för användning i anläggningsarbeten och vägbyggen) och i Trafikverkets kravdokument TDOK 2013:0532 (Alternativa material för vägkonstruktioner). Kvalitetsklassningen sker på basis av fraktionens sammansättning med avseende på ingående materialslag, där Klass 1 (högsta klassen) i princip bara innehåller krossad betong, murverk och obunden sten, medan det i lägre klasser (i ordningen 2, 3 och 4) accepteras stigande inslag av kvalitetssänkande material (tex metaller, plast, trä, lättviktsbetong). För viss klass måste dessutom tekniska krav uppfyllas, uttryckta i termer av motstånd mot nötning eller tryckhållfasthet. TDOK 2013:0532 anger vidare vilken kvalitetsklass som krävs för olika delar av vägkropp: Klass 1 eller 2 för Förstärkningslager till belagda vägar och Bärlager till belagda vägar, minst Klass 3 för Skyddslager till belagda vägar, samt minst Klass 4 för Underbyggnad och övriga fyllningar.

    För användning som betongballast krävs enligt SS 137003, vilket är den svenska tillämpningen till den europeiska betongstandarden SS-EN 206, att den återvunna ballasten karaktäriseras och klassificeras. Klassificeringen sker helt enligt standarden för betongballast (SS-EN 12620) och bygger likt systemet för användning som vägballast på innehåll och halter av ren betong och andra materialslag i den återvunna ballasten. Här är klasserna i nuläget endast två: Typ A och Typ B, där den förra är den högre (och renare) klassen. Eftersom SS-EN 12620 är harmoniserad ska återvunnen ballast till och med CE-märkas. CE-märkningen sker på samma sätt och med samma system som för primär/jungfrulig ballast, med några skillnader så som att analys av sammansättning med avseende på materialslag måste göras, samt att dokumentation och spårbarhet till rivningsprojekt måste finnas i kvalitetssystemet.

    Det står helt klart att hur användbar den mineraliska fraktionen från bygg- och rivningsavfall är beror på dess renhet, dvs. hur väl man lyckats hålla isär olika avfallsfraktioner. Generellt innehåller inte den krossade betongen i sig ämnen som kan vara skadliga för människa eller miljö; dessa finns snarare i andra materialslag som kan finnas ihop med betong i rivningsavfall. Under vissa perioder har man vid byggande av hus använt material som senare visat sig orsaka hälsoproblem och förbjudits. Exempel på sådana är ”blåbetong” (lättbetong baserad på uranrik alunskiffer) och byggprodukter med asbestcement och PCB-haltiga massor. Förekomst av dessa material i en byggnad som ska rivas måste inventeras och saneras och/eller hanteras på ett säkert sätt. Gynnsamt är förstås om man redan i rivningsskedet har kunnat separera de olika komponenterna, men även ett relativt blandat avfall kan separeras och sorteras mer eller mindre effektivt i efterhand. Moderna återvinningsanläggningar använder olika tekniker för att få ut rena(re) materialfraktioner från blandat avfall. Ofta involverar dessa tekniker flera steg av krossning, torr- och våtsållning, siktning, tvättning med högtrycksvatten och pressning av slam till kaka, i vilken oftast eventuella lakbara ämnen ansamlas.

    Tekniskt och miljömässigt är det fullt möjligt att återvinna rivningsavfall som ballast i ny betong och vägbyggnad, men idag sker detta alltså i mycket liten eller tom obefintlig utsträckning. Ett antal åtgärder med potential påverka i riktning att sådan återvinning ökar är:

    • Ta fram nationella End-of-Waste-kriterier för rivningsavfall, till exempel enligt brittisk modell. Ökar tydlighet för alla aktörer och minskar osäkerhet i tillståndsprövningen.

    • Gör livscykelperspektivet till ett starkt kriterium i offentlig upphandling, det vill säga att man får bonuspoäng utifrån detta samtidigt som det naturligtvis inte styr helt. Dessutom måste en LCA-bedömning ta hänsyn inte bara till CO2-ekvivalenter utan också andra miljöparametrar.

    • Sprid och förankra bäst praxis till kommunerna/beställarna, till exempel kring vilka sekundära material som enligt forskning och beprövad erfarenhet kan användas på vilket sätt och hur, så att krav kan ställas i upphandlingar.

    • Sprid kunskap och sök påverka Naturvårdsverket vad gäller riktlinjerna (och handboken) som stöd till kommuner och andra tillsynsmyndigheter, att krav bör ställas på lakbarhet och biotillgänglighet vad gäller olika ämnen, snarare än totalhalter (som kan vara hårt bundna och därmed inerta).

    • Sortering för högre teknisk funktion. Om avfallsfraktionerna hålls isär och så rena som möjligt, så ökar möjlighet för återvinning avsevärt (dvs. recycling, inte downcycling), vad gäller såväl teknisk prestanda som minskad risk för miljö och människa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Hasholt, Marianne Tange
    et al.
    DTU Technical University of Denmark, Denmark.
    Frid, Katja
    Malmö University, Sweden.
    Spörel, Frank
    Federal Waterways Engineering and Research Institute, Germany.
    Lahdensivu, Jukka
    Tampere University, Finland.
    Helsing, Elisabeth
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Müller, Matthias
    Faheem, Abdul
    Sleiman, Sara Al Haj
    Centrale Nantes, France.
    Jacobsen, Stefan
    NTNU, Norway.
    Nordic Concrete Research workshop: “Accelerated freeze-thaw testing of concrete”, Lyngby, 20th April 20222022Ingår i: Nordic Concrete Research, Vol. 66, nr 1, s. 113-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     A one-day Nordic Concrete Research workshop on “Accelerated freeze-thaw testing of concrete” attracted approx. 30 participants. The workshop included presentations on various aspects, such as observed frost damage in the field and the importance of the temperature curve during testing as well as other interactions with the surroundings of the concrete. The workshop also included examples of recent research, which can improve our knowledge about the frost damage mechanism and therefore provide input to improving the standardised test methods. The present paper is a summary of the nine presentations and the discussion arising from the presentations.

  • 3.
    Helsing, Elisabeth
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad.
    Krom i krossad återvunnen betong2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    For environmental reasons there is a demand to use less amounts of natural stone and gravel as aggregate, which leads to an increasing use of recycled materials, for example construction demolition waste (CDW), when new civil engineering structures and buildings are constructed. Cement and concrete contain a certain amount of soluble hexavalent chromium which may cause health problems and can be leached to the environment and influence it negatively. From a concrete structure the leaching is minimal, but when the concrete is crushed and the specific surface increase, leaching also increases and may reach levels where it may influence the environment.

    This report gives an overview and background to:

    ·       existence of chromium in CDW and particularly the hexavalent chromium,  

    ·       requirements as regard chromium on CDW for different applications or as landfill and

    ·       what happens with the chromium when the CDW is incorporated in new concrete or asphalt.

    Chromium is generally present in the earth surface in the non-toxic form of three valent chromium. When cement is produced, a part of this chromium is converted into hexavalent chromium, which is toxic and very soluble in water. It may cause contact allergies. Because of this EU limited the amount of hexavalent chromium in cement put on the market to 2 ppm in 2013. The same limitation was introduced in Sweden already in the 1980's. In old concrete, which is often the type of concrete that will be demolished, crushed and used for recycling, cement with much higher hexavalent chromium content may have been used.

    Through a EU decision and regulations from the Swedish Environmental Protection Agency the leaching amount of dangerous substances, for example soluble chromium is limited in materials which shall be put into landfill. Generally, two values are needed, the initial leaching value which describes the concentration of the compound in the leaching water initially, and an accumulated leaching value which is supposed to describe the total amount of chromium that will be leached from the material. The Agency has also published a handbook on the use of recycled materials in civil engineering structures, where limiting values on total amount and leached amounts are given for two applications; for general use (non-bound) in for instance road structures and when used to cover landfills. In this case there is also a demand on total amount of chromium, in addition to the two leaching values.

    When using CDW as aggregate in new concrete and in asphalt there are now limiting values as regards chromium.

    The test methods used, element analysis, shake tests (bulktests) and percolations tests, are briefly described. Results from tests on CDW with these methods reported in the literature are given. Normally, the values on leaching lie around the limit value for inert landfill, sometimes they are higher and sometimes lower.

    A description of a couple of long-time field tests where the leaching has been measured on road structures with CDW are included.

    The results indicate that : 

    • crushed new uncarbonated concrete normally has values of initial and accumulated leaching which are lower than the limiting values for inert landfill and for civil engineering structures,
    • carbonation of Portland cement concrete gives increases the amount of leached chromium,

    §  crushed concrete, even a carbonated one, fabricated with a cement with maximum soluble chromium = 2 ppm generally exhibit test values for initial and accumulated leaching which are below the limiting values for inert landfill and for civil engineering structures,

     

    §  slag in the concrete binds the chromium and makes it more insoluble, both in new and carbonated concrete and  

    • for old concrete, where high chromium cements have probably been used, special measures may be necessary in order to fulfil the requirements for inert landfill and for civil engineering structures.

    Examples of special measures:

    • A good sorting of the CDW at the demolition site. The CDW shall preferable come from only concrete and stone. Bricks, gypsym etc. gives higher leaching values.
    • Good knowledge about the original demolished structure gives a possibility to be freed from testing.
    • To use a wet process to sort the demolished material. Some of the soluble chromium will then be leached already at this stage. This leads to a higher probability to pass the requirement on initial leaching on the resulting material. The process water will then contain soluble chrome and must be taken care of in end environmentally friendly way and.   

    §  To let the CDW carbonate and the wash it and take care of the wash water in end environmentally friendly way. This will lower the initial leaching value, which is the most problematic requirement to fulfil.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Helsing, Elisabeth
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, CBI Betonginstitutet AB, Betong & Berg.
    Lagar och regler vid renovering: en översikt2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ordet renovering existerar inte i något av våra regelverk. Begreppet renovering ingår i det som benämns ändring av en byggnad i vilket ombyggnad ingår som en del.De tekniska egenskapskrav som gäller vid nybyggnad gäller i princip också vid ändring. Vid ombyggnad ska de uppfyllas för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden. Vid ändring gäller de för ändringen. Enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde ska dock alltid avhjälpas.När det gäller ändringar tillkommer dock ett krav på varsamhet, d.v.s. att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.Kravet på varsamhet och förbudet mot förvanskning innebär att det är nödvändigt att ibland göra avsteg från de rent tekniska egenskapskraven som gäller vid nybyggnad när man genomför en ändring.Ändringsreglerna i BBR och EKS avser att förtydliga vilka av de egenskapskrav som gäller vid nybyggnad som man inte får göra avsteg från och i vilka fall det är möjligt att mot bakgrund av ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar göra anpassningar.Vad som avses med ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar förtydligas i BBR. När det gäller ändringens omfattning utgås från hur stor del av byggnaden som berörs, konsekvenserna för de tekniska egenskapskraven och byggnadens kulturvär-den. Motiveringar med hänsyn till byggnadens förutsättningar kan dels ha att göra med om det är fråga om omfattande ändringar eller ny användning. I sådana fall finns få skäl till avsteg från nybyggnadsnivån. Är det fråga om en kulturhistoriskt värdefull byggnad finns det större skäl. Tekniska skäl, som t.ex. att utrymme saknas eller att uppfylla ett krav medför att ett annat inte blir uppfyllt på ett godtagbart sätt kan också åberopas. Ekonomiska skäl baserade på byggnadens placering, utformning eller tekniska förutsättningar kan också vara motiveringar. Låg likviditet får dock inte beaktas. Därutöver kan även boendekvaliteter av praktisk eller upplevelsemässig art utgöra skäl för anpassning.Kravnivån vid ändring varierar också beroende på vilket krav det är fråga om. I BBR och EKS används följande terminologi:Ska: I princip inget utrymme för avvikelseSka ...om inte synnerliga skäl: Visst modifieringsutrymme finns om byggnaden ändå kan antas få godtagbara egenskaper och det inte är möjligt att tillgodose kravet fullt ut utan höga kostnader eller påtagligt negativa konsekvenser för övriga tekniska egen-skapskrav eller byggnadens kulturvärden.Ska eftersträvas: Kraven ska tillgodoses om det kan ske till en skälig kostnad och inte medför negativa konsekvenser för övriga tekniska egenskapskrav, byggnadens kulturvärden eller andra boende- och brukarkvaliteter. Har byggnaden redan den eftersträvade egenskapen finns inte utrymme för att försämra den om det inte finns synnerliga skäl.Dock får anpassningar av kraven aldrig medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhetEn hel del av det som står i BBR, EKS och Hissreglerna är allmänna råd och inte absoluta krav, och ger exempel på godtagna konstruktionslösningar. Dessa är inte alltid möjliga att tillämpa vid ändring, utan man måste söka andra lösningar som ändå ger samma säkerhet.Reglerna ger för de olika egenskapskraven vägledning för eventuella anpassningar, förslag på alternativa lösningar t.ex. moderniseringar då äldre byggteknik använts.I hyreslagstiftningen är det främst två aspekter som berör ändringar: Hyresgästinfly-tande vid förbättrings- och ändringsarbete och villkor vid större förändring av hyran. I båda dessa fall krävs godkännande av hyresgäster eller tillstånd av hyresnämnd. Dock står det inget om att hyresgäster kan var med och påverka vad som ska ändras, t.ex. hur omfattande ändringarna ska vara.När det gäller bostadsrätter är det hur stora beslut ska tas som avhandlas. Om alla medlemmar inte är eniga har hyresnämnden en roll även här. En bostadsrättsinneha-vare har rätt att frånträda en bostadsrätt om avgiftsändringarna blir för stora. Bostadssätten återgår då till föreningen, mot skälig ersättning.

  • 5.
    Helsing, Elisabeth
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Nedbrytning hos betong med slagg och flygaska efter fyra vintersäsonger vid RV402020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta projekt kartläggs de förändringar i provkroppar av betong med tillsats av främst slagg och flygaska som har uppkommit efter fyra vintersäsongers exponering vid RV40 i Borås. Dessa förändringar jämförs med resultat från laboratorieprovningar på provkroppar härdade på olika sätt i laboratoriet av samma betongblandningar utförda eller påbörjade inom de första 91 dygnen från gjutning. Vissa andra egenskaper har också studerats i avsikt att kasta ljus på den yttre eller inre nedbrytning som skett i fält.

    De provkroppar som undersökts tillverkades inom BBT-projektet 2013:22 "Saltfrost-provningsmetodens tillämplighet på betong innehållande slagg, flygaska och kalkstensfiller" vilket redovisats i [1]. Det främsta syftet med det projektet var att undersöka om salt-frostprovningsmetoden i SS 137244 [2] ("slab method" i CEN TS 12390-9 [3]) ger resultat som motsvarar den nedbrytning som erhålls vid verklig salt-frostexponering för blandningar med tillsatsmaterial som slagg och flygaska, eller om modifieringar av metoden krävs.

    I detta projekt har samtliga provkroppar (fyra per vardera av de 14 blandningarna) som fältexponerats vägts och mätts. Dynamisk E-modul beräknad utifrån uppmätt egenfrekvens och ultraljud har också registrerats på dessa. Tre av de fyra provkropparna har därefter återförts till RV40 för framtida undersökningar, medan en provkropp per blandning har undersökts närmare vad gäller karbonatiseringsdjup, kloridinträngning, förekomst av mikrosprickor, förändringar i ytan samt fördelning av vissa grundämnen i provkropparna. Resultaten har jämförts med de laboratorieresultat som erhölls inom BBT-projektet 2013:22 och med fältresultat efter fyra år från ett annat projekt med liknande inriktning [4].

    Mätresultaten visar att fyra års exponering i en miljö med saltning inte är tillräcklig tid för att kunna utläsa en betongs motstånd mot salt-frostavflagning genom att registrera ändring i massa eller volym hos provkroppar. Under de första åren i en fuktig miljö sker en fortskridande hydratisering som binder ytterligare vatten kemiskt, och ökar provkroppens densitet. Detta gäller i synnerhet för betongblandningar med flygaska och viss mån även betong med slagg som har en långsammare reaktionshastighet och strukturutveckling initialt än vad en ren portlandcementbetong har. Det är inte förrän efter åtminstone ett års exponering, då hydratiseringen och hållfasthetsutvecklingen avstannat helt eller nästan, som förändringar i vikt eller massa kan börja relateras till yttre nedbrytning. Efter fyra års exponering av provkropparna har det heller inte skett någon klart märkbar förändring av den exponerade ytan, inte ens hos de betongblandningar som inte innehåller tillsatt luft.

    De fortgående reaktionerna påverkar även den uppmätta egenfrekvensen och transmissionstiden, som återspeglar förändringar i dynamisk E-modul och den inre nedbrytningen. När det gäller den inre nedbrytningen mätt genom registrering av egenfrekvens (RDMFF) fås dock betydligt mer utslagsgivande resultat efter fyra år i fält än vad registrering av massa och volym ger. Provkroppar från två blandningar uppvisar en betydande minskning, ner till c:a 60 % av ursprunglig E-modul: en med 20% flygaska utan luftporbildare (A20FU) och en med 35% slagg och luftporbildare (R35S). A20FU uppvisade också stark avflagning då betongblandningarna provades enligt SS 137244 [2], medan R35S då inte visade några tecken på nedbrytning. Ett par andra blandningar, en med 20 % slagg utan luftporbildare och en med 65 % slagg med luftporbildare visade en klar tendens till inre nedbrytning både i fältförsöket och vid salt-frostprovningen. För vissa blandningar uppvisar en av de fyra provkropparna betydande nedbrytning mätt med egenfrekvens efter fyra år, men inte de övriga tre, alla med minst 20 % flygaska eller slagg. Av dessa var det bara en som visade tendens till nedbrytning vid den initiala salt-frostprovningen.

    Mätning av inre nedbrytning gjordes dels med registrering av egenfrekvens dels med registrering av transmissionstid (UPTT), och resultaten korrelerar ganska väl med varandra, med ett par undantag. När det gäller den blandning (R35S), som vid egenfrekvensmätningen uppvisade stor nedbrytning, så återspeglas inte det i UPTT-värdena. Mätvärdet för R65S med UPTT indikerar en större nedbrytning än mätvärdet med egenfrekvens.

    Den mikroskopiska undersökning visade att i provet utan luftporbildare som visade stor inre nedbrytning (A20FU) var sprickfrekvensen hög, och sprickorna som utgick från kanten av ballastkornen vek av ut i cementpastan och hade en betydande längd (40-50 mm) och bredd. I vissa fall har det bildats en luftspalt mellan ballastkorn och cementpasta. I övriga prover förekom det fina mikrosprickor, främst vid kanten av ballastkornen, som inte bedömdes påverka betongens egenskaper nämnvärt.

    I proverna med slagg och luftporbildare som också uppvisar en klart märkbar inre nedbrytning (R35S och R65S), noteras också en ganska hög sprickfrekvens. Men mer slående är att de har en genomgående dålig fördelning av luftporerna, vilka tenderar att ansamlas runt ballastkorn. Detta är troligtvis en avgörande faktor för det dåliga motståndet mot inre nedbrytning. Detta skulle kunna bero på ett olämpligt val av luftporbildare för den aktuella bindemedelssammansättningen (CEM I 52,5 R och 35 respektive 65 % slagg). Provet med CEM I 42,5N-SR3 LA/MH och 35% slagg (A35S) uppvisar inte samma inre nedbrytning. Denna har dock inte analyserats med mikroskopi. Generellt konstaterades i [1] att luftporbildare inte har samma positiva inverkan på frostresistensen när större mängder slagg ingår som i blandningar utan slagg. I blandningar med flygaska är de däremot av stor vikt för frostbeständigheten.

    I proverna med flygaska noterades vid den mikroskopiska analysen reaktionsprodukter, troligtvis ettringit, i luftporerna vilket kan ha bidragit till en sämre frostbeständigheten genom att luftporernas funktion försämras. Detta kan påverka både den inre frostbeständigheten och salt-frostavflagningen. Ettringit som bildas när betongen har hårdnat kan också ge upphov till skador p.g.a. svällning vid försenad ettringitbildning, se till exempel avsnitt 2.7.2 i [5].

