The main objective of this work was to study the chemical composition of surfaces and ageing effects on acetylated pine (Pinus sylvestris), heat treated spruce (Picea abies), and furfurylated radiata pine (Pinus radiata) in comparison to unmodified wood. X-ray photoelectron spectroscopy (XPS) and time-of-flight secondary ion mass spectrometry (ToF-SIMS) were the instruments of choice. Observation with a low-vacuum scanning electron microscope (LV-SEM) complemented the study. The spectroscopic information was also linked to a parallel wettability study on matched wood samples by the Wilhelmy method. The results show that XPS and ToF-SIMS are two powerful tools that in combination give complementary information, both quantitative and qualitative, and are well suited for observation of the ageing process of different wood surfaces. The hydrophobization process as a result of migration of extractives during ageing was well quantified by the XPS measurements and the results correlated well with wetting results. Several specific hydrophobic substances could be identified by ToF-SIMS measurements.

Vattenavvisning har utvärderats av några behandlingar som hittills varit oprövade på trä. Dels har några triglycerider med animaliskt ursprung använts, del några av de reaktiva kemikalier som tillsätts för hydrofobering vid papperstillverkning. Genom ett nytt samarbete med högskolan har det varit möjligt att pröva impregnering med superkritisk koldioxid som bärare. Metoden är mycket intressant och lovande och är på god väg mot fullskalig kommersialisering. Goda effekter, d v s låg vattenupptagning vid 72 timmars nedsänkning i vatten, har uppnåtts framför allt med ASA, som dock uppvisar obefintligt motstånd mot spridning av droppar på ytan. I det avseendet är en av de provade AKD-produkterna överlägsen, jämsides med linjoljebehandling. Det är uppenbart att det krävs ytterligare optimering av behandlingarn för att utnyttja deras potential och en förlängd utvärdering för att få information om långtidseffekterna.

Avgivningen av flyktiga organiska ämnen (VOC - Volatile Organic Compounds) från byggnadsmaterial, t ex formaldehyd från skivor, lösningsmedel från ytbehandling eller terpener från trä, har studerats med tanke på luftkvalitet och miljön inomhus. Här redovisas en genomgång av de senaste internationella forskningsresultaten med betoning på trä och träprodukter. Metoder att mäta och svårigheterna med mätningarna redovisas. Här diskuteras det oklara sambandet mellan hälsorisker och mängden avgivna ämnen och därmed om gränsvärden är meningsfulla. Arbetet ingår i området "Trä och Miljö".

I rapporten presenteras resultat från emissionsprovningar av sammanlagt 41 prover av furu, gran, bok, ek och björk, där provning har skett efter olika lång tids konditionering. Stora individuella skillnader mellan parallella prov visas för alla träslag. För furu och kärnved har splintved studerats separat. Kärna visar inte ett entydigt mönster av högre emission än splint. För gran har inflytandet av kvistförekomst och högtemperaturtorkning studerats, och en kraftig förhöjning av emissionerna kunde bara konstateras i ett fall av tre parvisa prover med/utan kvistar.

För referensändamål presenteras 171 fungicider med känd fungicid (svampdödande) effekt. Det gäller huvudsakligen syntetiska fungicider som ingår i kommersiella preparat.

Tillgången på furu i skogsindustrins biprodukter i form av flis, spån och grot har inventerats. Beräkningar har gjorts över deras innehåll av pinosylvin och andra stilbener samt den potentiella tillgängligheten av dessa föreningar. Möjligheterna att utvinna stilbener ur furukärnved och återföra dessa till furusplintved för ökad beständighet bedöms vara goda och påverkar inte värdet i det extraherade materialet för vidare använding som t ex bränsle. Realismen i ett praktiskt genomförande i större skala styrs dock till stor del av en ekonomisk kalkyl, som inte varit möjlig att genomföra här. Sannolikt är det optimalt att utvinna en bredare fraktion av extraktivämnen som kan ge flera samtidiga effekter, både utökat motstånd mot vattenabsorption och ökat motstånd mot rötsvampars angrepp. De regler som gäller för registrerade träskyddsmedel bedöms inte vara något allvarligt hinder.

Det är angeläget att skapa en bättre grundval av fakta för att kunna dokumentera och deklarera byggprodukters miljöpåverkan. En viktig motivering för miljödokumentationen är att ge redskap för förbättringar av de boendes hälsotillstånd. Inomhusluftens kvalitet kan påverkas av bland annat byggprodukters emissioner av flyktiga ämnen, men för att värdera sådana faktorers inflytande kräva objektiva mätmetoder och värderingsmodeller, grundade på medicinsk vetenskap. Här refereras ett seminarium som hölls på Trätek med avsikten att belysa dessa frågor med särskild tonvikt på träprodukter och ge en startpunkt för vidare arbete.

Trästaden ett uthålligt koncept – utvärdering av 10 års drift visar hur ett flervåningshus byggt med trästomme fungerar på lite längre sikt. Projektet genomfördes under 2005-2006 och har inneburit att uppföljningar har gjorts på plats i husen på Välludden i Växjö. Inomhusmiljön, verklig energianvändning under 10 år samt att de exteriöra trädetaljerna har undersökts och dokumenterats. Projektet har genomförts som ett samfinanseriat forskningsprojekt inom ramen för Stiftelsen IVL med Södras Skogsägarnas Stiftelse för Forsknings, utveckling och Utbildning som medfinansiär. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har deltagit i undersökningarna som rör innemiljön samt utvärdering av de exteriöra trädetaljerna. Södra har deltagit med förvaltande personal på plats i Välluddenhusen.