Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Casimir, Justin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Östlund, Johanna
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Holtz, Emma
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Hondo, Haris
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Eliasson, Lovisa
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Moore, Susanna
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Småskalighet som ett medel för att bana väg för framtidens livsmedel?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk livsmedelsproduktion är väl etablerad och gör det svårt för små företag att utveckla nya produkter och ännu hårdare att skapa nya livsmedelsvärdekedjor. Flaskhalsar kan uppstå i början av värdekedjan (primärled och förädlingsprocesser), i andra änden (marknad, konsumenter), eller kan relateras till regelverk som genomsyrar hela kedjan. Små aktörer saknar ofta resurser och nätverk att utveckla sitt område. De har emellertid hög kreativitet, stor innovationsrikedom och ett stort engagemang, vilket krävs för att utveckla hållbara livsmedelsvärdekedjor.

    Projektets mål var att utveckla och applicera en metodik för att utvärdera livsmedelsvärdekedjor med fokus på lönsamhet för svensk, småskalig produktion samt att bidra till en ökad utvecklingstakt. Arbetet innebar även att identifiera livsmedelsråvaror med potential för tillväxt och att identifiera hur dess efterfrågan kan ökas. Projektet kartlade livsmedelsvärdekedjor med hög utvecklingspotential inom Sverige och för export. Tio livsmedelsvärdekedjor identifierades och de huvudsakliga flaskhalsarna i kedjan beskrevs översiktligt. Tre livsmedelsvärdekedjor valdes ut baserat på en potential-svårighets-möjlighets-matris. De valda livsmedelskedjorna var: (i) Humle, (ii) Svenska skogsbär, och (iii) Landbaserad fiskodling. Dessa tre livsmedelsvärdekedjor studerades i detalj med hela värdekedjan inkluderad, från produktion till slutkonsument. Genom litteraturstudier och kontakt med relevanta aktörer (telefonintervjuer, face-to-face-intervjuer eller workshop) bekräftades flaskhalsarna och möjliga lösningar för ökad efterfrågan identifierades.

    Svensk humleproduktion bedrivs med stor passion och stort engagemang av små aktörer, mestadels på hobbynivå. Humlen produceras för att användas som ingrediens i öl. Tyskland och USA står för ca 75 % av världens humleproduktion. Många av dessa humlesorter är inte anpassade för svenskt klimat, vilket resulterar i låga skördevolymer och otillräcklig kvalitet. Inhemska sorter som traditionellt odlats i Sverige ger bättre skördenivåer i svenska klimatförhållanden och tidig mognad. Det finns en efterfrågan på svensk humle hos bryggerier, men på grund av att kvaliteten hos de svenska sorterna är ojämn och bristfälligt karakteriserad med avseende på aromer och beska, vill bryggerierna inte köpa råvaran. I Sverige skördas den mesta humlen för hand, ett tidsödande arbete som gör det i princip omöjligt att uppnå lönsamhet i produktionen. En mekanisering av skörden är nödvändig för att svensk humleproduktion ska ta steget från hobby till kommersiell produktion. Inga kommersiella lösningar finns ännu tillgängliga, RISE kommer i samarbete med SLU utveckla en skördemaskin som uppfyller EU-standard och är anpassad för småskalig humleodling. Ett nytänkande i värdekedjans senare del, såsom att utnyttja humlens aromatiska egenskaper i sitt färska tillstånd, skulle kunna öka efterfrågan på svensk humle. Humle har dessutom antiseptiska egenskaper som skulle kunna utnyttjas för fler produkter än öl.

    Endast fyra procent av bären som växer i svenska skogar plockas varje år. Till de bär som plockas mest hör blåbär, lingon och hjortron. De flesta rensas och fryses ner i Sverige. Förädling av bären har däremot flyttat utomlands och de produkter som tillverkas i Sverige är traditionella, lågprocessade sylter, juicer och krämer. Majoriteten av svenska bär mestadels blåbär för sitt nutritionella värde, exporteras och förädlas vidare till pulver eller extrakt i Asien och Europa. Den typen av värdekedja har inte etablerats i Sverige på grund av bristande kunskap samt en än så länge traditionell marknad. Dock finns ett stort konsumentintresse i bär då de även här anses ha positiva hälsoeffekter. Konsumenter är även mer medvetna om bärens ursprung i produkter som sylt, puré och juice samt kosttillskott. Intresset och efterfrågan av bär som råvara kan bemötas med nya affärsmöjligheter. Denna utveckling skulle underlättas genom att generera och sprida kunskap genom hela värdekedjan (plockning, förädling, produktutveckling och konsumenter), och kan genereras med hjälp av nya innovationer och forskningsprojekt. Det är också viktigt att stödja nätverkande, som i till exempel ”Bärnätverket” (koordinerat av RISE), eftersom nya värdekedjor kräver nya samarbeten i affärsutvecklingen. Även produktutvecklingen behöver stöd i form av produktion i pilotskala och möjligen investeringsstöd för ny utrustning.

    Landbaserad fiskodling är liten i jämförelse med traditionell odling av fisk i Sverige, men flera aktörer ser stor potential med landbaserade system som generellt ger lägre miljöpåverkan än fiskodlingar i sjöar och hav. Exempelvis Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har nyligen investerat i en landbaserad fiskodling. Likt andra EU-medlemsländer har antalet aktiva lantbruksföretag i Sverige minskat, varav några ser en möjlighet att konvertera övergivna djurstallar till bassänger för fiskodling. Den huvudsakliga flaskhalsen i utvecklingen av landbaserad fiskodling består i det regelverk som måste följas, men som utgår från traditionell fiskodling. Det innebär att regelverket inte tar hänsyn till de miljöfördelar som ses med landbaserad fiskodling. Det behövs en öppen dialog och kunskap måste spridas till berörda makthavare och beslutsfattare för att anpassa regelverket. I produktionsfasen finns behov av ett miljömässigt hållbart foder samt ökad teknisk kunskap. Tekniken är kostsam vilket gör det svårt att lära sig genom misslyckade försök till fiskodling i pilotskala. En testbädd anpassad för landbaserad fiskodling kan stödja företag som vill utveckla eller förändra sitt system. Små producenter har svårt att hitta praktiska lösningar för deras produktion, t.ex. vad gäller slakt och filétering. Två möjliga lösningar är att bilda ett kooperativ och/eller mobila system som riktar sig till små producenter. Konkurrensen på marknaden är hård eftersom landbaserad fisk konkurrerar med storskaliga fiskodlingar i Norge och Asien. Problemet kan lösas med en särskild märkning och certifiering samt genom att öka konsumenternas medvetenhet och kunskap.

    Några av dessa lösningar kan användas till samtliga studerade livsmedelsvärdekedjor. Värdekedjorna kan ses som ett pussel med många bitar där alla bitar måste falla på rätt plats för att en utveckling ska ske. Därför är det nödvändigt att öka samarbetet mellan aktörer, men också att ha en drivande aktör som koordinerar samarbetet. Aktörerna inom värdekedjan har ofta inte kapacitet att driva det arbetet, särskilt inte små aktörer. Kooperativ ser ut att vara en möjlig lösning för de studerade livsmedelsvärdekedjorna. Likaså kan logistiken i värdekedjorna förbättras. Det här projektet fokuserade på värdekedjor där slutprodukten utgörs av ett livsmedel, men att undersöka möjligheten att skapa andra typer av produkter kan vara värdefullt.

    Metodiken som användes i det här projektet kan användas för andra värdekedjor med potential att utvecklas. Det skulle hjälpa aktörerna att få en tydlig bild över förekommande flaskhalsar och underlätta kontakten mellan aktörer. Listan över flaskhalsar kan följas upp och användas som indikator för att utvärdera om utvecklingen av värdekedjan går åt rätt håll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Fogelberg, Fredrik
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Östlund, Johanna
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Myrbeck, Åsa
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.
    Effect of cultivar and inoculant on yields of faba beans (Vicia faba minor) and subsequent spring wheat (Triticum aestivum) under Scandinavian cropping conditions2023Ingår i: Frontiers in Agronomy, ISSN 2673-3218, Vol. 5, artikel-id 1179996Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Inoculation of legumes is generally considered to increase yield and to lower the need of nitrogen (N) fertilization, especially in semiarid regions and on sandy soils. It has not been clear whether inoculation with Rhizobium sp. in cropping of faba beans (Vicia faba minor) under Swedish conditions would improve yield and protein content. In 2015–2016, three faba bean cultivars and two strains of Rhizobium were studied in field trials in Central Sweden, including analyses of N fixation capacities using 15N abundance. The study did not show any effects of inoculation of Rhizobium on yield or protein content of faba beans or subsequent spring wheat yields. Yields of faba beans varied between cultivars but were not connected to inoculation. 15N abundance was influenced by rhizobium. The study cannot support the opinion that, generally, inoculation is beneficial for improved outcome of faba bean cropping under Scandinavian field conditions. No residual effect of inoculation on subsequent spring wheat yield was found. Copyright © 2023 Fogelberg, Östlund and Myrbeck.

  • 3.
    Östlund, Johanna
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel. SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Eriksson Röhnisch, Hanna
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Zamaratskaia, Galia
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Langton, Maud
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Wendin, Karin
    Kristianstad University, Sweden; University of Copenhagen, Denmark.
    Attitudes and preferences regarding plant-based yoghurt analogues among Swedish consumers with different dietary habits2024Ingår i: International Journal of Gastronomy and Food Science, ISSN 1878-450X, E-ISSN 1878-4518, Vol. 35, artikel-id 100865Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study evaluated drivers and barriers in consumer willingness to purchase plant-based yoghurt analogues (PBYA) and assessed the most important attributes of PBYA. Questionnaire data from 702 Swedish adults (19% vegan, 20% lacto-ovo-vegetarian, 21% flexitarian, 41% omnivore) showed that attitudes and preferences regarding PBYA differed between consumers with different dietary preferences. Animal welfare was an important driver for vegans, while interest in trying new foods was one of the main drivers for omnivores. All four consumer groups believed that PBYA is good for the environment. The main reasons indicated for not consuming PBYA were unpleasant taste and lack of motive to switch from dairy yoghurt to PBYA. All groups indicated taste, appearance and price as overall driving forces when choosing PBYA. The importance of some factors, such as local ingredients, few additives and low sugar content, was rated higher by flexitarians and omnivores than by vegans and lacto-ovo vegetarians. These data about consumer attitudes and preferences regarding PBYA should be implemented during PBYA product development, especially when targeting different food preference groups. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf