Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berg, Jessica
    et al.
    VTI, Sweden.
    Arby, Hans
    Ubigo, Sweden.
    Fredricson, Magnus
    Holmberg, Per-Erik
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, Viktoria.
    Hult, Åsa
    IVL, Sweden.
    Jelica, Darijan
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, Viktoria.
    Persson, Sara
    Västra Götalandsregionen, Sweden.
    Tufvesson, Einar
    Trafikverket, Sweden.
    Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd och i mindre tätorter– resultat från förstudien KomILand2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Different types of mobility services in small towns and rural areas can increase accessibility among theresidents and reduce the need to travel by one’s own car. The purpose of this pre-study is to preparefor future demonstration projects for combined mobility (CM) in small towns and rural areas byproviding data on location, users, services and financing. Several activities have been carried out:identification of geographically appropriate areas and ongoing projects worldwide; analysis of userneeds; identification of service design and business models; and mobilization of local and regionalinvolvement. Services and business models have been developed using The Osterwalder BusinessModel Canvas. Several characteristics have been identified that a small town or rural area should havein order for CM to function. Services that could be included in a service package in a CM rural servicehave been validated theoretically in the fictional town of Småtorp. A public actor needs to provideorganisational and digital platforms to local organisations, and KomILand-consultants. KomILand cancontribute profitability, reduce mobility costs for customers, contribute new customers to the publictransport operators, and lead to increased sustainability for society, if there is a robust and qualitativepublic transport system as a basis

  • 2.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    GOTRIS Demonstration project - Final report , part 22015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    GOTRIS demonstration project - Final report, Part 12015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    GOTRIS Demonstration project, Part 1 - Appendix A-F2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Holmberg, Per-Erik
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Collado, Magda
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Sarasini, Steven
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Williander, Mats
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Mobility as a Service - MaaS: Describing the framework2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Mobility as a Service is a quite novel term and has not a commonly agreed definition yet. In this report we use the term Combined mobility services to describe a service offering, including public transport in combination with other transport modes such as taxi, car-sharing, bike-sharing etc.

    The drivers for the change in how we will consume mobility are multiple, but the report discusses Societal trends such as Urbanisation ad climate change and sharing economy, Economical trends such as excess capacity and new payment systems together with technological development as enabler for the transition.

     

    New mobility services are constantly entering the market, and one of the most well-known is UBER. The limousine brokering service that, based on a technological platform have expanded around the world and also in terms of the service offering, now offering services covering the taxi-segment and now starting to offer services very close to public transport.

    The auto-makers are starting to grasp a possible different future, and are launching mobility services such as car-pool, free-floating car-pools and simplified car-owning schemes.

    Especially in the Nordic countries, the concept of MaaS is taking of, with services like Ubigo, which was piloted in Goteborg during 2014 and MaaS.fi, a Finnish MaaS-service to be started in 2016 in Finland with the goal of a global expansion. Telecom actors like Ericsson and Sonera are also active in this area. In Sweden, the public transport sector is analysing which role they should take in the MaaS-actor-ecosystem, and in Västra Götaland, a pre-commercial procurement of combined mobility services is scheduled for 2016. On a European level, the MaaS-alliance, supported by ERTICO[1], was formed during 2015 with the aim to stimulate the implementation of MaaS in Europe. EU also supports the concept by issuing a specific topic for MaaS in the 2016 H2020 mobility call.

    There are also a series of research-project ongoing, especially in Sweden and Finland, studying MaaS from a institutional, business and technical perspective. However, few studies are currently researching the sustainability effects of MaaS, even though initial studies indicates that MaaS, if designed bad, also can have negative environmental effects.

     

    Mobility as a Service can be designed in different ways and with different types of actors as the lead. If the public transport should be the coordinator of MaaS or a facilitating collaborator is discussed in the report. The report argues that public transport can provide a better stability of such a service (compared to a commercial MaaS operator), but also that public transport do not have the same flexibility in service offering as an external actor, and that they may attract more public transport users than car-owners to the service, in which case the environmental effects can be negative. The report also argues that if MaaS-service is subsidized (other than the services provided by PT), it can also lead to negative rebound effects, and if it is NOT subsidized, there are less reasons why public transport should organise the MaaS-service.

    UITP, the international organisation for public transport, have an active process for combined mobility services, CMS,(as MaaS is named in the PT sector) and promotes PT to take an active or even leading role in the establishment of this.

     

    In the report, some models are introduced for describing different types of mobility services emerging, and the most important distinction of what the report describes as MaaS, is that a Combined Mobility Service provides a subscription of some kind and possibly also a re-packaging of included services, while integrated public transport mainly gives the user the possibility to plan, book, and pay for the whole journey with several transport modes in one service (app). CMS is therefore both a business model and a technical platform which draws its profitability on the reduction of privately owned cars, whilst integrated public transport represents mainly a technical integration which mainly simplifies the shift between modes for a single trip. Both these versions are often referred as MaaS-services.

     

    The eco-system of MaaS, and different actor roles are introduced in the report, showing that there are business opportunities for Maas-operators, platform providers, mobility service providers as well as for public transport if the MaaS-service is designed in a right way.

     

    Several institutional barriers are identified in the report, which if addressed, could facilitate a faster introduction of MaaS. The Swedish transport subsidy system is discussed, where subsidizing of cars is allowed, but not the subsidizing of mobility services. The role of public transport and the importance of PT (brand) facing the customer, or if a neutral actor is better in attracting private car-owners to exchange the car for mobility services. The technical matureness of public transport is addressed, while a digitized business process (buying, paying and distributing electronic tickets) is a prerequisite for a commercial MaaS-operator to be able to include public transport in the service offering. Technically, Swedish public transport has a very good position through the work done at X2AB/Samtrafiken, but the policy issues around the possibility for third-party actors to use this, is not yet addressed, especially not on a national level.

    Finally several areas are identified where more research is needed to fully understand and take advantage of the possibilities with MaaS. The foremost area, where few initiatives have been identified, is the sustainability effects of MaaS. If wrongly designed, MaaS can give environmental effects of the service are negative (e.g making PT users to use more car-pools), and positive effects are gained if citizens are exchanging the owning of a car with subscription of mobility services.

    Other identified research areas are social factors like accessibility are effected by less car-ownership and the introduction of MaaS, how MaaS can contribute to resource efficiency, how MaaS can be supported by policy integration and other institutional issues.

     

    [1] European network for ITS deployment. www.ertico.com

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Holmberg, Per-Erik
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Karlsson,
    Selander,
    Johansson,
    GOTRIS - GÖTA ÄLV River Information Services, Projektrapport2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Holmberg, Per-Erik
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Digitala system, Mobilitet och system.
    Karlsson, MariAnne
    Chamers University of Technology, Sweden.
    Pernestål, Anna
    KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Sarasini, Steven
    RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Systemomställning och tjänsteinnovation.
    Smith, Göran
    RISE Research Institutes of Sweden, Digitala system, Mobilitet och system.
    Kombinerad mobilitet uppskalning i Sverige (KOMPIS): Projektrapport2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kombinerad mobilitet, Mobilitet som tjänst, Mobility as a Service (MaaS), integrerade mobilitetstjänster. Företeelsen har många namn, och många forskare, entreprenörer, innovatörer och konsulter som ägnat mycket tid åt den utifrån olika perspektiv. En del hävdar att det finns fler som studerar kombinerad mobilitet än faktiska användare. Det är dock en av de frågor vi inte adresserat i KOMPIS – alltså hur många som studerar kombinerad mobilitet. 

