Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 75
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Baky, Andras
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Nordberg, Åke
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Salomon, Eva
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rötrest från biogasanläggningar: användning i lantbruket2006Rapport (Refereegranskat)
  • 2. Bohm, Mats
    et al.
    Browen, Alf
    Ekström, Nils
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Värmeåtervinning i varmluftstorkar1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3. Brundin, S.G.
    et al.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Comparisons of Manure Handling Systems Under Swedish Conditions1994Ingår i: Journal of Agricultural Engineering Research, ISSN 0021-8634, E-ISSN 1095-9246, Vol. 58, nr 2-3, s. 181-190Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interest in manure handling has been rekindled in Sweden because of increasing awareness of environmental problems and high fertilizer prices. This study deals with the problem of optimizing the design of manure systems on Swedish farms. A mathematical model has been used which describes slurry systems for farms with growing fattening pigs and dairy cows and also solid manure systems for farms with dairy cows. The model deals with manure handling from animal to field crop, with an emphasis on application. Storage capacity and the quantity spread in different seasons were optimized using mixed integer linear programming. Various manure systems were compared when used in an economically optimal way. Key factors were uniformity of application, nitrogen losses through leaching and ammonia volutilization, timeliness and soil compaction. These factors place contradictory demands on the technical design of the equipment and on the timing of applications. Solid manure systems appear to be more profitable than slurry systems for small dairy farms with about 20 cows. For larger farms, slurry systems are better. Slurry systems will generally give a higher utilization of plant nutrients than solid manure systems. The utilization of nitrogen when using liquid manure is about 50% compared with about 30% for solid manure. A slurry tanker with conventional application equipment, i.e. a splash plate is the most profitable slurry spreader for small farms with 20 cows or 250 pig places. A low spreading boom is better on a larger scale, with about 2000 pigs or 160 dairy cows. A pendular nozzle is preferred on a scale in between. Irrigation systems for liquid manure may be profitable in even larger-scale systems. Some promising areas for technical development are identified, such as improved urine separation in solid manure systems and application with irrigation equipment in large-scale slurry systems.

  • 4. Brundin, Sven
    et al.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Ekonomisk analys av hanteringskedjor för stallgödsel1990Rapport (Refereegranskat)
  • 5.
    Fors, Kikki
    et al.
    Hushållningssällskapet i Uppsala, Sweden.
    Adolfsson, Niklas
    RISE - Research Institutes of Sweden.
    Bannbers, Hanna
    Hushållningssällskapet i Uppsala, Sweden.
    Rodhe, Lena
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Strand, Line
    Hushållningssällskapet i Uppsala, Sweden.
    Sindhöj, Erik
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Arbetsmiljö och säkerhet vid surgörning av flytgödsel: Rapport från WP2, Aktivitet 52018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stallgödsel från animalieproduktion är en källa för kvävetillförseln till Östersjön i form av utsläpp till vatten och atmosfäriskt nedfall. Ammoniakavgång kommer från gödseln vid hantering i stallar, vid lagring och spridning. Jordbruket står för största delen av ammoniakutsläppen och åtgärder för att minska ammoniak-avgången från jordbruket har därför stor effekt på de totala utsläppsmängderna. Att minska kväveläckaget från jordbruket är en viktig del i att minska övergöd-ningen av Östersjön. Minskade kväveförluster från stallgödseln ger även ökad växtnäring till de odlade grödorna och en effektivare recirkulation av kvävet. Ökat växtnäringsvärde hos stallgödseln leder till bättre utvecklade grödor, som förmår att ta upp mer av miljöbelastande fosfor jämfört med sämre utvecklade grödor. Att minska kväveförlusterna genom att förbättra hanteringen av stall-gödseln ger därmed många vinster för miljön och odlaren.

    Surgörning av flytgödsel är en känd metod för att minska ammoniakavgången från stallgödsel i stall, i lager och vid och efter spridning i fält (Petersen, 2012). Metoden praktiseras dock inte i Sverige, till stor del för att tekniken inte är till-gänglig och för att det i stort saknas erfarenheter. Teknik för surgörning finns nu utvecklad i Danmark, där 18 % av all flytgödsel försurades år 2014 (SEGES, 2015). Vid surgörningen minskas förlusterna av kväve genom att den kemiska jämvikten mellan ammonium och ammoniak förskjuts mot större andel ammoniumkväve, som inte kan avgå i gasform.

    Teknik finns för surgörning i stallar, i lager respektive vid spridning. I stallar och lager strävar man efter att pH-värdet i gödseln ska vara mindre än 5,5 för att få effekt under längre tid dvs. under efterföljande lagring och spridning. I test enligt VERA:s testprotokoll minskade ammoniakavgången i medeltal med 64 % från de två studerade svinstallarna när man surgjorde gödseln i stallet med tekniken från JH Forsuring NH4+ jämfört med ingen surgörning (ETA-Danmark, 2011). I ett av de två studerade stallarna kunde man påvisa en årlig luktminskning med 29 procent vid surgörning. För Sverige är det dock inte aktuellt med surgörning i stallar med nuvarande system och lagstiftning. Istället kan system för tillförsel av syra i lager vara aktuellt. Vid tillförsel i lager strax innan spridning eftersträvas pH<6. För att begränsa mängden syra som behöver tillsättas är det då viktigt att snarast möjligt påbörja spridningen efter att svavelsyran blandats med gödseln i lagret, med tanke på gödselns buffrande förmåga (pH stiger). För att surgöra flytgödseln under spridning doseras svavelsyran till gödseln automatiskt under körning i fält med på marknaden olika tekniker. Målet är då att gödseln håller pH <6,4 vid spridningstillfället för att det ska vara godkänt i Danmark som ammoniakbegränsande åtgärd, och ett alternativ till att mylla ner gödseln vid spridning. Enligt VERA:s testprotokoll så minskade ammoniakavgången med 49 % vid surgörning till pH 6,4 vid spridning med tekniken SyreN jämfört med ingen försurning (VERA, 2012). Det gick inte att påvisa någon luktminskning med surgörning.

  • 6. Holmgren, Magnus Andreas
    et al.
    Olsson, Henrik
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Willén, Agnes
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från öppna rötrestlage: försök i pilotskala2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7. Holmgren, Magnus Andreas
    et al.
    Willén, Agnes
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Olsson, Henrik
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar: Försök i pilotskala2013Rapport (Refereegranskat)
  • 8.
    Holmgren, Magnus Andreas
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut / Energiteknik (ET).
    Willén, Agnes
    Olsson, Henrik
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från öppna rötrestlager– försök i pilotskala2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Holmgren, Magnus Andreas
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut / Energiteknik (ET).
    Willén, Agnes
    Olsson, Henrik
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från öppna rötrestlager– försök i pilotskala2013Rapport (Refereegranskat)
  • 10. Holmgren, Magnus Andreas
    et al.
    Willén, Agnes
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar2011Rapport (Refereegranskat)
  • 11. Holmgren, Magnus Andreas
    et al.
    Willén, Agnes
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar: Litteraturstudie2011Rapport (Refereegranskat)
  • 12.
    Joubin, Maxime
    Agrocampus Ouest, France.
    Rodhe, Lena (Medarbetare/bidragsgivare)
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Animal slurry acidification: effects of slurry characteristics, use of different acids, slurry pH buffering: Student work2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Surgörning av flytgödsel är en metod för att minska ammoniakavgång. Surgörning tillämpas främst i Danmark, där man använder svavelsyra för att sänka pH-värdet med någon av teknikerna i-stall, i-lager eller i-fält. Organiska syror skulle kunna vara ett bra alternativ till svavelsyra för att utveckla surgörning inom ekologiskt jordbruk. Flera återkommande surgörningar av flytgödsel kan vara en lösning för att hålla ett stabilt pH-värde och undvika ammoniakavgång under hela lagringsperioden.

    I experiment 1 jämfördes svavelsyra, salpetersyra och fyra organiska syror med avseende på deras effektivitet samt ekonomi för surgörning av nöt- och svingödsel. I experiment 2 studerades buffringsegenskaperna för nio olika flytgödseltyper (fyra från nötkreatur, tre från svin och två filtrerade gödselprover från var och en av dessa djurslag) efter flera surgörningar med svavelsyra till pH 5,5 för att kvantifiera åtgången av syra och genom modellering bestämma vilka egenskaper hos gödseln som påverkar syraåtgången mest. För båda experimenten var lagringstemperaturen 20° C.

    För syralösningar med samma normalitet var organiska syror och salpetersyra lika effektiva som svavelsyra. Resultaten visar dock att när man beaktar egenskaperna hos de kommersiella koncentrerade syrorna, var svavelsyra fortfarande det bästa alternativet med bara en tredjedel till hälften av behovet jämfört med andra syror.  Kostnaden för surgörning blev dessutom bara 10 % jämfört med användning av de organiska syrorna. Syraåtgång och kostnaden för surgörning var störst för salpetersyra. För organiska syror berodde syraåtgången och därmed kostnaden på gödselslag och önskat pH-värde. Utöver detta hade svavelsyra och ättiksyra hade bäst förmåga att bibehålla pH-värdet under 6,4.

    I experiment 2 stabiliserades inte pH efter varje återkommande surgörning, kanske på grund av nedbrytning av organiskt material genom sur hydrolys och antagligen också genom aerob nedbrytning av flyktiga fettsyror. Den totala syraåtgången berodde på gödselns egenskaper och varierade mellan 5,97 och 8,06 liter per m3 för nötgödsel och 6,7 till 10,7 för svingödsel.

    Den bästa modellvariabeln för att förklara den mängd syra som behövs för den första surgörningen var mål-pH. Den totala mängden syra som behövs förklarades av variablerna totalkväve, torrsubstans (TS), kol/kvävekvoten och glödförlust (VS). För den totala mängden syra som efter den första surgörningen behövs för alla påföljande surgörningar var totalkväve, ammoniumkoncentration, totalkol och glödförlust de bästa delmodellvariablerna. Det senare var inte korrelerat med syraåtgången för den första titreringen, även om modellerna har gemensamma variabler. Detta tyder på att gödselns egenskaper förändras av surgörningen.

