This report aims to give an indication of the total length of service connection pipes for water, sewerage and stormwater in Sweden divided into public and private pipe lengths. The length of the publicly owned main system for water and wastewater are generally well documented by the municipalities while the service connections are primarily only compiled by number, not the lengths.This report has been put together by RISE Research Institutes of Sweden on behalf of the Swedish Water Development.The service pipe lengths have been produced by estimating key figures for the lengths per type of property and the total amount of each such type of property, summed up to total service pipe lengths for all of Sweden. The result is presented separately for water, sewage water and stormwater pipe lengths and also into public respectively private owned. Sweden’s buildings can be divided into different types of housing according to the assessed unit types: single-family homes, townhouses (including semi-detached), multi-family houses and other buildings such as for operations and community services. Key figures for these building types were compiled using appropriate “study sites” for the purpose of the report. The study sites were extrapolated to the whole of Sweden by multiplying the service pipe length per property with the number of such properties in Sweden.The result shows that there are 25 500 km water, 24 000 km sewage water and 152 000 km stormwater private service pipes in total in Sweden. The length of the publicly owned service pipes is 6 400 km water, 6 800 km sewage water and 4 200 km stormwater. The private water and sewage water service pipes correspond to almost 25 % of the entire water and sewage pipe network respectively. The private stormwater service pipes constitute almost 80 % of the entire stormwater pipe network. This means that the private service connection pipe lengths constitute about half of the total pipe system in Sweden.The key figures for each property category presented in the results section of this report can be used by each municipality to make their own assessment of the service connection pipe length.With this assessment of the service pipe lengths, the proportion of water losses often termed “Unavoidable Average Real Losses” difficult for the municipalities to trace, is also possible to assess. The results from this report imply that the privately owned service connections contribute to half of the inevitable water losses in Sweden.The replacement value for the private service connections in total in Sweden is estimated to over 200 billion SEK.

There are major challenges for water infrastructure asset management in the public sector of Sweden. Necessary intensity of reinvestments is too low and simultaneously stakeholders find it difficult to source qualified personnel. By implementing comprehensive methods such as Infrastructure Asset Management (IAM) processes, efficiency can be improved and to some extent can compensate for lack of human and economic resources. The Mistra InfraMaint research programme is building and disseminating knowledge of sustainable, effective and efficient maintenance of infrastructure. Involving stakeholders is found to be effective to transfer the research into practice. The cooperation between researchers and stakeholders has already started the application phase, giving the opportunity to meet, get to know each other and discuss the importance and priorities. For further in depth involvement of stakeholders, six of the PhD students are industrial PhD students, situated within the municipal companies’ organisations. Also, the competence building parts of the programme will be done in co-creation with the stakeholders. In the coming years, Mistra InfraMaint will contribute with innovative and applicable knowledge, and increase utilization of new technologies, approaches and methods. Dissemination of the results will lead to increased competence and contribute to better IAM within relevant organisations. 

Awareness of water’s value, high water losses, occasional water shortages and increased costs arising from new treatment requirements has increased focus on reducing water losses. For water loss management, SELL (sustainable economic level of leakage), can be used. SELL includes not only the long-term utility costs and benefits, but also external social and environmental leakage costs, including traffic disruption during pipe repair and replacement work, carbon footprints and health risk effects from leaking pipes with inadequate pressure. The aim of the project was to adapt SELL to Norwegian and Swedish conditions and prepare a calculation model for SELL for use by water utilities. A spreadsheet was developed to calculate water balances and leakage. Another was developed for calculating SELL for the utility. The latter spreadsheet includes researchbased default values if no local data are available. An uncertainty analysis was used to show how much input data uncertainty affects the result. The conclusions are that, when all externalities are included and new leak reduction techniques are developed, SELL is lower than expected. The authors believe that the manual will help significantly in fighting water losses, especially for small-and medium-scale water utilities. 

I denna rapport presenteras en intervjustudie för undersökning av risken för magsjuka i samband med händelser på ledningsnätet för dricksvatten. I ett av studieområdena genomfördes också två kartläggningar av vattenkvalitet i ledningsnätet samt i dess omgivning.Intervjustudie om magsjuka vid händelser på ledningsnätetIntervjustudien genomfördes i fem områden över hela Sverige. I varje område rapporterade dricksvattenproducenten händelser på ledningsnätet till Livsmedelsverket. I rapporterna angavs vilka förhållandena vid händelsen var och vilka riskreducerande åtgärder som vidtogs. 7-14 dagar efter varje händelse genomfördes telefonintervjuer bland hushållen i det påverkade området och av hushåll i ett referensområde. Totalt intervjuades respondenter för 3 238 hushåll (motsvarande totalt 7 423 individer). Under intervjuerna tillfrågades respondenterna om någon i hushållet varit magsjuk med följdfrågor om symtom. Alla intervjuade fick dessutom frågor om antal personer i hushållet, ålder, vattenkonsumtion, olika riskfaktorer, om de nyligen noterat några förändringar av dricksvattnet, samt om de fått information om händelser på ledningsnätet.Resultaten visar att risken för att insjukna i magsjuka generellt sett var låg (ca 3 % insjuknade) och risken för att insjukna i magsjuka var som högst för barn i åldrarna 2-5 år (13 % insjuknade i det påverkade området och 4 % i referensområdet). För självdiag-nosticerad magsjuka (oberoende av symtom), förhöjdes inte risken vid lednings-nätshändelser. Dock var risken förhöjd för akut gastroenterit, definierad som magsjuka med diarré minst tre gånger under ett dygn och/eller minst en kräkning (AGI, OR= 1,9, 95 % KI: 1,2-3,0). Vissa typer av riskfaktorer vid händelser påverkade även risken för att insjukna i magsjuka. Händelser där det förekom intilliggande spillvattenledningar på samma höjd i marken som dricksvattenledningar var förknippade med en förhöjd risk för AGI (OR= 13, 95 % KI: 1,3-99). Trots att klorering fungerar som en avdödande barriär vid dricksvattenproduktion tyder studien på att klorering i dricksvattenproduktionen inte utgör något fullständigt skydd vid ledningsnätshändelser. Till skillnad från tidigare internationella studier sågs en fortsatt förhöjd risk för AGI trots att spolning av ledningarna användes som riskreducerande åtgärd (OR= 2,9, 95 % KI: 1,6-5,1). Detta tyder på att spolning som enda riskreducerande åtgärd inte är tillräcklig för att helt eliminera risken.Kartläggning av kvaliteten på det obehandlade vatten som omger ledningsnätetPå vattenledningsnätet förekommer mätarbrunnar, där vatten kan bli stående runt dricksvattenledningen. Från detta vatten som omger vattenledningar i mätarbrunnar togs prover vid tre tillfällen där det första provtagningstillfället var en mindre kartläggning (endast indikatororganismser). I de två efterföljande kartläggningarna gjordes mer omfattande analyser, däribland även av vanliga sjukdomsframkallande mikroorganismer, i ett urval av mätarbrunnarna. De utökade provtagningarna utfördes under vintern 2014 och våren 2015. Vid de flesta provtagningarna var dricksvattenledningarna täckta av omgivande vatten. Vattnet analyserades för halt av indikatorbakterier samt förekomst av organismerna campylobakter, salmonella, STEC (shigatoxigenic Escherichia coli) och norovirus. Resultaten visar att både kvalitetsindikatorerna och förekomsten av patogener varierade både mellan brunnar och mellan provtagningstillfällen. Patogener påvisades i fyra av de sex utvalda mätarbrunnarna under den första utökade analyskartläggningen. I två brunnar påvisades STEC, i en brunn norovirus och i en brunn både norovirus och campylobakter. Vid provtagningen under våren var förekomsten koliforma bakterier lägre i alla mätarbrunnar och inga patogener detekterades.Kartläggning av löst organiskt material och mikrobiella indikatorer i ledningsnätetI kartläggningen analyserades variationen i dricksvattenkvalitet på ett ledningsnät med hjälp av mikrobiologiska indikatorer och fluorescensspektroskopi. Fluorescensspektro-skopi möjliggör mätning av mängden lösligt organiskt material, vilket kan ge en indikation om dricksvattnets mikrobiella kvalitet och eventuell inträngning av smutsigt vatten. Både halten av lösligt organiskt material och bakteriehalten var låga i större delen av ledningsnätet. Enligt resultaten gick det inte att påvisa något samband mellan genomsnittlig distributionstid av dricksvattnet och mängd organiskt material i vattnet. Inte heller gick det att påvisa någon generell korrelation mellan långsamväxande bakterier och lösligt organiskt material. Höga halter av koppar tydde på minskad känslighet vid fluorescensmätningarna. Detta bör beaktas vid tolkningen av resultat från analys av vatten som passerar kopparledningar, exempelvis vid provtagning i byggnader.

During recent years, knowledge gaps on drinking water-related gastrointestinal illness have been identified, especially for non-epidemic cases. Pathogen contamination of drinking water during distribution has been suggested to contribute to these cases, but the risk factors are not yet fully understood. During 2014–2015, we conducted an epidemiological study in five municipalities in Sweden, to assess whether incidents in the drinking water distribution system influence the risk of gastrointestinal illness. Telephone interviews were conducted in the affected areas and in reference areas 7–14 days after a reported incident. Symptoms of gastrointestinal illness occurring during the period were documented for each household member. The results showed a significantly elevated risk of vomiting and acute gastrointestinal illness (AGI) in the affected areas, compared to the reference areas (ORvom. = 2.0, 95% CI: 1.2–3.3; ORAGI = 1.9, 95% CI: 1.2–3.0). Certain conditions, or risk factors, during the incidents, such as sewage and drinking water pipelines at the same level in the trench, were associated with an elevated risk of AGI and vomiting. Safety measures taken during repair work, like flushing, were also associated with an elevated risk of AGI and vomiting. These results show that incidents in the drinking water distribution network contribute to endemic gastrointestinal illness, especially AGI and vomiting, and that external pathogen contamination of the drinking water is a likely cause of these cases of gastrointestinal illness. The results also indicate that safety measures used today may not be sufficient for eliminating the risk of gastrointestinal illness.

The water distribution network (WDN) is usually the final physical barrier preventing contamination of the drinking water before it reaches consumers. Because the WDN is at the end of the supply chain, and often with limited online water quality monitoring, the probability of an incident to be detected and remediated in time is low. Microbial risks that can affect the distribution network are: intrusion, cross-connections and backflows, inadequate management of reservoirs, improper main pipe repair and (or) maintenance work, and biofilms. Epidemiological investigations have proven that these risks have been sources of waterborne outbreaks. Increasingly since the 1990s, studies have also indicated that the contribution of these risks to the endemic level of disease is not negligible. To address the increasing health risks associated to WDNs, researchers have developed tools for risk quantification and risk management. This review aims to present the recent advancements in the field involving epidemiological investigations, use of quantitative microbial risk assessment (QMRA) for modelling, risk mitigation, and decision-support. Increasing the awareness of the progress achieved, but also of the limitations and challenges faced, will aid in accelerating the implementation of QMRA tools for WDN risk management and as a decision-support tool.

Driftstörningar inom VA-verksamheten ska rapporteras till en VA-databas och dokumenteras. Dokumentationen innehåller vital information för VA-organisationen som ska planera underhåll och förnyelse samt följa upp sin verksamhet. Därför är det viktigt att rapporteringen utförs konsekvent och korrekt. Hittills har rapporteringen av driftstörningsdata skett på olika sätt till olika databaser. Rapporten innehåller förslag för en mer enhetlig rapportering, förslag till en kodlista med defi nitioner samt en beskrivning av arbetsflödet.