    Flera av oss som varit delaktiga i projektet KOMPIS, allt från forskare, finansiärer och entreprenörer – har varit med på denna resa sedan långt före begreppet MaaS stadfästes i Finland . I Sverige startade den resan egentligen med ett förstudieprojekt 2011 som finansierades av Västra Götalandsregionen och leddes av Hans Arby och Olle Boethius - Den flexible trafikanten. 

    En idé om en affärsmodell där det skulle gå att erbjuda mobilitet i delar, fast i ett paket; att det kanske skulle kunna finnas en tredje part vars affärsidé var att kombinera alla dessa delar till något bättre, och mer anpassat till resenärers verkliga behov.I förstudien deltog förutom forskare och entreprenörer även kollektivtrafiken, hyrbils- och bilpoolsföretagen taxi och många fler. Slutsatsen var ganska enhällig: “Ja det skulle nog behövas en sådan konsoliderande tjänst, men det är inte vi som ska ta den rollen”.

    Under förstudieprojektet till GoSmart som drevs av Lindholmen Science Park fick jag möjlighet att tillsammans med MariAnne Karlsson på Chalmers att utarbeta ett förslag till hur man faktiskt tillsammans med Hans och Olle skulle kunna pröva idén som de hade mejslat fram i förstudien. Det ledde till, påstår vi, det först riktiga försöket i världen att bygga och testa en KM-tjänst. Jo, jag vet – många kommer vända sig mot det påståendet och visa att det visst testats kombinerade mobilitetstjänster innan – men ingen hade på riktigt prövat affärsmodellen för kombinerad mobilitet före GoSmart – men det är mindre viktigt. Projektet, som måste sägas var lyckat, visade ändå att denna typ av tjänst var uppskattad av de som testade – och förmodligen behövde en sådan tjänst. Men hur många är de egentligen? Hur stor är potentialen?Samtidigt, i en annan ände av innovationssystemet, hade Viktoriainstitutet (numera en del av RISE) tillsammans med Samtrafiken och Chalmers precis genomfört innovationstävlingen Travelhack inom projektet Innovation för Hållbart Vardagsresande. Förutom tanken att få hela kollektivtrafiken att öppna upp sin data också erbjuda den på något man kallade Trafiklab, till tredjepartsutvecklare. En del i denna plan var också att stimulera tredjepartsutveckling med innovationstävlingar baserat på kollektivtrafikdata – Travelhack. En av pristagarna hade tagit fram en app där man kunde söka efter och beställa biljetter för olika kollektivtrafikaktörer i en och samma app. De hade under prisutdelningskvällen en lång diskussion, som jag fick lyssna på, med Samtrafikens VD och en av SL’s representanter, om varför man inte kunde få tillgång till kollektivtrafikens biljetter som API – detta var 2013.

    Västtrafik, som var en av parterna i GOSMART började i detta projekt sin resa kring kombinerad mobilitet; att utforska behovet och på vilket sätt de bör och kan engagera sig. Denna resa är väl beskriven i flera forskningsartiklar av KOMPIS egen bibliotekarie, Göran Smith, vilka tillsammans illustrerar hur komplicerad frågan faktiskt är .2015, på ITS World Congress i Bordeaux fullkomligt exploderade begreppet Mobility as a Service. Vi som arbetat med forskningsfrågan, och knappt hade hunnit sätta ett namn på det, blev tagna på sängen. Från att behöva lägga mycket tid på att beskriva fenomenet, roller och hitta intressenter, var kombinerad mobilitet plötsligt på allas läppar – mycket beroende på att Finland under sin ordförandeperiod valde att lyfta fram kombinerad mobilitet som en av landets stora, framtida exporttjänster. Finlands jättemonter i Bordeaux var målad med just den affärsmodell som föreslagits av Hans och Olle i förstudien 2011. ERTICO bildade MaaS Alliance och fordonsindustrin började på allvar prata om mobilitetstjänster som något även de skulle erbjuda i framtiden.

    Finlands roll i att lyfta fram kombinerad mobilitet skall inte underskattas. Sverige och Finland hade samarbetat kring frågan under flera år. När drivkraften för oss i Sverige var ett hållbart transportsystem, så var det i vårt grannland i öster snarare en vision av att hitta ett nytt NOKIA och ett nytt GSM som var drivkraften. Målsättning med företag, export och arbetstillfällen var tydligare där än i Sverige och förmodligen ett av skälen till att Finland, ända upp på ministernivå, drev frågan så hårt.

    Vi i Sverige fick också en insikt i hur Finland hade nått så långt på så kort tid. ITS Finland samlade tidigt intressenter från näringsliv och offentlig sektor i en informell sammanslutning av aktörer som ’ville kombinerad mobilitet’. Deras så kallade ’MaaS-öl’ på en särskild restaurang i Helsingfors har beskrivits för mig av många som en av de viktigare anledningarna till att kombinerad mobilitet tog fart i Finland. En möjlighet att träffas över organisationsgränser och skapa nya idéer under otvungna förhållanden. En idé som vi tog med oss in i KOMPIS och blev grunden till Kompis MeetUps.

    Flertalet förstudier, konsultrapporter och konferenser senare – 2016, tog regeringens samverkansgrupp för Nästa Generations Resor och Transporter, på initiativ av Ulrika Bokeberg på Västra Götalandsregionen, beslut om att en färdplan för kombinerad mobilitet skulle tas fram för Sverige. Uppdraget gick till Drive Sweden och Anna Pernestål. Anna samlade en kärngrupp med representanter från Kungliga tekniska högskolan, KTH (Anna Kramers), Västra Götalandsregionen (Göran Smith), Samtrafiken (Adam Laurell) och RISE (som jag fick äran att representera) vilken utvecklade och förankrade den första versionen av Färdplanen för Kombinerad mobilitet i Sverige. 2017 fick vi av samma grupp en förfrågan att starta ett samverkansprojekt för att stötta realiserandet av färdplanen. Ett uppdrag som jag, tillsammans med Anna och på senare tid, Steven Sarasini, med stor respekt och entusiasm tog på oss att leda. Detta projekt blev Kombinerad Mobilitet - imPlementering I Sverige (KOMPIS).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Holmberg, Per-Erik
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Karlsson, Mathias
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Lind, Mikael
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Haraldson, Sandra
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    CO-modal adaption between modes of transport - River information services for river GÖTA ÄLV2014Ingår i: 21st World Congress on Intelligent Transport Systems, ITSWC 2014: Reinventing Transportation in Our Connected World, Intelligent Transport Systems (ITS) , 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By exposing structured (open) available-, planned- and real-time information about the intentions of a specific mode of transport, possibilities for other modes of transport to dynamically adapt and adjust their voyage to avoid or minimize conflicts regarding shared resources, e.g. bridges, are created. This is explored in a two-and-half-year long Swedish inland waterway (IWW) project currently running in the Gothenburg area. In this project a River Information Services' (RIS) system is developed and demonstrated to solve resource conflicts between IWW transport and land based transport (rail, public transport, cars, pedestrians and cyclists) competing about the same resource; the passages through or over river Göta älv. GOTRIS is funded by authorities, regions and cities with interests in the hinterland of lake Vänern and Göta älv and it is scheduled to be completed December 2014.

