Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Malm, Annika
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Kant, H.
    Janson, O.
    Olsson, E.
    Serious gaming will facilitate sustainable stormwater handling in Gothenburg, Sweden2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Malm, Annika
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Lundin, Emma
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Svensson, Gilbert
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Privata servisledningar för dricksvatten, spillvatten och dagvatten: så långa är de2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Längden av Sveriges privata servisledningar för dricksvatten, spillvatten och dagvatten har nu beräknats. Den del av VA-näten som ägs privat är betydande. Ansvaret för drift, underhåll och förnyelse av de privata serviserna ligger på respektive fastighetsägare. Även längden av de allmänna servisledningarna har beräknats.En servisledning binder samman en fastighet med huvudledningen i gatan. De privata servisledningarna omfattar alla VA-ledningar på privata fastigheter fram till den så kallade förbindelsepunkten ”i närheten” av tomtgränsen. Huvudledningarnas längd är väl kartlagd hos kommunerna, medan det för servisledningar i första hand är antalet serviser som har sammanställts och inte längden. För de privata serviserna fanns tidigare ingen sammanställning av vare sig antal eller längd. Nu är alltså samtliga servisledningars längd beräknad, utifrån dataunderlag fram till och med 2015. Projektet har genomförts av RISE Research Institutes of Sweden.Sveriges bebyggelse kan delas upp i olika hustyper: småhus, radhus (inklusive kedjehus), flerbostadshus och övrig bebyggelse för verksamheter och samhällstjänster. För varje bebyggelsetyp finns det nyckeltal för servisledningslängden. Projektet sammanställde nyckeltalslängder utifrån lämpliga ”typområden”. Typområdena extrapolerades till hela Sverige genom att ledningslängden per fastighet multiplicerades med antalet sådana fastigheter i Sverige. Längderna angavs dels för dricksvatten-, spillvatten- och dagvattenserviser, dels för allmänna respektive privata serviser.Totalt uppskattas de privata servisledningarna bestå av 25 500 km dricksvatten-, 24 000 km spillvatten- och 152 000 km dagvattenledningar. De allmänna serviserna uppskattas bestå av 6 200 km dricksvatten-, 6 600 km spillvatten- och 4 400 km dagvattenledningar.

    I tabellen anges också den andel (i procent) av vardera ledningstypen som huvudledningar, allmänna serviser och privata serviser utgör. De privata dricksvatten- och spillvattenserviserna utgör knappt en fjärdedel av det totala dricksvatten- respektive spillvattenförande ledningsnätet. De privata dagvattenserviserna utgör nästan 80 procent av det totala dagvattennätet. Den totala längden av de privata serviserna (dricksvatten, spillvatten och dagvatten) är sammantaget ungefär hälften av den totala VA-ledningslängden i Sverige.Nyckeltalen för olika bebyggelsetyper kan användas för att varje VA-verksamhet ska kunna göra egna beräkningar. När man känner till servisledningslängden för dricksvattennätet kan en bedömning göras av hur stor andel av vattenförlusterna som uppstår i de privata servisledningarna och därför är svår att påverka för VA-verksamheterna, det som brukar anges som de oundvikliga vattenförlusterna.Återanskaffningsvärdet för de privata serviserna i Sverige bedöms till drygt 200 miljarder kronor.

  • 3.
    Malm, Annika
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Mokhlesi, Saeed
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Sernhed, Kerstin
    Lund University, Sweden.
    Yarahmadi, Nazdaneh
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Kartläggning av materialfördelning och skadestatistik av vatten- och fjärrvärmeledningar i Sverige som underlag till rekommendationer för datainsamling: Rapport framtagen inom ramen för projektet Pipestatus2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Malm, Annika
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Montelius, M.
    Svensson, G.
    Kant, H.
    Swedish Sustainability Index for progress in municipal water and wastewater services2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Malm, Annika
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Mårtensson, Helena
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Persson, Katrin
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi.
    Framtidens smarta VA-ledningsnät: lägesrapport2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Säve-Söderberg, Melle
    et al.
    Livsmedelsverket, Sweden.
    Bylund, John
    Livsmedelsverket, Sweden.
    Toljander, Jonas
    Livsmedelsverket, Sweden.
    Simonsson, Magnus
    Livsmedelsverket, Sweden.
    Malm, Annika
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Murphy, Kathleen
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Heibati, Masoumeh
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Mikrobiologiska dricksvattenrisker: Magsjuka orsakad av störningar i dricksvattendistributionen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras en intervjustudie för undersökning av risken för magsjuka i samband med händelser på ledningsnätet för dricksvatten. I ett av studieområdena genomfördes också två kartläggningar av vattenkvalitet i ledningsnätet samt i dess omgivning.Intervjustudie om magsjuka vid händelser på ledningsnätetIntervjustudien genomfördes i fem områden över hela Sverige. I varje område rapporterade dricksvattenproducenten händelser på ledningsnätet till Livsmedelsverket. I rapporterna angavs vilka förhållandena vid händelsen var och vilka riskreducerande åtgärder som vidtogs. 7-14 dagar efter varje händelse genomfördes telefonintervjuer bland hushållen i det påverkade området och av hushåll i ett referensområde. Totalt intervjuades respondenter för 3 238 hushåll (motsvarande totalt 7 423 individer). Under intervjuerna tillfrågades respondenterna om någon i hushållet varit magsjuk med följdfrågor om symtom. Alla intervjuade fick dessutom frågor om antal personer i hushållet, ålder, vattenkonsumtion, olika riskfaktorer, om de nyligen noterat några förändringar av dricksvattnet, samt om de fått information om händelser på ledningsnätet.Resultaten visar att risken för att insjukna i magsjuka generellt sett var låg (ca 3 % insjuknade) och risken för att insjukna i magsjuka var som högst för barn i åldrarna 2-5 år (13 % insjuknade i det påverkade området och 4 % i referensområdet). För självdiag-nosticerad magsjuka (oberoende av symtom), förhöjdes inte risken vid lednings-nätshändelser. Dock var risken förhöjd för akut gastroenterit, definierad som magsjuka med diarré minst tre gånger under ett dygn och/eller minst en kräkning (AGI, OR= 1,9, 95 % KI: 1,2-3,0). Vissa typer av riskfaktorer vid händelser påverkade även risken för att insjukna i magsjuka. Händelser där det förekom intilliggande spillvattenledningar på samma höjd i marken som dricksvattenledningar var förknippade med en förhöjd risk för AGI (OR= 13, 95 % KI: 1,3-99). Trots att klorering fungerar som en avdödande barriär vid dricksvattenproduktion tyder studien på att klorering i dricksvattenproduktionen inte utgör något fullständigt skydd vid ledningsnätshändelser. Till skillnad från tidigare internationella studier sågs en fortsatt förhöjd risk för AGI trots att spolning av ledningarna användes som riskreducerande åtgärd (OR= 2,9, 95 % KI: 1,6-5,1). Detta tyder på att spolning som enda riskreducerande åtgärd inte är tillräcklig för att helt eliminera risken.Kartläggning av kvaliteten på det obehandlade vatten som omger ledningsnätetPå vattenledningsnätet förekommer mätarbrunnar, där vatten kan bli stående runt dricksvattenledningen. Från detta vatten som omger vattenledningar i mätarbrunnar togs prover vid tre tillfällen där det första provtagningstillfället var en mindre kartläggning (endast indikatororganismser). I de två efterföljande kartläggningarna gjordes mer omfattande analyser, däribland även av vanliga sjukdomsframkallande mikroorganismer, i ett urval av mätarbrunnarna. De utökade provtagningarna utfördes under vintern 2014 och våren 2015. Vid de flesta provtagningarna var dricksvattenledningarna täckta av omgivande vatten. Vattnet analyserades för halt av indikatorbakterier samt förekomst av organismerna campylobakter, salmonella, STEC (shigatoxigenic Escherichia coli) och norovirus. Resultaten visar att både kvalitetsindikatorerna och förekomsten av patogener varierade både mellan brunnar och mellan provtagningstillfällen. Patogener påvisades i fyra av de sex utvalda mätarbrunnarna under den första utökade analyskartläggningen. I två brunnar påvisades STEC, i en brunn norovirus och i en brunn både norovirus och campylobakter. Vid provtagningen under våren var förekomsten koliforma bakterier lägre i alla mätarbrunnar och inga patogener detekterades.Kartläggning av löst organiskt material och mikrobiella indikatorer i ledningsnätetI kartläggningen analyserades variationen i dricksvattenkvalitet på ett ledningsnät med hjälp av mikrobiologiska indikatorer och fluorescensspektroskopi. Fluorescensspektro-skopi möjliggör mätning av mängden lösligt organiskt material, vilket kan ge en indikation om dricksvattnets mikrobiella kvalitet och eventuell inträngning av smutsigt vatten. Både halten av lösligt organiskt material och bakteriehalten var låga i större delen av ledningsnätet. Enligt resultaten gick det inte att påvisa något samband mellan genomsnittlig distributionstid av dricksvattnet och mängd organiskt material i vattnet. Inte heller gick det att påvisa någon generell korrelation mellan långsamväxande bakterier och lösligt organiskt material. Höga halter av koppar tydde på minskad känslighet vid fluorescensmätningarna. Detta bör beaktas vid tolkningen av resultat från analys av vatten som passerar kopparledningar, exempelvis vid provtagning i byggnader.

  • 7.
    Säve-Söderbergh, Melle
    et al.
    National Food Agency, Sweden ; Karolinska Institutet, Sweden.
    Bylund, John
    National Food Agency, Sweden.
    Malm, Annika
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi. Chalmers University of Technology, Sweden.
    Simonsson, Magnus
    National Food Agency, Sweden.
    Toljander, Johan
    National Food Agency, Sweden.
    Gastrointestinal illness linked to incidents in drinking water distribution networks in Sweden2017Ingår i: Water Research, ISSN 0043-1354, E-ISSN 1879-2448, Vol. 122, s. 503-511Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During recent years, knowledge gaps on drinking water-related gastrointestinal illness have been identified, especially for non-epidemic cases. Pathogen contamination of drinking water during distribution has been suggested to contribute to these cases, but the risk factors are not yet fully understood. During 2014–2015, we conducted an epidemiological study in five municipalities in Sweden, to assess whether incidents in the drinking water distribution system influence the risk of gastrointestinal illness. Telephone interviews were conducted in the affected areas and in reference areas 7–14 days after a reported incident. Symptoms of gastrointestinal illness occurring during the period were documented for each household member. The results showed a significantly elevated risk of vomiting and acute gastrointestinal illness (AGI) in the affected areas, compared to the reference areas (ORvom. = 2.0, 95% CI: 1.2–3.3; ORAGI = 1.9, 95% CI: 1.2–3.0). Certain conditions, or risk factors, during the incidents, such as sewage and drinking water pipelines at the same level in the trench, were associated with an elevated risk of AGI and vomiting. Safety measures taken during repair work, like flushing, were also associated with an elevated risk of AGI and vomiting. These results show that incidents in the drinking water distribution network contribute to endemic gastrointestinal illness, especially AGI and vomiting, and that external pathogen contamination of the drinking water is a likely cause of these cases of gastrointestinal illness. The results also indicate that safety measures used today may not be sufficient for eliminating the risk of gastrointestinal illness.

  • 8.
    Vinas, Victor
    et al.
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Malm, Annika
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi. Chalmers University of Technology, Sweden.
    Pettersson, Thomas
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Overview of microbial risks in water distribution networks and their health consequences: Quantification, modelling, trends, and future implications2019Ingår i: Canadian journal of civil engineering (Print), ISSN 0315-1468, E-ISSN 1208-6029, Vol. 46, nr 3, s. 149-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The water distribution network (WDN) is usually the final physical barrier preventing contamination of the drinking water before it reaches consumers. Because the WDN is at the end of the supply chain, and often with limited online water quality monitoring, the probability of an incident to be detected and remediated in time is low. Microbial risks that can affect the distribution network are: intrusion, cross-connections and backflows, inadequate management of reservoirs, improper main pipe repair and (or) maintenance work, and biofilms. Epidemiological investigations have proven that these risks have been sources of waterborne outbreaks. Increasingly since the 1990s, studies have also indicated that the contribution of these risks to the endemic level of disease is not negligible. To address the increasing health risks associated to WDNs, researchers have developed tools for risk quantification and risk management. This review aims to present the recent advancements in the field involving epidemiological investigations, use of quantitative microbial risk assessment (QMRA) for modelling, risk mitigation, and decision-support. Increasing the awareness of the progress achieved, but also of the limitations and challenges faced, will aid in accelerating the implementation of QMRA tools for WDN risk management and as a decision-support tool.

1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8