    Sammanfattningsvis var användningen av organiska syror dyrare än använd­ningen av svavelsyra. pH-värdet kan inte stabiliseras genom återkommande surgörningar på grund av nedbrytningen av organiskt material och förändringar av gödselns egenskaper som påverkar syraåtgången.

  • 13. Larsson, Kjell
    et al.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Jacobsson, Gustaf
    Johansson, Gunnar
    Torv som strö i smågrisproduktionen: effekt på miljö och djurhälsa1999Rapport (Refereegranskat)
  • 14.
    Ljung, Emelie
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Palm, Ola
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Ökad acceptans för biogödsel inom jordbruket2013Rapport (Refereegranskat)
  • 15. Malgeryd, Johan
    et al.
    Karlsson, Stig
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Salomon, Eva
    Lönsam stallgödselhantering: teknik, växtnäringshushållning, kvalitet och ekonomi2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att inte skada miljön måste växtnäringen i stallgödseln tas tillvara och återföras

    till de odlade grödorna. Skälen till att använda stallgödsel är dock fler. Dyrare

    mineralgödsel och ekonomiskt kärvare tider har bidragit till att det ur ekonomisk

    synvinkel blivit mer intressant att använda stallgödsel som växtnäringskälla.

    JTI har, på uppdrag av SLA, sammanställt sin stallgödselforskning, bland annat med

    utgångspunkt från lantbruksföretagarens behov och frågeställningar. Hur kan man

    utnyttja växtnäringen optimalt? Hur ska gödseln lagras? Vilken utrustning och tidpunkt

    är lämpligast för spridning? Vilka givor ger bäst avkastning och kvalitet på

    gröda? Vad kostar jordpackningen och hur kan den minimeras?

    Här förmedlas konkreta tips och råd kring stallgödselhantering.

  • 16. Malgeryd, Johan
    et al.
    Karlsson, Stig
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Salomon, Eva
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Stallgödsel: en resurs i ditt företag, SLA2002Rapport (Refereegranskat)
  • 17. Malgeryd, Johan
    et al.
    Wetterberg, Christian
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Stallgödselns fysikaliska egenskaper1993Rapport (Refereegranskat)
  • 18. Qvist Frandsen, Thorkild
    et al.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Baky, Andras
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Edström, Mats
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Best available technologies for pig manure biogas plants in the Baltic Sea Region2011Rapport (Refereegranskat)
  • 19.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Forskningsområdet stallgödsel.: Sammanfattning av kunskaps-läget samt identifiering av kunskapsluckor1998Rapport (Refereegranskat)
  • 20.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Hantering av helärt.: Skörd, torkning, malning, ekonomi1986Rapport (Refereegranskat)
  • 21.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Mekaniserad utgödsling1987Rapport (Refereegranskat)
  • 22.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Methods for determining the presence of slurry on the crop and in the upper soil layer after application to grassland2003Ingår i: Bioresource Technology, ISSN 0960-8524, E-ISSN 1873-2976, Vol. 90, nr 1, s. 81-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Slurry injection in grassland may lead to lower ammonia losses and enhance silage quality compared to surface spreading. In order to evaluate the performance of different slurry injectors, there is a need for methods which measure the degree of crop contamination and the position of the slurry in the soil after spreading. The aim of this study was to identify and test possible methods. The amount of cattle slurry present on the grass stubble after spreading was determined by measuring the electrical conductivity of water used for rinsing grass samples. The slurry placement in the soil profile was measured in cross-sections made through the slurry trails. Methods used were analyses of images taken by different cameras, resistance measurements and by measuring the dimensions of the slurry trails. The method for determining the presence of slurry on the crop was practically applicable and is considered to be reliable. The placement of slurry could not be sufficiently resolved from image taken by the different cameras or by measuring resistance. Instead, visual assessment and measurements of width and depth of the slurry trails gave a good description of the slurry placement in the soil profile. © 2003 Elsevier Science Ltd. All rights reserved.