  • 9.
    Holmberg, Per-Erik
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Selander, Lisen
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Karlsson, Mathias
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Johansson, Pontus
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    GOTRIS - Göta Älv River Information Services Final report - Swedish2011Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Holmberg, Per-Erik
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Voronov, Alexey
    Englund, Cristofer
    Påverkan av broöppningar på kollektivtrafik över Götaälvbron2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11. Karlsson, M
    et al.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Grundevik, P
    Södahl, B
    GOTRIS A-rapport, Vinnova utmaningsdriven Innovation: Slut rapport: Hållbara städer2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12. Karlsson, MariAnne
    et al.
    Arby, Hans
    Billger, Monica
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Kuschel, Magnus
    Strömdahl, Annika
    Vennersten, Sofie
    GO Smart: An innovative solution to the seamless journey2013Ingår i: Nationella konferensen i transportforskning, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Karlsson, Mathias
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Haraldson, Sandra
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Co-using infrastructure for sustainability in maritime transports2015Ingår i: 2015 Americas Conference on Information Systems, AMCIS 2015, Americas Conference on Information Systems , 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sustainable transportation systems require optimal co-use of infrastructure. Different means of transportation use infrastructure for its operations. At certain points these means of transportation utilizes the same infrastructure, such as e.g. passages on or under bridges, which require co-modal coordination. To create means for such coordination, situational awareness needs to be established among involved actors by digitalization and principles for information sharing. In this short paper, a comodal transport system, GOTRIS (Göta Älv River Information Services), is used as a basis for a deeper understanding of the challenges for reaching an optimal co-use of infrastructure. By integrating information from maritime transports as one source in this coordination effort, sustainable transportation systems can be reached. This challenge is formulated in a research question and a preferred approach is stated.

  • 14.
    Lind, Mikael
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Brödje, Anders
    Swedish Maritime Administration, Sweden.
    Watson, Richard
    University of Georgia, USA.
    Haraldson, Sandra
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Hägg, Mikael
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Digital Infrastructures for enabling Sea Traffic Management2014Ingår i: The 10th International Symposium ISIS 2014 “Integrated Ship’s Information Systems“, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Lind, Mikael
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Haraldson, Sandra
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Karlsson, Mathias
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Petersson, Alf
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Hägg, Mikael
    Chalmers Technical University, Sweden.
    Punctuality as performance metrics for efficient transportation systems2014Ingår i: 21st World Congress on Intelligent Transport Systems, ITSWC 2014: Reinventing Transportation in Our Connected World, Intelligent Transport Systems (ITS) , 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Transportation systems are ecosystems building on a high degree of co-production of value performed by multiple actors. In order to guide involved actors and ensure expected performance it becomes necessary to have an agreed performance metrics. Beside operational capacity for the transportation systems as such it is believed that punctuality as a performance metrics would be a solid base enabling different actors to take appropriate actions in planning, realizing, and evaluating their actions in relation to the expectations among involved actors (including beneficiaries) of the transportation system. In this paper, underlying mechanisms for punctuality are explored as the basis for an efficient transportation system.

  • 16.
    Lind, Mikael
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Haraldson, Sandra
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Karlsson, Mathias
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Watson, Richard
    RISE., Swedish ICT, Viktoria. University of Georgia, USA.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Enabling Port Efficiency by increased Collaboration and Information Sharing–Towards a Standardized Port Call Message Format2015Ingår i: : WCTRS-SIG2, The Port and Maritime Sector: Key Developments and Changes, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To enable just-in-time operations, the various actors engaged in sea transport related actions need to contribute to the creation of common situational awareness. PortCDM (Port Collaborative Decision Making), as one of the concepts of Sea Traffic Management (STM), is a key enabler for reaching the full effects of STM as safe, efficient and sustainable transport from berth-to-berth. The purpose of PortCDM is to provide a basis for the collaboration between key actors within the port and towards its surroundings by enabling situational awareness. Such establishment of situational awareness and use of the information from different sources requires a standardized way of capturing the communication within the port and to port-related actors. In this paper the constituents of PortCDM are introduced followed by a proposed way to conceive Port Call Messages with its different facets.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Lind, Mikael
    et al.
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Jensen, Jens
    Danish Maritime Authority, Denmark.
    Haraldson, Sandra
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Watson, Richard
    University of Georgia, USA.
    Setterberg, Per
    Swedish Maritime Administration, Sweden.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Service and Communication Infrastructure for Sea Traffic Management2015Ingår i: 14th International Conference on Computer Applications and Information Technology in the Maritime Industries, 2015, s. 290-305Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The introduction of Sea Traffic Management services relies on infrastructures that enable trustworthy information sharing and service provisioning/consumption processes. For this purpose, a federated and regulated approach to information sharing and service distribution is proposed. Such an approach would position the governance of different services in the continuum of hierarchical (i.e.command and control) to market-driven approaches. In this paper the maritime infrastructure framework is presented and applied to Sea Traffic Management. The full potential and large-scale implementation would come when the same framework is applied in different areas of application that rely on information sharing, service interaction, and (digitized) actor collaboration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18. Lång, K-E
    et al.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE., Swedish ICT, Viktoria.
    Andersson, J
    Scenario: ”Beam me up Scotty” – På spaning mot det digitaliserade transportsamhället: Temarapport 32016Ingår i: Digitaliseringens effekter på individ och samhälle– fyra temarapporter, 2016, s. 479-490Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Rudmark, Daniel
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, Viktoria.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), ICT, Viktoria.
    Omvärldsanalys 2K2:s Strategiska case:Integrerade Mobilitetstjänster: Plattformar, roller och industriarkitekturer – en svensk utblick2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningsverksamheten vid K2 inriktar sig mot fem områden samt tre s.k.strategiska case:  Effektiva bytespunkter, Regional superbuss, samt IntegreradeMobilitetstjänster.  Avdelningen Design & Human Factors vid Chalmers tekniska högskola har, i samverkan med RISE Viktoria, fått i uppdrag att genomföra systematisk omvärldsbevakning av området Integrerade Mobilitetstjänster utifrån ett brett, kollektivtrafikrelaterat perspektiv. Målet är ökad förståelse för hur området utvecklas. Analysen ska särskilt beakta hur utvecklingen bidrar till eller motverkar transportpolitiska målsättningar, speciellt målsättningen att andelen som reser med kollektivtrafik, gång och cykel ska öka. Denna analys utgör den andra analysen i denna serie.

  • 20.
    Sager, Anna
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Digitala system, Mobilitet och system.
    Alfredsson, Hampus
    RISE Research Institutes of Sweden, Digitala system, Mobilitet och system.
    Esbjörnsson, Mattias
    RISE Research Institutes of Sweden, Digitala system, Mobilitet och system.
    Holmberg, Per-Erik
    RISE Research Institutes of Sweden, Digitala system, Mobilitet och system.
    Internationell forskning och finansiering för elflyg: Omvärldssanalys2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De stora utvecklingsströmmarna inom flyg och luftfarten framgent visar på en fortsatt hållbar utveckling där alternativa drivmedel idag är i ett relativt tidigt stadie, men kommer att fortsätta växa. Elektrifieringen av flyget blir en viktig del i den hållbara omställningen och kommer på en längre tidshorisont, bortom 10 år, sannolikt vara en viktig del av inrikesflyget i Sverige. Denna sammanställning ger en överblick över satsningar från forskningsfinansiärer, pågående och avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt, samt framåtblickande forskningsagendor, strategier och färdplaner. Rapportens fokus ligger på EU, samt nationella satsningar i Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA. Beteckningen elflyg har inom ramen för detta uppdrag definierats som antingen (i) elmotordrivet flyg med batterier som primär energibärare, eller (ii) elmotordrivet flyg med vätgas och bränsleceller som primär energibärare. Vad gäller satsningar från forskningsfinansiärer ser vi tydliga skillnader mellan länderna/områdena kring deras upplägg och hur de adresserar elflygsområdet. Genomgången och analysen som i detta arbete gjorts av europeiska och nationella forskningsprogram för EU, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA visar på flera forskningsinitiativ riktade mot just elektrifiering av luftfart, särskilt inom EU, Storbritannien, Tyskland och USA. Utöver elflygsatsningar finns många satsningar på hållbar luftfart, där elflyg kan ses som en delmängd men där exempelvis hållbara flygbränslen, vätgasförbränning, hybridlösningar, samt andra operationella och ekonomiska åtgärder också är väsentliga inriktningar. I de forskningsagendor, strategier och färdplaner som identifierats inom ramen för uppdraget nämns elflyg på samma sätt oftast som en alternativ lösning för flygets omställning till ökad hållbarhet. Det inkluderas ofta under mer generella rubriker för innovativa, revolutionerande luftfarkoster och disruptiva teknologier, eller klumpas ihop under elektrifiering. I ett försök att syntetisera och tydliggöra framtida behov inom specifika forskningsdomäner för elflyg har vi därför kategoriserat uttryckta forskningsbehov från agendor, strategier och färdplaner. Dessa kategorier beskrivs tydligare i rapporten under rubrik 5 Utpekade framtida forskning- och utvecklingsbehov för elflyg. Vidare, genom att analysera antalet referenser till respektive kategori har vi på detta sätt erhållit ett viktat fokus för varje forskningsdomän (vilket dock inte behöver betyda att framtida forskningsanslag motsvarar dessa viktningar, men bör åtminstone säga något om förväntad tonvikt för respektive domän i framtida forskning). Om dessa viktningar representerar framtida satsningar inom forskningen i dessa regioner kommer följande områden stå i fokus: - Farkostutveckling (exempelvis nya designkoncept och flygplanskonfigurationer, lättviktsmaterial, elektriska drivlinor, kraftfulla och effektiva komponenter) - Infrastruktur (exempelvis standardiserad, tillförlitlig och säker infrastruktur för såväl laddning av batterielektriska flygplan som tillförsel av vätgas, lokal energiproduktion och lagring) - Vätgas/bränslecellsteknik (exempelvis lagring, distribution och användning av kryogen vätgas (LH2) ombord, lätta och isolerade vätgastankar, och övervakningssystem) - Batteriteknik (exempelvis ökad energi- och effekttäthet/densitet, nya kraftfullare batteritekniker och kemi, samt standardisering av batterimoduler för flyg) Det är stora likheter mellan de satsningar som redan gjorts och fokus i de färdplaner och forskningsagendor som publicerats. Detta visar att störst fokus fortsatt ligger på farkost och teknik, men mindre på möjliggörare för implementering av elektrisk luftfart. Det är naturligt att kapitalintensiv teknik med långa utvecklingscykler behöver stöd längre in i omställningsprocessen, men det är samtidigt viktigt att hinder och trösklar för denna omställning inte kvarstår när tekniken är redo för marknadsintroduktion. Det finns en hel del regionala skillnader, dels hur forskningsprogrammen är inriktade, dels vad gäller tillgängligheten av programbeskrivningar. Med reservation för att all typ av forskningsfinansiering inte inkluderas i denna analys då information kan varit mindre tillgänglig, återfinns ändå skillnader i inriktning på dessa. Storbritannien har flera program riktade mot elektrifiering (och automation) inom flygsektorn, även på högre spannet i TRL-skalan. Frankrike har däremot sin forskningsfinansiering inbäddat i generiska forskningsprogram, och där exempelvis inriktning på materialforskning för lätta farkoster. I Tyskland drivs ett stort luftfartsforskningsprogram av DLR, men inte dedikerat till just elflyg, och med en stor del av spannet på TRL-skalan i fokus. Inom Horizon Europe visar en analys av de utlysningar som fortfarande är öppna riktat mot området, att dessa till stor del är så kallade Research and Innovation Actions (RIA) och därmed högre upp på TRL-skalan. För en mer detaljerad förståelse av befintliga satsningar har vi inom detta arbete dessutom identifierat ett 60-tal större projekt inom elflyg som bedrivits under den senaste 5-årsperioden med en total projektomslutning på närmare 260 miljoner Euro.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf