Denna rapport sammanställer erfarenheter och resultat från Borås stads arbete med projektet Frisk organisation och dess operativa enhet Organisationshälsa. Under 2019 - 2022 har projektet kartlagt och adresserat bakomliggande orsaker till hög korttidssjukfrånvaro på utvalda arbetsplatser inom kommunen. Arbetet har följts upp med två tidigare delrapporter inför vilka man samlat in och sammanställt underlag med fokus på olika delområden. Den första uppföljningen, 2020, analyserade implementeringen av Organisationshälsa och hur arbetsprocessen utvecklats i förhållande till den ursprungliga metodbeskrivningen, samt hur insatserna upplevdes fungera enligt projektgruppen, utvalda chefer och medarbetare. Uppföljningen 2021 redogjorde för de problemområden som kartläggningar på utvalda arbetsplatser identifierat som avgörande för att minska korttidssjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Vidare gjordes en uppföljning av handlingsplaner, liksom av lärdomar, utmaningar och utvecklingsbehov. Resultaten från 2021 är fortfarande högst aktuella, bland annat mot bakgrund av pandemin som lett till att delar av Organisationshälsas arbete saktats ned. Denna rapport bygger vidare på tidigare års slutsatser, kompletterar hur arbetet utvecklats under projekttiden och lyfter fram viktiga lärdomar. Organisationshälsa har under projekttiden stöttat 57 enheter på åtta av stadens sexton förvaltningar. Deras arbete har utgjort en värdefull insats för att hjälpa utsatta arbetsplatser att etablera ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ringa in och åtgärda sina arbetsmiljörelaterade utmaningar. I en föränderlig organisationsmiljö, där även hög personalomsättning är vanligt förekommande, är det en nyckelfaktor att kontinuerligt och gemensamt jobba med arbetsmiljöfrågor, gemensamma rutiner och samsyn på arbetsplatserna. Vikten av att jobba med dessa frågor genomgripande på alla verksamhetsnivåer, samt använda insikterna från detta arbete för att synliggöra de strukturella aspekterna av de utmaningar som verksamheterna möter, har framkommit tydligt under projekttiden. Att adressera problematiken på en högre organisatorisk nivå och skapa forum för att lyfta de återkommande mönster av arbetsplatsrelaterade utmaningar som screeningarna påvisar, är en viktig faktor som lyfts fram av fler av projektets parter, och essentiellt för att på ett systematiskt sätt kunna utveckla kommunens förutsättningar att skapa och upprätthålla en god arbetsmiljö och en frisk organisation.

Why?

Society's need for knowledge about experiences, feelings, behaviours and abilities is increasing. It is important to know how people and society feel or how a product or service is perceived, and to be able to compare how these change over time and between different areas, for example when making decisions about priorities, efforts and effects. In order for measurements of experiences, feelings, behaviours and abilities to be useful and provide reliable data, quality-assured measurement is required for socalled category based measurements1. It is therefore necessary that basic measurement principles are applied, which is often not the case today in this field. For the physical quantities (length, mass, time, etc.) there has long been an internationally established measurement quality infrastructure. In Sweden, it is mainly RISE as the National Metrological Institute which, through its national measurement sites, is responsible for ensuring access to quality-assured and traceable measurements for society. However, the corresponding measurement quality infrastructure is so far missing for category based measurements.

What?

RISE has been working for several years to develop methodology and working methods for measurement quality assurance of experiences, feelings, behaviours and abilities. Through dialogue over several years with actors at various levels, including in health care and academia, it has emerged that there is a great need for support for this development. RISE has therefore produced a first draft of a possible sustainable organization for measurement quality assurance of category based measurements. A national centre for quality assurance of category based measurements would be tasked with coordinating and ensuring reliable and comparable measurements of experiences, feelings, behaviours and abilities. Such infrastructural support must make methodologies available to enable quality assurance for category based measurements. The organization must meet society's need for support by offering services based on internationally accepted metrological principles and scientific methods, as well as adopting a neutral and independent role.

How?

We have humility about the fact that it is a long process to establish an organization for category based measurements and that it needs to happen through a dynamic and iterative development in co-creation with the actors involved. We look forward to continuing to develop ideas and revise the proposal in dialogue in the coming years. It is also important to start a dialogue together with relevant actors about how the implementation of the organization can take place in the future.

Varför?

Samhällets behov av kunskap om upplevelser, känslor, beteenden och förmågor ökar. Det är viktigt att veta hur personer och samhället mår eller hur en produkt eller tjänst upplevs samt att kunna jämföra hur detta förändras över tid och mellan olika områden, för att exempelvis fatta beslut om prioriteringar, insatser och effekter. För att mätningar av upplevelser, känslor, beteenden och förmågor ska vara användbara och ge tillförlitliga underlag krävs kvalitetssäkrad mätteknik för s.k. kategoribaserade mätningar. Det är alltså nödvändigt att grundläggande mättekniska principer tillämpas, vilket ofta inte är fallet i dag inom detta område. För de fysikaliska storheterna (längd, massa, tid etc.) finns sedan länge en internationellt etablerad mätkvalitetsinfrastruktur. I Sverige är det huvudsakligen RISE som Nationellt Metrologiskt Institut som genom sina riksmätplatser ansvarar för att säkerställa tillgång till kvalitetssäkrade och spårbara mätningar för samhället. Motsvarande mätkvalitetsinfrastruktur saknas dock för kategoribaserade mätningar.

Vad?

RISE arbetar sedan flera år för att utveckla metoder och arbetssätt för mätkvalitetssäkring av upplevelser, känslor, beteenden och förmågor. Genom dialoger med aktörer på olika nivåer, bland annat inom hälso- och sjukvården och akademin, som pågått under flera års tid har det framkommit att det finns ett stort behov av stöd för denna utveckling. RISE har därför tagit fram ett första utkast för en möjlig hållbar organisering för mätkvalitetssäkring av kategoribaserade mätningar. Ett nationellt centrum för mätkvalitetssäkring av kategoribaserade mätningar skulle ha i uppdrag att samordna och säkerställa tillförlitliga och jämförbara mätningar av upplevelser, känslor, beteenden och förmågor. Ett sådant infrastrukturellt stöd ska tillgängliggöra metodiker för att möjliggöra mätkvalitetssäkring för kategoribaserade mätningar. Organiseringen ska möta samhällets behov av stöd genom att erbjuda tjänster baserade på internationellt vedertagna mättekniska principer och vetenskapliga metoder samt ha en neutral och oberoende roll.

Hur?

Det finns en stor ödmjukhet kring att det är en lång process att etablera en organisering för kategoribaserade mätningar och att det behöver ske genom en dynamisk och iterativ utveckling i samskapande med berörda aktörer. Vi ser fram emot att fortsätta utveckla tankar och revidera förslaget i dialog under kommande år. Det är också viktigt att påbörja en dialog tillsammans med relevanta aktörer om hur implementeringen av organiseringen kan ske i framtiden.

Swedish Town Centre Index- A prototype of a tool for measuring and monitoring sustainable development in town centres in Sweden

During the last decades, many town centres in Sweden have met various challenges relating to everything from external shopping centers, to online shopping and, lately, the Covid-19 pandemic. In this context, it becomes important for actors working with town center development to have access to useful and trustworthy sources of knowledge to be able to adapt to changes in their environment. The aim of this report is to explore the possibility of creating a scientifically based and practically useful tool for measuring and monitoring sustainable development in town centres in Sweden- a Swedish Town Centre Index. The first part of the report discusses the needs of such a tool in a Swedish context. The second part presents a prototype of such a tool, consisting of several dimensions or “values”, namely liveliness, economic vitality, comfort, safety, security and accessibility, for each of which several variables and data collection methods are proposed. However, it is argued that, for such a tool to become reality, the variables and data collection methods need further refinement. Also, the tool needs to be integrated into a digital dashboard and a long-term business models needs to be developed.