Södertälje kommun har höga ambitioner att drastiskt sänka sin klimatpåverkan och har ambitionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2030 (Södertälje kommun Miljö- och klimatstrategi 2022–2030, 2022). För att nå dessa mål spelar avfallssektorn i Södertälje kommun en avgörande roll, vilket också innebär ett behov av större involvering och ett större engagemang från medborgare och företag. Som en del i det arbetet skapades projektet Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället. Projektet är ett samarbete mellan Södertälje kommun, Telge Återvinning, RISE Research Institutes of Sweden och Umeå Universitet och avser att undersöka hur maskingenererad data kan ha dubbel nytta i att både skapa externt medborgarvärde och internt organisatoriskt värde i Södertälje kommuns omställning till en hållbar stad. Denna rapport inkluderar en nulägesanalys över tre tematiserade områden; digitalisering, livscykelanalys (LCA), och medborgardialog. Södertälje kommun har tillsammans med Telge Nät byggt upp ett så kallat LoRaWAN2 (ett trådlöst nätverk med dubbelriktad kommunikation3) i Södertälje för att underlätta kommunikation mellan sensorer i uppkopplade enheter. 169 papperskorgar har också försetts med sensorer som mäter fyllnadsgrad, vilket genererat ett proof-of-concept för hur uppkopplad utrustning kan möjliggöra ruttoptimering och placeringsplanering. Att koppla upp en papperskorg har i det här fallet inneburit att man fäster en sensor i locket på befintliga kärl. Denna sensor känner sedan av fyllnadsgraden i papperskorgens plastpåse med jämna mellanrum. Initiativet kring uppkopplade papperskorgar har medfört inlärning på flera nivåer – såväl utvecklarna som utformar sensorerna, som medarbetarna som förlitar sig på dem, har behövt tänka i nya banor och ompröva invanda arbetssätt. Värt att notera är att personalen behöver besöka samtliga områden där papperskorgar finns trots sensortekniken i och med att deras arbetsuppgifter även inkluderar renhållning av gator och vård av grönytor. Det vill säga, det föreligger i nuläget inte en kvantitativ ekonomisk vinst utan snarare en kvalitativ nytta i form av ökade möjligheter att planera sin arbetstid vilket kan leda till en renare stad. Bland de system som Södertälje kommun använder ses två som särskilt intressanta i relation till Sakernas Internet (Internet of Things (IoT)) enligt denna nulägesanalys. På en operativ nivå har Infracontrol potential att anta rollen som ”spindeln i nätet” där status på uppkopplad utrustning kan hanteras. På en strategisk nivå erbjuder verktyget Maptionnaire möjligheter att aggregera, analysera, och presentera data från uppkopplad utrustning. För att realisera potentialen hos dessa (och andra) verktyg krävs dock att Södertälje kommun ställer nya krav och utarbetar nya rutiner vid upphandling då kostnaderna för att integrera uppkopplad utrustning annars skulle bli ohållbar. En LCA har genomförts för att utvärdera miljöpåverkan från sakernas Internet i Södertälje centrum för smart sophämtning ur ett livscykelperspektiv. Med koppling till kommunens klimatstrategi har miljöpåverkan med fokus på klimatpåverkan prioriterats. Den visar att IoT-systemet enbart utgör en liten del av klimatpåverkan (122 kg CO2-ekv per år4), vilket främst härrör från gateways (50%) och sensorer (27%) och användning av Internet (23%). Sophämtningen bidrar med cirka 12 ton CO2-ekv per år, vilket främst bidrog till användningen av fossilbaserade avfallspåsar i plast (96%) och Hydrerad Vegetabilisk Olja (HVO)-baserade transporter (4%). Vidare visar LCAn att potential för framtida klimatsmart sophämtningssystemet ligger inom minskad användning av fossila plastpåsar och smart planering av sophämtning för att reducera transporter. Södertälje har redan minskat sin klimatpåverkan från transporter (under 2016) genom byte från diesel till HVO. För ett system med 169 papperskorgar (studiens utgångspunkt) innebar detta 83% minskning, från 2,3 ton till 380 kg. Enbart två ton av denna minskning härrör från fossilfria transporter (resp. 8,75 ton för ett möjligt framtida system med 700 papperskorgar). Dock visar resultaten att ännu mer klimatpåverkan kan minskas genom att inte använda fossila plastpåsar, nästan 12 ton (resp. 50 ton för 700 papperskorgar). Detta motsvarar fem resor till Thailand (2,5 ton per resa) eller utsläpp för fyra invånare (2,8 ton per invånare) för året 2030. För ett system med 700 papperskorgar betyder det minst 20 resor till Thailand eller utsläpp för upp till 20 invånare per år. Vidare har projektet ett fokus på inkludering av medborgare i frågor kring hållbarhet, med syftet att informera, engagera och inkludera medborgare i målet med att uppnå hållbar resurshantering. Medborgardialog kan ske på många olika vis och innebära olika saker. Nulägesanalysen visar att flera olika aktiviteter genomförts på området, och att dessa framförallt kan kopplas till kategorierna ”information” och ”konsultation”, men där också det finns kommande inslag av ”dialog” med till exempel det Hackathon som planeras. Från nulägesanalysen noterades dock en möjlighet till utökat fokus på medborgardialog i Södertälje, samt att det finns en medvetenhet om behovet av att inkludera många olika grupper i denna dialog, men det noterades även en utmaning vad gäller inkludering och olika språk.

Södertälje kommun har höga ambitioner att drastiskt sänka sin klimatpåverkan och har målet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2030. För att nå dessa mål spelar avfallssektorn i Södertälje kommun en avgörande roll, vilket också innebär ett behov av större involvering och ett större engagemang från medborgare och företag. Som en del i det arbetet skapades projektet Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället. Projektet är ett samarbete mellan Södertälje kommun, Telge Återvinning, RISE Research Institutes of Sweden och Umeå Universitet och avser att undersöka hur IoT-genererad data kan ha dubbel nytta i att både skapa externt medborgarvärde och internt organisatoriskt värde i Södertälje kommuns omställning till en hållbar stad. Denna rapport inkluderar en nulägesanalys över tre tematiserade områden; digitalisering, livscykelanalys (LCA), och medborgardialog. Södertälje kommun har tillsammans med Telge Nät byggt upp ett så kallat LoRaWAN (ett trådlöst nätverk med dubbelriktad kommunikation) i Södertälje för att underlätta kommunikation mellan sensorer i uppkopplade enheter. 169 papperskorgar har också försetts med sensorer som mäter fyllnadsgrad, vilket genererat ett proof-of-concept för hur uppkopplad utrustning kan möjliggöra ruttoptimering och placeringsplanering. Att koppla upp en papperskorg innebär i praktiken att man fäster en sensor i locket på befintliga kärl. Denna sensor känner sedan av fyllnadsgraden i papperskorgens plastpåse med jämna mellanrum. Initiativet kring uppkopplade papperskorgar har medfört inlärning på flera nivåer – såväl utvecklarna som utformar sensorerna, som medarbetarna som förlitar sig på dem, har behövt tänka i nya banor och ompröva invanda arbetssätt. Värt att notera är att personalen behöver besöka samtliga områden där papperskorgar finns trots sensortekniken i och med att deras arbetsuppgifter även inkluderar renhållning av gator och vård av grönytor. Det vill säga, det föreligger i nuläget inte en kvantitativ ekonomisk vinst utan snarare en kvalitativ nytta i form av en potentiellt renare stad. Bland de system som Södertälje kommun använder ses två som särskilt intressanta i relation till Sakernas Internet enligt denna nulägesanalys. På en operativ nivå har Infracontrol potential att anta rollen som ”spindeln i nätet” där status på uppkopplad utrustning kan hanteras. På en strategisk nivå erbjuder verktyget Maptionnaire möjligheter att aggregera, analysera, och presentera data från uppkopplad utrustning. För att realisera potentialen hos dessa (och andra) verktyg krävs dock att Södertälje kommun ställer nya krav och utarbetar nya rutiner vid upphandling då kostnaderna för att integrera uppkopplad utrustning annars skulle bli ohållbar. En LCA har genomförts för att utvärdera miljöpåverkan från Internet of Things (IoT) systemet i Södertälje centrum för smart sophämtning ur ett livscykelperspektiv. Med koppling till kommunens klimatstrategi har miljöpåverkan med fokus på klimatpåverkan prioriterats. Den visar att IoT-systemet enbart utgör en liten del av klimatpåverkan (122 kg CO2 eq per år), vilket främst härrör från gateways (50%) och sensorer (27%) och användning av Internet (23%). Sophämtningen bidrar med cirka 12 ton CO2 eq per år, vilket främst bidrog till användningen av fossilbaserade avfallspåsar i plast (96%) och HVO-baserade transporter (4%). Vidare visar LCAn att potential för framtida klimatsmart sophämtningssystemet ligger inom minskad användning av fossila plastpåsar och smart planering av sophämtning för att reducera transporter. Södertälje har redan minskat sin klimatpåverkan från transporter (under 2016) genom byte från diesel till HVO. För ett system med 160 papperskorgar (studiens utgångspunkt) innebar detta 83% minskning, från 2,3 ton till 380 kg. Enbart två ton av denna minskning härrör från fossilfria transporter (resp. 8,75 ton för ett möjligt framtida system med 700 papperskorgar). Dock visar resultaten att ännu mer klimatpåverkan kan minskas genom att inte använda fossila plastpåsar, nästan 12 ton (resp. 50 ton för 700 papperskorgar). Detta motsvara fem resor till Thailand (2,5 ton per resa) eller utsläpp för fyra invånare (2,8 ton per invånare) för året 2030. För ett system med 700 papperskorgar betyder det minst 20 resor till Thailand eller utsläpp för upp till 20 invånare. Vidare har projektet ett fokus på inkludering av medborgare i frågor kring hållbarhet, med syftet att informera, engagera och inkludera medborgare i målet med att uppnå hållbar resurshantering. Medborgardialog kan ske på många olika vis och innebära olika saker. Nulägesanalysen visar att flera olika aktiviteter genomförts på området, och att dessa framförallt kan kopplas till kategorierna ”information” och ”konsultation”, men där också det finns kommande inslag av ”dialog” med till exempel det hackathon som planeras. Från nulägesanalysen noterades dock en möjlighet till utökat fokus på medborgardialog i Södertälje, samt att det finns en medvetenhet om behovet av att inkludera många olika grupper i denna dialog, men det noterades även en utmaning vad gäller inkludering och olika språk. Denna rapport har fokus på nulägesanalys. I och med denna analys går projektet sedan in i en ny fas, med fokus på test och utvärdering av koncept, med ett fortsatt fokus på digitalisering, miljöbedömning och medborgardialog. Ett hackathon, Hack for Södertälje, planeras också på projektets tema: Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället.

The Internet of Things (IoT) is expected to transform the way we live, work, and learn. Using IoT could thus be a game-changer for municipalities towards sustainability. The Swedish municipality of Södertälje strives to develop IoT concepts and use open data for a sustainable and inclusive society. The goal of this study was to explore how IoT can enable route optimization and placement planning for increased operational efficiency. The goal was also to enhance the knowledge of the environmental and social benefits of IoT systems in the waste collection system in Södertälje. The analysis is based on Life Cycle Assessment (LCA) and interviews. The results show a minor climate change impact for the IoT solutions in the overall smart waste collection system. The major climate impact contributor was instead associated with the trash bags used. Additionally, the study showed that the performance of the system relies on smart planning of the operations and the transportations.

Syftet med förstudien Den cirkulära bilen var att börja bygga konkreta visioner som möjliggör att Sverige har en cirkulärt anpassad bilflotta med fossilfria och klimatneutrala transporter år 2045 och att bygga en solid bas för ett steg 2-projekt, som i sin tur kommer att ge stöd och kapacitet för aktörer att accelerera den cirkulära bilvärdekedjan. Projektet har samlat 13 parter från hela värdekedjan och gemensamt lagt grunden till vidare arbete i ett fortsättningsprojekt – en ansökan som genererat intresse från ett stort antal parter både befintliga och nytillkommande. Inom studien har startmöten och workshops genomförts där parter samlats digitalt och frågeställningar sonderats. Intervjuer har genomförts med parter där möjligheter och utmaningar med omställningen diskuterats. Studiebesök har genomförts där kunskapsdelning skett och samverkan möjliggjorts. Fysisk workshop har genomförts med samtliga parter. Här tittade man gemensamt på trender och möjliga framtidsscenarios genom hela systemet. Detta gav en bra grund för det vidare arbetet med steg 2. Förstudien har genererat stort intresse från aktörer i hela värdekedjan, skapat nya kontakter och möjligheter till samverkan och blivit uppstarten på en gemensam kunskapsresa för verklig förändring. Studien har initierat arbete brett i värdekedjan kopplat till gemensamma frågeställningar samt framtidsspaningar, vilket möjliggör gemensamt arbete för bred omställning och tydliggjort behovet av åtgärder som förflyttar hela systemet. Detta ses som en god grund för ett steg 2 projekt med förutsättningar för att förverkliga den cirkulära bilvärdekedjan.

Purpose: Life cycle management (LCM) implies a specific sustainability perspective which extends environmental management along the product life cycle, with the aim of decreasing negative environmental impact throughout the product chain. Research has identified that the adoption of LCM in the industry depends upon its situational adaptation to the organizational context. Even so, little is known about the specifics of this adaptation. With this paper, our aim is to add knowledge on LCM adoption and adaptation. Methods: A systematic analysis of empirical material on life cycle (LC) activity in six multinational corporations (MNCs) is conducted, by applying a secondary analysis of qualitative data (Heaton 2008). In order to study instances of LCM adoption and adaptation, we focus on the acts and situations of LC promoters. The identified instances are analyzed through the lens of situated problem-solving (Kuhn and Jackson 2008). Results and discussion: Sixty-seven instances of LC promotion were identified and analyzed, resulting in the identification of eight categories of problem-situations typically encountered by LC promoters. The identified problem-situations represent different situations when the organizational appropriateness of the LC approach is at stake and to which responses tailored to the organization are put forward by a LC promoter. The results bring to the fore the ubiquity of organizational and creative problem-solving, highlighting the role of LC promoters as change agents for LCM adoption, and depict the development of LCM as an emergent practice, rather than an implementation process. Conclusions: This paper provides a first systematic analysis of LC promoters enacting a variety of responses to organizationally challenging LC situations, thus detailing the adaptation necessary for embedding LCM in the industry. Findings show that the development of LCM to a great extent is about the promotion of a LC approach, and that LC promoters need organizational knowing, in addition to LC knowing, to make the LC approach relevant to management and business.

Life cycle management (LCM) is a concept that goes beyond traditional corporate environmental management, due to its’ focus on a product’s entire life cycle. The spread of such concepts is usually understood in terms of processes of ‘diffusion’, whereby ideas spread over time by some inexplicable force. However, diffusion has proven less adequate to describe how ideas spreads in practice. Here, we address this oversight by studying the emergence and performance of what we refer to as life cycle practices. Drawing on an analysis of the development of a sustainability portfolio within a globally-operating manufacturing company, we illustrate the kinds of life cycle work involved in dealing with local activities and interests, connecting activities and interests into action-nets, performing life cycle practices, and spreading the life cycle idea. Finally, we discuss implications of life cycle work for research in the field of organization and management studies and for LCM research.

Life cycle management (LCM) is frequently described as a holistic sustainability perspectivealong the product chain. It has mainly been a company internal practice.However, recent developments reveal a new type of LCM where companies collaboratein product‐chain‐specific initiatives. This raises questions concerning why corporationsextend “corporate LCM” toward “product chain LCM”. Here, we explorerationales and challenges for corporations engaging in one such coalition: The SustainableTransport Initiative. The study covers five companies in different productchain positions and practitioners in different corporate functions. The results showa broad range of rationales for engaging in product chain LCM, related both to selfinterestand a shared interest in the product chain. The importance of the “businesscase,” both for the individual companies and the product chain, is identified. Theimportance of sustainability managers as actors and as facilitators in discussionsbetween managers from different corporate functions is also identified.

With the contemporary sustainability challenges the world is facing, it is encouraging that circular economy is on the uprising and generates new type of products, services and business models. However, current laws and regulations are not always in line with the logic of a circular economy.The project Roundtable for circular economy aimed to identify challenges and opportunities regarding circularity and product related regulation and legislation, in order to facilitate circular economy in practice.

Important in doing so, is the collaboration and knowledge sharing between authorities and industry. As this is a new practice, there are different interpretations of legislation and regulation. Therefore, in this project, two round tables were organized with authorities and industry in order to have a joint discussion on these issues. This was combined with an interview study with relevant actors.One important goal of this project was to aid with guidance concerning challenges and opportunities regarding circularity and product related regulation and legislation, for a more circular and resource efficient society, as to avoid inaction and uncertainty on how to act circular and within the legal boundaries, now and in the future.

Another important goal was to have a platform for discussions on circular economy, where authorities and industry can create a common understanding of challenges and opportunities of circular economy.There are several conclusions from the project.

The most obvious conclusion is that the product-related legislation is:• difficult to interpret, as it involves many directives and laws which are not synchronized• ambiguous as to what may or may not be done and still fulfil legislation• is not adapted to the different strategies that a circular economy entails and that companies wish to act uponMore specifically, there is a need both for different circular concepts to be added to the legislation, and for these concepts to be defined and harmonized between the various legislations and directives.

The term "new product" in particular, is difficult to interpret in relation to circular flows and products designed for circularity and upgradeability. Other conclusions are that it would be easier for circular flows and business if product information could accompany the product during its service life and different uses, and that this, together with e.g. standardization, would facilitate a more pragmatic approach to risk assessment.

In addition to legislation, economic policy where costs for externalities are included, could be a powerful enabler for more circular flows.In summary, our study shows that the broad conversations that took place around the table with participants from authorities and industry have been much appreciated and opened up for a constructive dialogue with the potential to make a difference, but also that there are huge challenges of adapting today's product-related legislation to more circular products and flows, and that major changes are likely to be needed.

Projektet ”Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden” startades med syfte att visa hur en bransch konkret kan ställa om till en mer cirkulär ekonomi. Vi ville möta samhällets behov av minskat resursbehov och mer hållbar industriell utveckling, genom att ge förutsättningar för en produktion och konsumtion av offentliga möbler som var mer resurseffektiv, mindre miljöbelastande och samtidigt stärkte företagens internationella konkurrenskraft.

Projektet har pågått i tre steg, finansierade genom Vinnovas program Utmaningsdriven innovation under åren 2014-2020. Under steg 1 identifierades intresse, behov, potential och affärsmöjligheter för en ökad cirkulär ekonomi inom svensk möbelindustri gällande främst möbler/inredning för offentligt bruk. I steg 2 utvecklades och testades de identifierade affärsmodellkoncepten, och nytänkande affärsrelationer och affärsmodeller togs fram. I detta steg kunde vi också visa att det gick att förena stark konkurrenskraft med en mer hållbar samhällsutveckling. I steg 3 har fokus varit på att gå från enskilda goda exempel till industriell skala, med nya erbjudanden, ändrade affärsmodeller, ökad efterfrågan och nya rutiner och normer där cirkulärt är det nya normala. Genom alla steg har projektet stävat efter att cirkulära erbjudanden och affärer ska bli ett stolt och självklart inslag hos de som erbjuder och efterfrågar möbler för offentligt bruk i Sverige.

Nu är vi där. Tillverkare, återförsäljare och återbrukare tävlar idag om att visa upp sina cirkulära erbjudanden och inredningsarkitekter och kunder – inom offentlig såväl som privat sektor – inför nya upphandlingsföremål, roller och rutiner till förmån för cirkulära flöden.

I den här skriften ges en sammanfattning av den utveckling vi gjort tillsammans inom projektet, och ni får även stifta bekantskap med många av våra partners och deras cirkulära resa. Vi vill på detta sätt visa att det går att ta steget från enstaka återbruksexempel till cirkulära affärer i stor skala – i alla fall om man jobbar tillsammans!

Consumer products such as clothes and footwear sometimes contain chemical substances with properties that pose a risk to human health and the environment. These substances, restricted by law or company policy, are in focus for chemicals management processes by textile retailers. However, complex and non-transparent supply chains, and limited chemical knowledge, makes chemicals management challenging. Therefore, a function-based approach for life cycle management (LCM) of chemicals was developed, based on results of previous projects and evaluated using a two-step Delphi process. The resulting approach aims to help retailers identify and substitute hazardous substances in products, and consists of three parts: (i) a function-based chemicals management concept model for different levels of chemical information within the supply chain, (ii) tools for non-chemists which explain chemical information, and (iii) a continuous provision of knowledge to stakeholders (e.g., retailers) in a network. This approach is successfully implemented by over 100 retailers in the Nordic countries, providing the textile industry with practical and robust tools to manage and substitute hazardous chemicals in products and production processes. We conclude that the developed approach provides an explicit link, communication, and knowledge sharing between actors in the supply chain, which has proven important in chemicals LCM.