  • 23.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel2014Rapport (Refereegranskat)
  • 24.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Tillsatsmedel för flytgödsel: litteraturöversikt och utveckling av testmetod2005Rapport (Refereegranskat)
  • 25.
    Rodhe, Lena
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Ytmyllning av flytgödsel till vall: sparar kväve men kräver kraftigare traktor2003Rapport (Refereegranskat)
  • 26.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Abubaker, J.
    Ascue, Johnny
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Pell, M.
    Nordberg, T.
    Greenhouse gas emissions from pig slurry during storage and after field application in northern European conditions2012Ingår i: Biosystems Engineering, ISSN 1537-5110, E-ISSN 1537-5129, Vol. 113, nr 4, s. 379-394Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Different mitigation techniques for greenhouse gas (GHG) emissions from pig slurry in storage and after field application were evaluated and specific emissions factors derived. Fluxes of methane (CH4) and nitrous oxide (N2O) were measured for one year in a pilot-scale storage plant comparing uncovered pig slurry (NC) with slurry covered by straw (SC) or plastic sheet cover (PC). In spring and autumn, stored slurry was band spread (BS) in the field without or with immediate incorporation by harrowing (BS + HA). Closed chamber techniques were used for gas sampling. Complementary soil core experiments in the laboratory examined the influence of soil moisture and temperature on emissions from slurry application. Annual CH4 emissions (g CH4-C kg-1 VS) from storage were 5.3 for NC, 5.8 for SC and 2.8 for PC, corresponding to CH4 conversion factors (MCFs) of 2.6, 2.8 and 1.4%, respectively. N2O emissions from storage were low except from SC, where they comprised 31.7 g N2O-N m-2 year-1, corresponding to an N2O emissions factor (EFN2O) of 0.66% of total N (Tot-N) in slurry. N2O emissions after field application varied depending on soil conditions, with soil moisture content having a significant influence according to soil core experiments. Overall, cumulative N2O-N emissions in spring were 1.35% of Tot-N in slurry for BS and 0.46% for BS + HA. Corresponding N2O-N emissions in autumn were 0.77 and 0.97%. The MCFs observed in storage were considerably lower than the default IPCC value of 10%, while EFN2O was in the suggested IPCC range for storage and field. © 2012 IAgrE.

  • 27.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Algerbo, Per-Anders
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rammer, Chri
    Flytgödselspridning på vall: Ny teknik under svenska förhållanden2000Rapport (Refereegranskat)
  • 28.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Alverbäck, Adam
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Ascue, Johnny
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Edström, Mats
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Nordberg, Åke
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Pizzul, Leticia
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Tersmeden, Marianne
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskap om effektiva, funktionella och ekonomiska åtgärder krävs för att säkerställa små utsläpp av växthusgaser från lager med både orötad och rötad gödsel. I detta treåriga projekt har olika tänkbara åtgärder i flytgödsellager studerats genom mätning av växthusgaserna metan och lustgas under sommarförhållanden. Åtgärder som förlängd utrötningstid och surgörning av gödsel med svavelsyra, har utvärderats i RISE pilotskaleanläggning för lagring av flytgödsel. Åtgärder för att minska lustgasemissioner bildat i svämtäcke på gödselyta i ett fullskalelager har studerats på gårdsnivå. Kompletterande teoretiska beräkningar har utförts för att bedöma effekten av att täcka flytgödsellager samt laboratoriestudier av temperaturens påverkan på metangas-emissionerna.

    Grundläggande är att temperaturen har stor betydelse, vilket visades i laboratorieskalan. Vid ökad temperatur ökade metanproduktionen exponentiellt för rötad gödsel medan för orötad gödsel var ökningen betydligt mindre. De teoretiska värmebalansberäkningarna för lager med gödsel visade att beskuggning av gödselytan eller täckning av lager med vitt tak bör kunna reducera denna uppvärmning kraftigt på våren eftersom värmeinstrålningen från solljus till gödsellager kan förklarade största delen av gödselns uppvärmning.

    Studierna under första och sista året visade att metanemissionerna var signifikant större från gödseln när den var rötad än om den var orötad. Sammanlagda förlusterna av metan var 2,5 respektive fyra gånger så höga från den rötade gödseln under sommarlagringarna (ca fyra månader). Det betyder att det är speciellt viktigt att sätta in åtgärder vid lagring av rötad gödsel för att begränsa utsläppen av metan och därmed minska klimatpåverkan.

    En åtgärd för att få lägre metanemissioner från den rötade gödseln är att förlänga utrötningstiden, dvs. den hydrauliska uppehållstiden i rötkammaren. Studierna år 1 visar att vid en fördubblad uppehållstid, 48 dagar istället för 24 dagar, minskade metanemissionerna från lagret med 30 procent. På gårdar med rötningsanläggningar är ett gastätt tak med uppsamling av biogasen också en bra åtgärd för att effektivisera anläggningen och förhindra utsläpp av klimatgaser från lagret.

    Surgörning av flytgödsel med svavelsyra praktiseras främst i Danmark för att minska ammoniakavgången från flytgödsel, i stall, lager och vid spridning. Resultaten visar att det är en mycket effektiv metod för att minimera metangasemissionerna från lager med en reduktion med mer än 90 procent både för orötad och för rötad gödsel. Speciellt för gödselslag där det inte bildas naturligt svämtäcke kan surgörning vara intressant för att minska både ammoniak- och metanemissioner.

    Åtgärder som surgörning av svämtäcket för att minska lustgasemissioner visade sig inte behövas eftersom lustgasemissionerna var relativt låga, trots att svämtäcket var bortåt en halv meter tjockt. Den finhackade halmen som användes som strö, bildade ett slätt och tätt svämtäcke på gödselytan vilket troligen hämmande lustgasbildningen, till följd av att luften inte kunde penetrera skiktet. Så finhackningen av halmströ kan eventuellt vara i sig en tänkbar åtgärd, vilket också kan minska ströåtgången.

    Metanproduktionen från en rötkammare är ofta svår att mäta, och beräknas därför ofta indirekt utifrån producerad elproduktion. Ett exempel på nyckeltal för att visa klimateffektiviteten hos anläggningen visas där metanemissionerna från lager under sommaren var 10,2 % av producerad mängd metan från rötkammare vid enstegsrötning under 24 dagar respektive 5,5 % vid tvåstegsrötning under 48 dagar. På årsbasis blir procenttalen betydligt lägre eftersom emissionerna är låga under vintern.

  • 29.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Ascue Contreras, Johnny
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Tersmeden, Marianne
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Ringmar, Anders
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Växthusgasemissioner från lager med nötflytgödsel2008Rapport (Refereegranskat)
  • 30.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Ascue, Johnny
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Nordberg, Åke
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Emissions of greenhouse gases (methane and nitrous oxide) from cattle slurry storage in Northern Europe2009Ingår i: IOP Conference Series: Earth and Environmental Science, Vol. 8, nr 1, s. 12019-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 31.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Ascue, Johnny
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Tersmeden, Marianne
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Pizzul, Leticia
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Ammonia emissions from storage: non-digested and digested cattle slurry, with and without acid2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur surgörning av flytgödsel vid start av lagringen kan minska ammoniakavgången under lagringsperioden maj till augusti. Målet var att bestämma minskningen av ammoniakavgången genom att surgöra nötflytgödsel, både orötad och rötad och se effekten jämfört med gödsel utan syratillsats.

    Flytgödsel (CS) och rötad nötflytgödsel (DCS) hämtades från en mjölkkogård med en biogasanläggning. För att få ett riktvärde för den syramängd som skulle åtgå för att sänka pH hos respektive gödseltyp till 5,5, utfördes titreringar i laboratorium innan uppstart av lagringsförsöket i pilotskala. Lagrings­anläggningen bestod av fyra behållare á 3 m3. Vid fyllningen av lagren, delades varje gödselslag upp mellan två behållare, varav det i en av behållarna tillsattes svavelsyra (96 %-ig) samtidigt som gödseln rördes om försiktigt med en eldriven propeller. Den andra behållaren rördes om också men utan tillsats av syra. Under syratillsättningen mättes pH vid upprepade tillfällen och totala mängden syra noterades. Gödseln lagrades under fyra månader från maj till augusti samtidigt som gödseltemperaturen registerades på två nivåer i varje behållare, vid gödsel­ytan och nära botten, och temperaturvärdena registrerades varje timme.

    Under lagringen mättes ammoniakavgången med en mikrometeorologisk massbalansmetod med passiva fluxprovtagare. Fluxprovtagarna var monterade på master runt varje behållare under exponeringen. Totalt var det fem mät­perioder, som varade 3 till 14 dagar, med den kortaste perioden direkt efter fyllningen i maj.

    För att sänka pH till 5,5 åtgick 1,1 liter per m3 för CS och 6,2 liter  per m3 för DCS. Under lagringen steg pH hos de surgjorda gödselslagen obetydligt och låg i slutet av lagringen på pH mindre än 6 hos båda gödselslagen. Vid titreringen i laboratorium före start av lagringsförsöket behövdes det betydligt mer syra för att nå pH 5,5 än i pilotskalan. Orsaker till det kan vara att i laboratoriet var temperaturen högre, gödselvolymerna små, gödseln blandades om ofta, samt att vid titreringen användes utspädd syra. Men även i laboratorieskalan var det stora skillnader mellan CS och DCS i syraförbrukning, så titrering kan användas som en grov uppskattning och för att se skillnader mellan olika gödselslags syrabehov. Däremot kan det vara svårt att förutse behovet av mer exakta syramängder i större skala.

    Totalt uppskattades den kumulativa ammoniakavgången i kvävemängd uppgå till ca 19 % av totala kväveinnehållet hos nötflytgödsel (CS) och 26 % av kväve­innehållet i den rötade gödseln (DCS) när ingen syra hade tillsatts.  Motsvarande siffror i procent av innehållet av det lättlösliga ammoniumkvävet var 57,8 % för CS och 53,9 % för DCS.

    Ammoniakavgången från den surgjorda CS och DCS gödseln var mycket liten och i stort negligerbar. Det betyder att tillsats av syra minskade ammonia-kavgången mycket effektivt, både för CS och DCS.

  • 32.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Ascue, Johnny
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Tersmeden, Marianne
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Willén, Agnes
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning: samt bestämning av ammoniakavgång och skörd i vårkorn2013Rapport (Refereegranskat)
  • 33.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Ascue, Johnny
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Willén, Agnes
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik. SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Vegerfors Persson, Birgitta
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Nordberg, Åke
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik. SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Greenhouse gas emissions from storage and field application of anaerobically digested and non-digested cattle slurry2015Ingår i: Agriculture, Ecosystems & Environment, ISSN 0167-8809, E-ISSN 1873-2305, Vol. 199, s. 358-368Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Emissions of the greenhouse gases (GHG), methane (CH4) and nitrous oxide (N2O) from non-digested and digested cattle slurry were measured during storage in a pilot-scale facility and during subsequent field application. In three treatments, non-digested cattle slurry (CS), digested cattle slurry (DCS) and digested cattle slurry covered with a roof (DCS-R), GHG emissions were measured during more than three months of storage in summer and in winter. After each storage season, CS and DCS were applied in the field before sowing, either in late summer or in spring, and compared with an unfertilised control (Control). GHG measurements were conducted using a closed chamber technique on both storage tanks and in the field, and the experiments were organised according to a randomised complete block design with three blocks. In the field, three closed chambers were placed randomly in each small plot. For every experimental unit, 7-9 measurements were made over time. Mean daily CH4 emissions during summer storage were 2.37, 7.79 and 6.78g CH4-Cm-3d-1 slurry for CS, DCS and DCS-R, respectively, and were significantly higher for DCS and DCS-R compared with CS (p<0.001). DCS-R gave significantly (p<0.05) lower CH4 emissions than DCS. The limited number of gas samples analysed during the study period may have resulted in increased uncertainty in the estimates. Mean daily CH4 emissions during winter storage were very low, with no significant differences (p>0.05) between treatments. Non-negligible N2O emissions were only detected from DCS-R in summer (cumulative mean emissions 5.98gN2O-Nm-2), corresponding to an emissions factor for N2O-N (EFN2O) of 0.24%.In the field, cumulative emissions of N2O were very limited for CS and DCS (EFN2O 0.59% and 0.44%, respectively, in autumn and 0.20% and 0.10%, respectively, in spring).A combination of summer storage and autumn spreading of DCS had the largest impact on global warming potential (GWP100) in terms of CO2-equivalents (CO2e) (28.7kg CO2em-3 slurry), with the impact from storage dominating. Presence of a roof reduced CH4 emissions, but also stimulated formation of N2O during summer and therefore had no net effect on GWP100. With winter storage and spring spreading, CS gave the lowest impact (2.51kg CO2em-3 slurry).

  • 34.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Baky, Andras
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Olsson, Johanna
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Nordberg, Åke
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Växthusgaser från stallgödsel: Litteraturgenomgång och modellberäkningar2012Rapport (Refereegranskat)
  • 35.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Delin, Sofia
    SLU.
    Gustafsson, Kjell
    AgroVäst.
    Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniak-avgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall; finansierat av SLF (H1333101)2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Edström, Mats
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Nordberg, Åke
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Tersmeden, Marianne
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Ascue, Johnny
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Etana, A.
    Performance of slurry injectors compared with band spreading on three Swedish soils with ley2005Ingår i: Biosystems Engineering, ISSN 1537-5110, E-ISSN 1537-5129, Vol. 92, nr 1, s. 107-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The main objective of the present study was to evaluate different injection methods for slurry to ley on three different soils. A further objective was to study the effect of soil moisture on the working depth of an injector and on the slurry infiltration rate. In full-scale experiments, the placement of slurry, ammonia emissions and yield were measured after injection with three techniques: pressurised injection, shallow injection with V-shaped discs, and shallow injection with two angled discs. In an adjacent experiment the effect of soil moisture was studied. The performance varied between the injectors and only the injector with angled discs was able to place the slurry in ley below the soil surface on all soils studied. The ammonia release was on average halved after injection with angled discs compared with band spreading, giving a mean ammonia loss of 39% of the total ammoniacal nitrogen (TAN) applied. Despite the reduction in ammonia losses with the angled disc injector, this did not result in higher dry matter yield or higher nitrogen efficiency of the second cut compared with band spreading. The working depth of a slurry injector increased significantly with increasing soil water content. © 2005 Silsoe Research Institute. All rights reserved.

  • 38.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Etana, Ararso
    Ytmyllning av flytgödsel till vall2003Rapport (Refereegranskat)
  • 39.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Fridolfsson, Magnus
    Tersmeden, Marianne
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Lardh, Thomas
    Ammoniakavgång från luftade dammar med lakvatten: ett problem?2008Rapport (Refereegranskat)
  • 40.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Halling, Magnus
    Vallgrödors respons på körning med kniv- eller myllningsaggregat: positiv luftning eller grödskada?2010Rapport (Refereegranskat)
  • 41.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Johansson, Susanne
    Urin-spridningsteknik, ammoniakavgång och växtnäringsutnyttjande1996Rapport (Refereegranskat)
  • 42.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Jonsson, Claes
    Provtagarutrustning för fastgödsel1999Rapport (Refereegranskat)
  • 43.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Kalinowski, Mariusz
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Pizzul, Leticia
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Ascue, Johnny
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Tersmeden, Marianne
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Slurry acidification: Micro-structural analyses of concrete after exposure in acidified and non-acidified slurry2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Surgörning av flytgödsel används som en metod för att minska ammoniak­avgången från stallgödsel vid hanteringen. För att minimera emissionerna under lagringen, eftersträvas ett pH-värde av 5,5 hos gödseln. Svavelsyra är den vanligaste syran eftersom svavelsyran är stark och prisvärd. En pH-sänkning hos gödseln kan dock innebära frätskador på betongen i lager, som kan betyda kortare livslängd om inte betongkvaliteten anpassas till gödselns pH. Syftet med denna studie var att se hur surgjord gödsel (B) påverkar betongytan hos olika betongkvaliteter jämfört med icke-surgjord nötflytgödsel (A).

    I studien ingick betongprover av tre olika kvaliteter, som motsvarade kvaliteten hos 1) bottenplattan hos flytgödsellager, 2) prefabricerade väggelement till flytgödsellager samt 3) en betongkvalité kallad ”Long Lasting Concrete”, som utvecklats av Abetong AB för lagring av material med lågt pH, t.ex. ensilage. Betongprover (0,1 m x 0,1 m x 0,1 m) tillverkades av Abetong AB och exponerades under två år i nötflytgödsel utan syra (A) respektive surgjord nötflytgödsel (B). Behållarna med respektive gödseltyp placerades i rum med konstant temperatur ca 20°C. Under lagringen mättes regelbundet pH och vid behov tillsattes mer gödsel samt syra för att hålla pH-värdet under 5,5. Halvvägs genom studien byttes gödseln ut mot färsk gödsel för att efterlikna verkliga lager och efter två år avslutades studien. Betongproverna togs ut ur gödselbehållarna, duschades försiktigt, paketerades och fördes till RISE CBI:s betonglaboratorium.  

    I laboratoriet utfördes strukturanalyser av betongen, där den studerade ytan hos betongen hade varit vertikalt orienterad i gödselbehållaren. För att undersöka gödseltypernas effekt på de olika betongblandningarna användes betongpetrografiska analysmetoder. Polerade betongsnitt och tunnslip tillverkade av betongproverna utvärderades dels med hjälp av stereomikroskop, dels med polarisationsmikroskop och ljuskällor för synligt och ultraviolett ljus. Resultaten från studierna visade att den surgörande gödseln var mer kemiskt aggressiv mot cementen i alla tre betongblandningarna. Det förklaras med det lägre pH-värdet hos den surgjorda gödseln. Graden av kemiska påverkan hade samband med kvaliteten hos betongen, dvs. förhållandet vatten:cement och typ av bindemedel i betongen. Största kemiska påverkan uppmättes i betongkvalité 1 som består av ”ordinär” betong med vattencementtal 0,59 (prover A1 och B1), motsvarande den som används för bottenplattan i flytgödsellager. Betongkvalité 3, utvecklad för material med lågt pH (LLC), visade betydligt högre motståndskraft mot kemisk påverkan.

    Den kemiska påverkan på betongen var totalt sett svag efter två års exponering och bestod främst av en ökning av den kapillära porositeten hos bindemedlet i betongens yttre skikt. Den ökade porositeten bedöms bero på att en del av cementpastans kalciumhydroxid har brutits ner och lakats ur betongen. Vanligtvis är livslängden hos ett gödsellager minst 20 år, så det finns anledning att vara observant över tid på hur betongen påverkas eller att som förebyggande åtgärd använda en betong av högre kvalitet.

  • 44.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Karlsson, S.
    Ammonia emissions from broiler manure: Influence of storage and spreading method2002Ingår i: Biosystems Engineering, ISSN 1537-5110, E-ISSN 1537-5129, Vol. 82, nr 4, s. 455-462Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge is poor concerning losses of ammonia from broiler manure during storage and after spreading. Broiler manure was stored from October to May in two separate heaps, one uncovered and one covered with a 30 cm layer of straw. Ammonia emissions were measured with a micrometeorological mass balance method in five separate periods during storage. Ambient air temperature and temperatures in the heaps were recorded continuously. After storage, broiler manure from the uncovered heap and commercial fertilizer pellets including broiler manure were spread to arable land at a rate of 110 kg [total-N] ha-1. Ammonia emissions were measured with an equilibrium concentration method from plots fertilized with broiler manure and pellets, respectively, with and without harrowing 4 h after spreading. Temperature measurements taken in the heaps during storage indicated high biological activity. The highest temperatures were recorded in the straw-covered heap. Cumulative ammonia losses were 7% of total nitrogen from the uncovered heap and 10% from the heap with cover. Totally, 13.5% of the nitrogen in the broiler manure was lost as ammonia after spreading without incorporation of the manure and 7.5% from plots with incorporation. After incorporation no ammonia emission occurred. No emissions occurred from plots fertilized with pellets. © 2002 Silsoe Research Institute. Published by Elsevier Science Ltd. All rights reserved.

  • 45.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Niklasson, Fredrik
    Oostra, Huibert
    Gervind, Pernilla
    Kontrollerad kompostering med liten klimatpåverkan: emissioner och värmeåtervinning2015Rapport (Refereegranskat)
  • 46.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Pauly, Thomas
    Sundberg, Martin
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Fastgödsel till vall: Spridningstidpunktens inverkan på avkastning, ensilagekvalitet och risk för kväveutlakning2000Rapport (Refereegranskat)
  • 47.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Pell, M.
    Yamulki, S.
    Nitrous oxide, methane and ammonia emissions following slurry spreading on grassland2006Ingår i: Soil use and management, ISSN 0266-0032, E-ISSN 1475-2743, Vol. 22, nr 3, s. 229-237Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, 90% of ammonia (NH3) emissions to the atmosphere originate from agriculture, predominantly from animal manure handling. It is well known that incorporation of manure into soil can reduce NH3 emissions after spreading. However, there is a risk of increased nitrous oxide (N2O) and methane (CH4) emissions caused by bacterial activity and limited oxygen availability under these conditions. A full-scale injector was developed and evaluated in a field experiment on grassland. Cattle slurry was either injected in closed slots 5 cm below ground or band spread on the soil surface above the crop canopy at a rate of 25 t ha-1. In a control treatment, no slurry was applied. During a 5-day period after application, NH3 emissions were measured using an equilibrium concentration method. Gas samples for estimating CH4 and N 2O emissions were also collected during 7 weeks following slurry application. Injection in closed slots resulted in no detectable NH3 emissions. After band spreading, however, NH3 emissions corresponded to nearly 40% of the total ammoniacal nitrogen in the applied slurry. The injection of slurry gave rise to a broad peak of N2O emissions during the first 3 weeks after application. In total, for the measuring period, N 2O emissions corresponded to 0.75 kg N ha-1. Band spreading resulted in only a very small N2O release of about 0.2 kg N ha-1 during the same period. Except for the first sampling occasion, the soil was predominantly a sink for CH4 in all the treatments. The use of the injector without slurry application reduced grass yield during unfavourable growing conditions. In conclusion, shallow injection in closed slots seems to be a promising technique to reduce negative environmental impacts from NH3 emissions with a limited release of N2O and CH4. © 2006 The Authors.

  • 48.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Pell, Mikael
    Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång2005Rapport (Refereegranskat)
  • 49.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rammer, C.
    Application of slurry to ley by band spreading and injection methods2002Ingår i: Biosystems Engineering, ISSN 1537-5110, E-ISSN 1537-5129, Vol. 83, nr 1, s. 107-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, 90% of the total amount of ammonia released to air originates from agriculture, e.g. manure handling. Incorporation of slurry into soil can reduce ammonia emissions after spreading. The objective of this study was to compare cattle slurry application to ley using (1) band spreading, (2) pressurized injection, and shallow injection with two different types of disc tines (3) and (4). Two years of field experiments were conducted to study slurry position after spreading, ammonia volatilization, grass yield, and silage quality. An economic analysis was also performed. Injection (2) and (3) were unable to satisfactorily incorporate the slurry, neither on a loam under dry soil conditions, nor on a clay soil. Year 1, high ammonia emissions were measured following application by all methods. Injector (3) with V-shaped disc tines gave a significantly (probability P<0.05) higher ammonia release compared to the other methods. Injector (3) also gave a significantly better silage quality than band spreading. Year 2, injector (4) with tines consisting of two-angled disc coulters resulted in the lowest ammonia losses. Certain differences in yield were observed in year 2. Computer simulations showed, that broadcast and band spreading were economically more profitable than shallow injection. © 2002 Silsoe Research Institute. Published by Elsevier Science Ltd. All rights reserved.

  • 50.
    Rodhe, Lena
    et al.
    RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.
    Rydberg, T.
    Gebresenbet, G.
    The influence of shallow injector design on ammonia emissions and draught requirement under different soil conditions2004Ingår i: Biosystems Engineering, ISSN 1537-5110, E-ISSN 1537-5129, Vol. 89, nr 2, s. 237-251Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Incorporation of manure into soil can effectively reduce ammonia emissions after spreading. This study was aimed at finding an appropriate tine design, which shallowly injects slurry in closed slots on grassland, with relatively low draught forces and minimal emissions of ammonia. Hollow 'tubulator' tines were developed in six different designs and compared with a double disc tine. Horizontal and vertical forces were measured in an indoor sand bin and in field experiments. In some field tests slurry placement and ammonia emissions were also measured. With the sharp tip of the smallest tubulator (application rate of 25 t ha -1; depth of 5 cm) the draught forces in the field were from 520 to 1080 N, depending on soil. Draught forces for the double disc tine were similar or slightly lower. However, under all soil conditions, the tubulator required significantly lower vertical forces to penetrate the soil than the double disc tine. For an application rate of 35 t ha -1, draught and vertical forces for the medium-sized tubulators were about half those for the double disc tine at 8 cm depth. Ammonia losses after injection with the tubulator were 1·6% and for the double disc tine 27% of applied ammonia nitrogen. Thus, appropriate tine design can minimise ammonia losses while maintaining similar energy requirements to a conventional injector. © 2004 Silsoe Research Institute. All rights reserved.

12 1 - 50 av 75
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7