    Kloridprofiler från den sågade överytan och inåt i fältprovkropparna togs fram med två olika metoder. På några provkroppar användes titrering och på några användes μ-XRF. Titreringen gjordes ner till 25 mm djup, medan μ-XRF gav profilen ner till 60 mm djup.

    När flygaska används fås en större kloridinträngning efter 4–5 års exponering vid RV40 i skiktet ner till ca 20 mm djup, och ju högre andel flygaska desto längre in från ytan återfinns den punkt där halten klorid är som störst. Däremot blir kloridhalten lägre längre in i provkroppen med flygaska än utan.

    Med slagg i blandningen minskar kloridinträngningen. I detta projekt är motståndet mot kloridinträngning när ett CEM I 52,5 R ("R-cement") används som störst med 35 % slagg och när ett CEM I 42,5 N SR3/LA/MH ("A-cement") används med 20 % slagg. I blandningen med R-cement och 65% slagg (R65S) har en betydligt större kloridinträngning och fluktuerande kloridprofil uppmätts än i blandningen med 35 % slagg (R35S). Detta kan bero på den mycket ojämna och dåliga luftporfördelningen i denna provkropp, med ansamling av luftporer vid ballastkorn, vilket kan öka permeabiliteten för klorider.

    En viktig frågeställning i BBT-projektet 2013:22 [1] var att kartlägga karbonatiseringens inverkan på salt-frostbeständigheten och eventuellt modifiera den använda salt-frostprovningsmetoden så att denna inverkan beaktades. I det projektet accelererades karbonatiseringen därför dels genom att utsätta provytan för 1 % CO2 en vecka innan frysprovningen startades, och dels genom att låta provytan exponeras för 65% RF och normal laboratorieluft under tre månader innan frysprovningen. Genom mätning av karbonatiseringsdjupet på fältproverna konstaterades att för att simulera 4-5 års naturlig karbonatisering i vägmiljö, med resultat på säker sida, borde provkropparna sågas vid c:a 60 dygn och därefter utsättas för 1 % CO2. Att utsätta provkropparna för koldioxid vi 21 dygns ålder ger större karbonatiseringsdjup än efter 4 -5 års fältexponering. Dock måste man ha i åtanke att 4–5 år är en kort tid i förhållande till en betongkonstruktions livslängd som kan vara upp till 120 år eller längre. Vilken koldioxidexponering som bäst motsvarar karbonatiseringen på lång sikt, och i vilken mån det är relevant för frostbeständigheten kommer att framgå av framtida undersökningar av de fältexponerade provkropparna.

    Karbonatiseringsdjupet ökade ju högre andel av portlandcementklinkern som ersattes med flygaska eller slagg, proportionellt sett mest med flygaska. Det mer finkorniga R-cementet gav något mindre karbonatiseringsdjup A-cementet. Tillsättning av luftporbildare ger något högre karbonatiseringsdjup än utan.

    Angreppet på en betongyta vid en trafikerad väg består inte bara av temperatur-variationer och exponering för klorider. Där ingår också omväxlande perioder med vatten i form av regn, spolning eller skvätt från vägbana och torra perioder vilket kan leda till urlakning av lättlösliga ämnen i betongytan.

    Halten av alkalierna natrium och kalium är starkt reducerad i ytskiktet, och en gradient har uppstått i provkroppen. Det natrium som tillförs genom saltning ersätter inte de alkalier som fanns i cementet från början och som lakats ut i de yttersta millimetrarna.

    Någon urlakning av kalcium verkar däremot inte ha uppstått efter 4–5 års exponering.

    I blandningarna med flygaska visas tecken på urlakning av aluminium (Al), och i blandningarna med 65 % slagg har magnesium (Mg) urlakats. Samtidigt har i dessa blandningar svavel urlakats, vilket tyder på att det är sulfater innehållande Al och Mg som urlakats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Helsing, Elisabeth
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, CBI Betonginstitutet AB.
    Nyheter och nyttigheter om CE-märkning och standadisering inom betongområdet2014Ingår i: CBI-nytt, ISSN 0349-2060, nr 1, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Helsing, Elisabeth
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Redistribution of chlorides in concrete specimens occurring during storage2021Ingår i: Materials and Structures, ISSN 1359-5997, E-ISSN 1871-6873, Vol. 54, nr 3, artikel-id 105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been observed that storage of specimens with chloride gradients before determining the chloride profile can lead to changes in the shape of the chloride profile. An experimental study to quantify the influence of the duration of the storage period and the storage temperature has been carried out. It comprised three storage periods (7, 28 and 91 days) and two storage temperatures (+ 5 °C and + 20 °C). The specimens had previously been immersed in a 15% NaCl solution for 56 days and were sealed in plastics during storage. The results show that a temperature of + 5 °C diminishes the rate of redistribution considerably, compared to a storage carried out at + 20 °C, and the longer the storage period is, the more redistribution will take place. It is also shown that it is of importance to assure that the sealing of the specimens during storage is capable of maintaining the relative humidity at the surface, so that local redistribution of chlorides close to the surface will not take place. © 2021, The Author(s).

  • 8.
    Helsing, Elisabeth
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Salt-frostprovning av betong med slagg och flygaska2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet har varit att vidareutveckla salt-frostprovningsmetoden (”slab method” i CEN TS/12390-9 och metod A i SS 137244) så att resultatet återspeglar vad som händer på lång sikt under verkliga förhållanden i svenskt klimat i betong med bindemedel som innehåller slagg och flygaska och som därmed kan användas för att vid förprovningen kunna förutse salt-frostbeständigheten hos dessa. Samtidigt har grundläggande kunskaper om saltfrostbeständighet hos betong med tillsats av slagg och flygaska byggts upp. Eftersom det i flera studier visat sig att salt-frostbeständigheten hos speciellt slaggbetong påverkas av karbonatisering har inverkan av karbonatisering studerats. Betong med slagg och flygaska har långsammare hållfasthetstillväxt i tidigt skede och betydelsen av detta har också ingått i undersökningen.I projektet har 14 olika blandningar med varierande bindemedelssammansättningar och vbt=0,45 utsatts för salt-frostprovningsmetoden och fem varianter av den, där bl.a. ålder vid sågning, längd på konditioneringstiden i 65 % RF och koldioxidförhållandena har varierats. Försöken har kompletterats med bestämning av hållfasthetstillväxt, luftporstruktur, viktuppgång under uppfuktning och de 28 första frostcyklerna, inre nedbrytning samt XRD och mikroskopi på ytskiktet. För vissa bindemedelssammansättningar har bruksprover tillverkats och på dessa har sorptionsisotermer tagits fram och TG-analys och mätning med lågtemperaturkalorimetri utförts. Provkroppar för fältexponering vid RV 40 har också tillverkats och lagts ut. Inom projekttiden har dock mätningar på dessa enbart utförts efter en vintersäsong.Slutsatsen vad det gäller den existerande provningsmetodens tillämplighet är att för blandningar med max 20 % slagg eller flygaska så fungerar den tillfredställande utan korrigeringar. Vid högre andelar slagg eller flygaska bör konditioneringen kompletteras med c:a 1 veckas exponering för 1 % CO2, för att beakta den ökade avflagningen på grund av karbonatisering. När det gäller användning på betonger med betydligt långsammare hållfasthetstillväxt än normalt kan provkropparnas ålder vid start av salt-frostcyklingen behöva höjas till max 90 dygn för att bättre återspegla salt-frostresistensen på lång sikt. Det måste i så fall också säkerställas att den aktuella betongen i verkligheten inte utsätts för saltfrostcykler vid en lägre mognadsgrad än vad detta motsvarar.Vad gäller krav på bindemedel för exponeringsklass XF4, så visar det sig att de krav som finns i SS 137003:2015 är fullt relevanta. Max 20 % slagg eller flygaska kan användas utan att salt-frostbeständigheten påverkas mer än marginellt vid vbt = 0,45. 35 % flygaska och 65 % slagg ger mycket stora avflagningar. Vid användning av 35 % slagg hamnar man i en gränszon, vilket eventuellt skulle kunna accepteras om man i det fallet sänker tillåtet vbt till 0,40.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Helsing, Elisabeth
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Brander, Linus
    RISE Research Institutes of Sweden, Material och produktion, Metodik för produktframtagning.
    Döse, Magnus
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Gabrielsson, Ida
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Lindström, Camilla
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    BESTÅR – Beständig betong med återvunnen ballast2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BESTÅR – Durable concrete with recycled aggregate In this project the properties of different types of recycled aggregate were investigated: recycled excavated masses, recycled construction and demolition waste (CDW), and reclaimed crushed concrete from concrete production. The content of different minerals, rocks, manmade materials, and chemical substances has been analysed, as well as the freeze-thaw resistance and alkali-silica reactivity. In addition to the testing of aggregate properties, concrete with recycled CDW was tested with respect to compressive strength, freeze-thaw resistance, carbonation resistance, and the risk for deleterious alkali silica reactions. The high water absorption of recycled CDW and reclaimed crushed concrete means that these materials can not be regarded as freeze-thaw resistant. As expected, the freeze-thaw resistance testing in salt water resulted in about five times as extensive scaling for concrete where 30% of the coarse aggregate fraction consisted of recycled CDW, as anticipated with concrete with only natural aggregates of typical igneous and metamorphic rocks. The content of potentially alkali-silica reactive particles was low in all batches (<8 %) and all batches were classified as innocuous aggregate when tested with RILEM AAR-2 and NT Build 295. When concrete with 30 % of the coarse aggregate consisting of recycled CDW and with two different binder compositions was tested, neither exceeded the maximum accepted expansion value. However, the results indicated that when the effective alkali content of the concrete is calculated, the alkali content of aggregate of recycled CDW or crushed reclaimed concrete must be included. The replacement of up to 30 % of the coarse aggregate by recycled CDW did not affect the concrete strength development, and the carbonation resistance even increased. Due to the higher water absorption of recycled CDW, it should be ascertained that all accessible pores in the aggregate are filled with water during mixing of the concrete, to avoid negative effects on the water-to-cement ratio and misleading measured air content.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Helsing, Elisabeth
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Malaga, Katarina
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Ollandezos, Pavlos
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Vidareutveckling av provningsmetod för klotterskyddsprodukter för betongytor2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Further development of a test method for anti-graffiti products for concrete surfaces Modified test methods for the performance of anti-graffiti coatings are presented in this report. As a base a test method applied in Sweden since is used which involves outdoor exposure of concrete slabs on which the coatings are applied followed by application of the graffiti and cleaning. The modifications are based on a review of methods existing in other countries, discussions with producers of anti-graffiti coatings and a test program carried out at RISE in Borås. The tests were carried out with two sacrificial coatings and some permanent coatings. In the latter case the graffiti is applied and cleaned ten times. In the existing method, the outdoor exposure is said to be three months. However, it was found that when this exposure takes place, in winter or in summer, greatly influenced the protective capability of the coating. In this project the influence of three different exposures were investigated; three month summer exposure, three month winter exposure and twelve month exposure. The test showed that the three-month summer exposure and the twelve-month exposure gave comparable results. Hence prolonging the exposure period is not necessary. However, very deviating results were obtained after the three-month winter exposure. The evaluation of the protective capability is started with a visual inspection against certain specified assessment criteria on remaining stains and visible marks of graffiti. If the coating met the assessment criteria for the visual inspection, assessment criteria on colour changes measured with a colour measuring device shall also be met. Separate assessment criteria for measured colour changes are used for sacrificial and for permanent anti-graffiti coatings. For a sacrificial coating, the assessment criterium is given in relation to the original concrete surface, while for a permanent coating the assessment criterium is formulated in relation to the exposed surface. It was found that the performance requirement on changes in gloss was irrelevant. In the revised method the selection of colour types and water temperature and pressure used in pressure washing has been modified to be consistent with praxis. The drying between cycles including application of graffiti and cleaning was shortened. The method is divided into two methods; one for sacrificial anti-graffiti coatings and one for permanent anti-graffiti coatings that does not require the use of chemical compounds. The latter method is not applicable to permanent anti-graffiti coatings which need the help of chemical products to give satisfactory cleaning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Helsing, Elisabeth
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Malaga, Katarina
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Silva, Nelson
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Eva, Rodum
    Norwegian Public Roads Administration, Norway.
    Torkkeli, Minna
    Finnish Transport Agency, Finland.
    Hejll, Arvid
    Swedish Transport Administration, Sweden.
    A Nordic method for testing hydrophobic impregnations with regard to prevention of chloride ingress2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kloridinducerad korrosion av armering är den främsta orsaken till skador på armerade betongkonstruktioner. I de nordiska länderna i synnerhet, leder användning av avisningssalter under vintersäsongen till allvarliga skador på kantbalkar på vägbroar. För att förlänga livslängden och minska underhållskostander används därför vanligtvis vattenavvisande impregnering för att förhindra eller sakta ner kloridinträngningen i betongen. Det finns en harmoniserad europastandard för vattenavvisande impregnering, EN 1504-2 [1], men egenskapen ”diffusion av kloridjoner” är enligt den ”underställd nationella standarder eller regler”. Transport och vägmyndigheterna i Sverige, Norge och Finland använder olika nationella metoder för att bedöma sådana produkters prestanda med avseende på skydd mot kloridinträngning, vilket innebär att samma CE-märkta produkt måste uppfylla olika nationella kriterier. Därför initierade transport- och vägmyndigheterna i Sverige, Norge och Finland ett projekt med målet att ta fram en gemensam nordisk metod för att klassificera vattenavvisande impregnering med hänsyn till deras förmåga att skydda betong från kloridinträngning.Projektet uppdelades i tre faser som bestod av en analys av existerande provningsstandarder (nationella och internationella), en förstudie för att utvärdera inverkan av några provningsparametrar samt en ”round robin”-provning (RR-provning) som involverade tre laboratorier (ett från vardera land). En noggrann genomgång av de existerande metoderna och av relevant litteratur möjliggjorde att provningsparametrar som direkt kunde användas i den nya metoden och vilka parametrar som krävde ytterligare studier. Det bestämdes att typ av yta som skulle behandlas, längden på förkonditioneringen och om ytan skulle exponeras för en Ca(OH)2-lösning eller inte skulle studeras mer ingående i förstudien. Resultaten från förstudien visade att man fick en något bättre kloridblockerande förmåga om impregneringen anbringades på en formyta än på en sågad yta. Trots detta valdes sågade ytor för metoden, eftersom det är mycket enklare att uppnå reproducerbara egenskaper hos yta på det sättet. En formytas egenskaper beror bl.a. på formmaterial, formsläppmedel, härdningsbetingelser.Mättning av ytan med kalklösning innan impregneringen utfördes gav något bättre kloridblockerande förmåga än om denna behandling inte utfördes. Eftersom detta inte bidrog till resultatens robusthet, ökade antal procedurer i provningen och inte görs i praktiken i fält, bestämdes det att detta inte skulle tas med i den nya metoden. Den kloridblockerande förmågan ökar något med den tid impregneringen får härda. Det är inte klarlagt vilken som var den dominerande faktorn, fortsatt polymerisering av den vattenavvisande impregneringen eller cementets fortsatta hydratisering. Eftersom det krävs tillräcklig tid för att impregneringen ska härda för att behandlingen ska få full effekt, bestämdes att härdningstiden innan provkropparna utsattes för klorider skulle vara 28 dygn.För att främst klarlägga tillförlitligheten och reproducerbarheten hos den nya metoden, genomfördes en RR-provning. Tre laboratorier ingick i denna fas; CBI-Borås i Sverige, SINTEF i Norge och VTT i Finland. Resultaten visade att trots vissa skillnader i både material och metod, som typ av cement och förkonditionerings- och konditioneringsmiljö, så erhölls resultat med hög reproducerbarhet. I rapporten ges dessutom en detaljerad genomgång av inverkan av olika detaljer i metoden på kloridprofiler och den kloridblockerande förmågan, bestämd som en filterseffekt.I RR-provningen visade det sig att den relativa fuktigheten före och efter impregnering och graden av torrt hos de malda proverna var de främsta källorna för avvikelser i provningsresultat. Dessutom visade sig hanteringen av de våta ytorna efter exponering för kloridlösning och tidsperioden (och temperatur) mellan kloridexponeringens avslut och uttagning av pulverprover för kloridanalys hade en förvånansvärt stor inverkan på kloriprofilernas form i provkropparna. Därför preciserades dessa delar ytterligare i den slutliga metoden för att öka metodens reproducerbarhet.Metoden beskrivs i korthet i det följande:Betongprover tillverkas genom att såga 100 mm kuber i två halvor, totalt 6 halvor. Den sågade ytan användes som exponeringsyta. Efter en viss förkonditionering behandlas tre kuber med den vattenavvisande impregneringen och tre lämnas obehandlade (referenser). Efter 28 dygns härdning av impregneringen exponeras proverna för klorider genom nedsänkning i 15% NaCl-lösning under 56 dygn. Efter exponering bestäms kloridinträngningen genom att kloridprofilen bestäms och total mängd klorid beräknas. Den kloridblockerande effekten hos den vattenavvisande impregneringen, uttryckt som filtereffekten FE, som bestäms som 1 minus kvoten mellan mängd inträngd klorid i de impregnerade proverna och i referensproverna.Resultaten från förstudien och RR-provningen jämfördes med resultat som erhållits med de existerande nationella metoderna för att kunna fastställa en lämplig kravnivå för den nya metoden. Trots stora skillnader i de existerande metoderna visade det sig att en filtereffekt på ca 0,65 korrelerar väl med kraven relaterade till både den svenska och den norska metoden. Eftersom mängden jämförbara data är liten och om man även beaktar resultat från fältundersökningar, förslås en mingräns på FE=0,60 som ett lämpligt krav för att en vattenavvisande impregnering ska anses vara väl fungerande.Metoden antogs som en Nordtestmetod med beteckningen NT Build 515 i december 2015.

  • 12.
    Helsing, Elisabeth
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Malaga, Katarina
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Suchorzewski, Jan
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Gabrielsson, Ida
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Kortversion av SVU-rapport 2022:5 ”Klimatförbättrad betong för dricksvattenanläggningar”2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This RISE report is a short version of SVU report 2022:5 “Klimatförbättrad betong för dricksvattenanläggningar” (Low carbon concrete for drinking water infrastructure). The purpose of the project was to clarify if the carbon footprint of concrete for drinking water infrastructure can be lowered by replacing Portland cement with supplementary cementitious materials (SCM) accepted for use in concrete without influencing the quality of the drinking water negatively with regard to trace substances and PAH. In addition to reviewing the literature, leaching tests and LCA analyses were conducted on thirteen concretes mixes with varying binder compositions. The results show that it is possible to replace up to 50 % of the cement with the SCMs, ground granulated blast furnace slag (GGBS), silica fume and fly ash. All this may be GGBS and up to 35 % fly ash may be used. This is valid under condition that a drinking water facility which in its entirety is new drinking goes through a tuning period of some days up to a week during which the water quality is monitored before water is delivered to clients. Leaching of some substances is somewhat increased and others are decreased by the replacement of the cement, however the changes are so small that the content in the drinking water in a real facility is only marginally influenced. Which type of binder to use should be decided based on other these materials influence on other concrete properties, for instance on the strength development. The decrease of the carbon footprint is roughly proportional to the cement replacement ratio.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Helsing, Elisabeth
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Parg, Lisa
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Mueller, Urs
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Ellison, Tommy
    BESAB, Sweden.
    Hydrofoberande medel i sprutbetong: Inverkan på egenskaper och beteendet vid sprutning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet med projektet är att få fördjupade kunskaper och erfarenheter när det gäller användning av hydrofoberande medel som tillsätts betongmassan i sprutbetong med lågalkaliska bindemedel, med syfte att förbättra sprutbetongens beständighet och brukbarhet. Resultaten från detta projekt bidrar till ökad förståelse för praktiska möjligheter med och begränsningar för hydrofoberande medel som tillsätts betongmassan i sprutbetong, och därmed minskar behovet av kostsamma fältförsök, med ” trial and error”.En stor del av projektet har ägnats åt att studera inverkan av hydrofoberingsmedlen på egenskaperna i det tidiga stadiet, då de är avgörande för den praktiska tillämpningen. Därutöver har inverkan på egenskaper som hållfasthetsutveckling och vidhäftningshållfasthet mätts. Vilken hydrofobicitet som dessa medel ger betongen har också undersökts. Dessa provningar har främst gjorts på pasta, bruk eller betong som gjutits på konventionellt sätt, alltså inte på sprutbetong. Därutöver har provsprutning gjorts med en betong med ett av medlen samt en referens utan hydrofoberingsmedel för att kartlägga beteendet vid sprutning. På prover av den sprutade betongen har vidhäftningshållfastheten, hydrofobiciteten och kloridinträngningen bestämts.Två hydrofoberande medel, Sitren P 750 (E) och Silres BS 1001 (W) har använts, båda baserade på organosilikater. Medel E grundar sig på modifierad siloxan som är anbringad på silikastoft och medel W är en vattenbaserad emulsion av silan/siloxan. De flesta provningarna har utförts dels med ett rent Portlandcement (Degerhamns Anläggningscement från Cementa) och dels ett Portland-flygaskecement (Slite Anläggning FA från Cementa). Båda är sulfatresistenta och lågalkaliska. Provningar med och utan accelerator har utförts.Använda utan accelerator påverkade medel W bindetid och värmeutveckling i betydligt högre grad än medel E. Medel W hade en klart retarderande effekt. Denna effekt kunde dock i hög grad kompenseras genom tillsats av en accelerator. 28-dygnshållfastheten sänktes med båda hydrofoberingsmedlen, mest med medel W, men även i detta fall kompenserades denna effekt till viss del av acceleratorn. Acceleratorn hade inte samma avgörande effekt när medel E användes.Vid provning på gjuten betong var vidhäftningen bättre och mindre spretig (mindre standardavvikelse) med medel W än med medel E. Hydrofobiciteten hos blandningar med de båda medlen vara jämförbar.Provprutningen genomfördes med medel W och accelerator. Med hydrofoberingsmedel erhölls samma konsitens med mindre mängd vatten. Beteendet vid sprutning med medel W var lika bra som eller något bättre än utan. Hydrofoberingsmedlet påverkade inte sprutbetongens vidhäftning. Vattenabsorptionen hos sprutbetongen med hydrofoberingsmedel var c:a 30 % lägre än utan sådant medel, och motståndet mot kloridinträngning ungefär 40 % bättre.

  • 14.
    Janssen, Donald
    et al.
    University of Washington, USA.
    Lundgren, Monica
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Shogren, Robert
    LaFarge PNW/Holcim North America, USA.
    Utgenannt, Peter
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Helsing, Elisabeth
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Cementitious materials limitations for concrete exposed to deicing salt plus repeated cycles of freezing and thawing2023Ingår i: ce/papers, Vol. 6, nr 6, s. 1168-1172Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Reducing the carbon footprint of concrete generally involves reducing the amount of calcium oxide in the cementitous materialsbyblending flyashand/or ground limestone into the cement or by replacing some of the cement with supplementary cementitious materials. This increasesthe ratio of SiO2+Al2O3+Fe2O3to CaO+MgO in the cementitious material.While reducing the CaOcontent of cementitious ma-terials is good for the environment, it may not be good for concrete exposed to de-icing salts plus repeatedcycles of freezing and thawing due to the effect of carbon-ation. Though carbonation can refine the pore structure when using only portland cement, it coarsens the pore structure when using high levels of cement replace-ment.This leads to increased scaling potential.A review of theeffects of different cementitious materials combinations on carbonationalong with an examina-tion offield performance ofconcrete exposed to deicing salt plus repeated cycles of freezing and thawingis used to developa relationship based on the ratio of SiO2+Al2O3+Fe2O3to CaO+MgOin order to determine when limitations on cement replacement, or additional protective measures may be needed when scaling is a concern

  • 15.
    Lundgren, Monica
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Helsing, Elisabeth
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Babaahmadi, Arezou
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Mueller, Urs
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    State-of-the-Art Report on: Material Type, Requirements and Durability aspects of Sprayed Concrete in Tunnels2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report summarizes a state-of-the-art for sprayed concrete applied for ground support in tunnel environments, in Sweden and several European countries, with focus on the components, the mix design and the guidelines and specifications. It focuses also on the addition of supplementary cementitious materials (SCM), where the use, the common practice and the long-term experience vary from country to country. The report presents numerous examples of applications in Sweden and seven other European countries. It also gives an overview about the possible exposure risks and summarizes the relevant durability issues. Along with specifications in international standards and guidelines it also reviews the national requirements in Sweden, Norway, Finland, Austria, France, Germany and Switzerland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Malaga, Katarina
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Helsing, Elisabeth
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Utgenannt, Peter
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Infrastruktur och betongbyggande.
    Kartläggning av befintlig provningsverksamhet för cement och betong i Sverige och bedömning av provningsbehov vid introduktion av nya cement2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från projektet ‘Kartläggning av befintlig provnings-verksamhet för cement och betong i Sverige och bedömning av provningsbehov vid introduktion av nya cement’. Mot bakgrund av en minskad eller stoppad produktion av cement vid Cementas fabrik i Slite gav Regeringen Verket för innovationssystem (VINNOVA) den 3 november 2021 i uppdrag att kartlägga befintlig provningsverksamhet för cement och betong (N2021/02773) som finns tillgänglig för svenska aktörer och att föreslå åtgärder som kan skapa förutsättningar för en samordning vid en kraftigt ökad efterfrågan på denna verksamhet. Denna rapport behandlar hur provningsbehovet kan komma att utvecklas vid stopp i den svenska cementproduktionen i Slite vilket resulterar i ett behov av introduktion av stora volymer av ett eller flera nya cement under kort tid. Denna händelse benämns i rapporten förenklat som “cementkris”. Rapporten pekar på några förutsättningar som bör gälla för att ett cementbyte skall kunna genomföras rimligt kontrollerat. I rapporten görs det inte någon bedömning av hur byggbranschen eller samhället i stort skulle påverkas av en cementkris. Det görs inte heller någon analys av vem som tillser att produktions-bortfallet från Slite ersätts med annat cement eller varifrån detta cement kan komma. För en bedömning av provningsbehovet av betong har detta inte någon avgörande betydelse. Ett nytt cement från Kina kräver för betongtillverkaren lika mycket provning som ett nytt cement från närområdet i Europa eller för den delen Sverige. Förutsatt att cementet i sig är CE-märkt och uppfyller svenska krav.

    Den huvudsakliga slutsatsen är att: Under förutsättning att inte avkall får göras på de krav som ställs på cement och betong i Sverige idag krävs det att nu använda och nya cement finns tillgängliga parallellt under en övergångsperiod på minst två och ett halvt år. Detta gäller främst betong till anläggningskonstruktioner och infrastrukturprojekt där kraven på kvalitetssäkring via provning på ackrediterade laboratorier är hög. På grund av ökat provningsbehov går det inte att genomföra ett omfattande byte av cement på ett stort antal betongfabriker under kort tid utan betydande störningar och stopp i betongleveranser till svenska byggarbetsplatser, om inte nu använda och nya cement finns tillgängliga parallellt. Inom husbyggnadsområdet är behoven av provning på ackrediterade laboratorier lägre. Hur snabbt och smidigt ett byte av cement kan göras för husbyggnadsbetong avgörs i stället av möjligheterna att utföra nödvändiga interna provningar och intrimningar på fabrikerna.

    Om nu använda och nya cement till anläggningsbyggandet finns tillgängliga parallellt under minst två och ett halvt år är bedömningen att nödvändig ökning av provnings-kapacitet hinner byggas upp samtidigt som ett byte från nu använda till nya cement kan göras på ett rimligt kontrollerat sätt med avseende på behovet av extern provning. Detta förutsätter emellertid att samtliga nya cement är CE-märkta och uppfyller svenska krav samt en samordning av provningskapaciteten inom vissa kritiska provnings-områden. För att öka provningskapaciteten på nationell nivå inom kritiska provnings-områden krävs en noggrann planering av hur en sådan utökning skall genomföras (lokaler, utrustning, kompetens, vem som skall vara huvudman) och vem som skall bekosta en sådan ökning av provningskapaciteten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Silva, Nelson
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, CBI Betonginstitutet AB, Betong & Berg.
    Helsing, Elisabeth
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, CBI Betonginstitutet AB, Betong & Berg.
    Malaga, Katarina
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, CBI Betonginstitutet AB.
    Rodum, Eva
    Norwegian Public Roads Administration, Norway.
    Torkkeli, Minna
    Finnish Transport Agency, Finland.
    Hejll, Arvid
    Swedish Transport Administration, Sweden.
    Performance test for hydrophobic impregnations for protection against chloride2015Ingår i: Concrete 2015: Proceedings of the 27th Biennial National Conference of the Concrete Institute of Australia in conjunction with the 69th RILEM Week "Construction Innovations, Research into Practice", Institute of Australia , 2015, s. 884-893Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes the development of a common Nordic test method for the evaluation ofhydrophobic impregnations for concrete, for protection against chloride ingress. The first stage of theexperimental campaign served to evaluate the influence of the precondition environment before surfacetreatment, curing time and type of surface on the performance of the impregnation agent. In the secondstage, a round robin test involving 3 Nordic laboratories was conducted; the results showed very littlevariation and were compared to results obtained according to previous standards in order to defineperformance requirements. Finally, data from field exposed specimens for more than 5 years was used tovalidate the suitability for use.

  • 18.
    Olander, Stefan (Redaktör)
    Lund University, Sweden.
    Mjörnell, Kristina (Redaktör)
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad. Lund Universtiy, Sweden.
    Femenias, Paula (Redaktör)
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Helsing, Elisabeth (Redaktör)
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Wallenten, Petter (Redaktör)
    Lund Universtiy, Sweden.
    Hållbar renoveringur ett helhetsperspektiv: En antologi från forskningsmiljön SIRen2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innehållsförteckning:

    - Förord  av Madeleine Nobs, NCC

    - Innehållsförteckning

    - Tvärdisciplinär forskning möjliggör hållbar integrerad renovering av Kristina Mjörnell, RISE och Lunds Universitet

    - SIRens-process för hållbar renovering med uppföljning av Petter Wallentén, Lunds Universitet, Kristina Mjörnell, RISE och Lunds Universitet

    - Praktisk tillämpning av SIRens renoveringsprocess av Sofia Meurk, Omreda AB

    - Varsam energieffektiv renovering – Tjärna ängar Borlänge av Jonn Are Myhren, Högskolan Dalarna, Martin Bergdahl, Högskolan Dalarna

    - Sociala perspektiv på termisk komfort vid renovering av Tjärna Ängar av Annette Henning, Högskolan Dalarna, Jonn Are Myhren, Högskolan Dalarna, Maria Wallinder, Högskolan Dalarna och Linköpings universitet

    - Från omfattande till varsam renovering av Paula Femenías, Chalmers Tekniska högskola, Sara Hamon, Familjebostäder, Jospehina Wilson, Familjebostäder, Per-Henrik Hartman Familjebostäder, Kristina Mjörnell, RISE och Lunds Universitet

    - Beslutsfattande i tidiga skeden vid renovering av skolbyggnad av Karin Farsäter, Lunds Universitet, Stefan Olander, Lunds Universitet

    - Lyckad renovering av miljonprogramsområde i Munkedal  av Anna Rudhag, Rotpartner

    - Kunskapslyft renovering av Liane Thuvander, Chalmers Tekniska Högskola, Paula Femenías, Chalmers Tekniska Högskola, Fredrik Olsson, Rotpartner, Angelica Starke, Rotpartner

    - ”Örat mot marken” Kartbaserad metodik för boendeinflytande i stadsutveckling av Liane Thuvander, Chalmers Tekniska Högskola, Jenny Stenberg, Chalmers Tekniska Högskola, Alfredo Torrez, Hyresgästföreningen, Kim Weinehammar, Hyresgästföreningen, Jesper Bryngelsson, Hyresgästföreningen

    - Hyresgästsamråd vid renovering – fyra dilemman av Jenny Stenberg, Chalmers Tekniska Högskola

    - Kulturvärden och hållbar renovering av Petra Eriksson, Uppsala universitet, Campus Gotland, Anna Donarelli, Riksantikvarieämbetet, Therese Sonehag, Riksantikvarieämbetet

    - Hållbar energieffektivisering av historiska trä- och stenbyggnader med hampa-kalk av Paulien Strandberg-de Bruijn, Lunds Universitet, Kristin Balksten, Uppsala universitet Campus Gotland, Anna Donarelli, Riksantikvarieämbetet

    - Superisoleringsmaterial – hur kan de användas vid renovering? av Pär Johansson, Chalmers tekniska högskola, Petra Eriksson, Uppsala Universitet,Paula Wahlgren, Chalmers tekniska högskola

    - Kulturvärden i planeringsprocessen - kulturmiljöprogram som kunskapsunderlag av Sanja Peter, Göteborgs stad

    - Varför är det så ont om Q? av Jennie Sjöholm, Luleå Tekniska Universitet, Kristina L Nilsson, Luleå Tekniska Universitet

    - Installation av FTX – ett sätt att få lägre energianvändning och bättre innemiljö  av Dennis Johansson, Lunds Universitet, Akram Abdul Hamid, Lunds Universitet, Hans Bagge, Lunds Universitet, Jan Kristoffersson, Sustainable Innovation

    - Mäta resursförbrukning under ombyggnad  av Jan Bröchner, Chalmers Tekniska Högskola, Ahmet Anil Sezer, Chalmers Tekniska Högskola

    - Relining eller rörbyte  av Folke Björk, Kungliga Tekniska Högskolan, Parastou Kharazmi, Kungliga Tekniska Högskolan, Tord af Klintberg, Kungliga Tekniska Högskolan

    - Vad står det i lagar och regler om renovering?  av Elisabeth Helsing, RISE

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf