Den här rapporten riktar sig till dig som arbetar med digitaliseringsinitiativ inom den svenska offentliga sektorn och har ett intresse för mjuk digital infrastruktur. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner och offentliga organisationer genomför digitaliseringsinitiativ inom olika områden av sin verksamhet och vilka utmaningar som skapas av mjuk digital infrastruktur i denna process. Rapporten innehåller också möjliga vägar framåt och rekommendationer kring olika aspekter av mjuk digital infrastruktur till RISE, kommuner och myndigheter.

I rapporten beskriver vi åtta fallstudier och identifierar skillnader och gemensamma drag mellan dem.

Analysen bygger på intervjuer med forskare från olika avdelningar på RISE som har arbetat med mjuk digital infrastruktur inom smarta städer och IoT-data, öppna och delade data, eHälsa och omsorg, smarta fastigheter, mobilitet och transport, jordbruk samt vatten och avlopp.

Analysen visade att kommuner och offentliga organisationer inom olika områden upplever precis samma tekniska, organisatoriska och affärsrelaterade utmaningar relaterade till mjuk digital infrastruktur. Den organisatoriska delen och brist på samordning kring ett gemensamt nationellt ramverk skapar de största utmaningarna. Dessutom visade analysen på behovet av nationell samordning och samverkan kring mjuk digital infrastruktur.

Studien och rapporten är delar av ett internt RISE projekt med namnet ’TI Mjuk digital infrastruktur’. Författaren vill rikta ett speciellt tack till alla involverade och intervjuade RISE-forskare och experter.

Governmental and public organisations have historically been generating and accumulating vast amounts of data which could provide many potential benefits for society and national economies. One example of an important dataset is accounts payable providing information about purchases and expenditures of the governmental sector. Academic research in the area of open data is rather new and fragmented. There is a gap in understanding socio-economic impact of open government data ex post at organisational level. This research aims to understand what kind of socio-economic impact a municipality gains by publishing accounts payable as open data, and how municipalities perceive the major benefits, challenges and risks related to open publishing of this dataset. For analysis, we use the example of Swedish municipalities that are already publishing or preparing to publish accounts payable dataset as open data. We discuss costs related to open data initiative, and benefits related to open publishing of analysed dataset. We also provide more insights into benefits and challenges perceived by municipalities in relation to open publishing of accounts payable.

The objectives of this study were to analyse: (i) efficiency gains that a municipality would gain by publishing accounts payable data as open data; and (ii) socio-economic effects with a major focus on democracy aspects. Summarising, we can state that potential efficiency gains related to opening accounts payable data can be significant, which was also confirmed by previous studies. Based on experience of Swedish municipalities publishing accounts payable as open data, we have made an estimation of potential efficiency gains due to reduced time to answer inquiries coming from citizens, journalists, and organisations. Based on these assessments, the potential efficiency gains may reach approximately 2 million kr per year for large municipalities. Additionally, availability of open data on accounts payable may result in further reduction of time needed to handle an inquiry due to opportunity to direct a person to thee open data file, a more exact and specific question formulation, and reduced number of inquiries. It was found that democratic aspects in publishing accounts payable were perceived as more important than potential time savings and efficiency gains. This is especially important for smaller municipalities, which do not get that many inquiries and cannot expect the same level of savings effect. Democracy aspects are closely related to transparency, openness, and opportunity to push procurement prices down. All this leads to even greater savings for municipalities. Another important aspect is finding mistakes and discovery of corruption cases. Elimination of such cases in the future would result in considerable savings at national level. One of the important findings of this research is the fact that municipalities already publishing open data do not see any related risks, while municipalities that are only preparing to publish open data see a number of risks related to open data publishing. The major concerns are related to confidentiality, privacy, and secrecy risks, unclear quality of data, and increased workload for some units. We also make a number of recommendations from different perspectives, which could accelerate the process of open data publishing. This analysis was carried out by Tatjana Apanasevic from RISE Research Institutes of Sweden as a part of Nationell Skalning Öppna Data (NSÖD) project, financed by Vinnova. The analysis is based on primary data collected through interviews with seven municipalities (the City of Gothenburg, the City of Lidingö, Skövde, Varberg, Karlskrona, Uppsala, and Skellefteå), a service provider, consultants working with open data, and three (data) journalists.

Nationell Skalning Öppna Data (NSÖD) projektet syftar till att utveckla specifikationer för öppna data och hjälpa kommuner att publicera vissa datamängder som öppna data. Inom projektet har vi analyserat samhällsekonomiska effekter av öppna data. Under år 2020 har vi genomfört studien inriktad mot samhällsekonomiska effekter av publicering av leverantörsreskontra som öppna data (Apanasevic, 2020). Under projektets gång har vi fått en unik möjlighet att följa arbetet med införandet av publiceringsprocessen för leverantörsreskontran i Varbergs kommun. Syftet med denna uppföljningsstudie är att beskriva hur Varbergs kommun införde en öppen datapubliceringsprocess och vilka lärdomar kommunen har dragit. Uppföljningsstudien genomfördes år 2021 och bestod av tre semistrukturerade intervjuer med ledaren för öppna data projekt (för leverantörsreskontra) i Varbergs kommun.

In the last decade, private companies have successfully used crowdsourcing to revolutionise mobility, while public transport companies are still mostly failing to utilise the benefits of crowdsourcing. The application of crowdsourcing in public transport is a new area of academic research, and research on crowdsourcing en route in real-time is missing. This research aims to address this gap, explore opportunities and challenges of this type of crowdsourcing, and conceptualise this phenomenon. The research is based on empirical data collected in five Northern European countries. Our research findings help identify areas where crowdsourcing en route can add value to public transport: new forms of communication, opportunities to communicate with third parties, and improved transit planning and optimisation. Identified challenges are related to behavioural change for users, a need to develop infrastructure to enable crowdsourcing en route, and financial rationalities.

Inom Nationell Skalning Öppna Data (NSÖD) har vi både genererat kunskap men också analyserat dokumenterade erfarenheter och råd från genomförda projekt och andra organisationer. I denna rapport har vi sammanställt dessa samlade erfarenheter och gör rekommendationer till andra om hur resultatet kan och bör hanteras vidare. De två huvudsakliga tilltänkta mottagarna av resultatet från NSÖD är DIGG och projektet Nationell dataverkstad för kommunal och regional datadelning (Dataverkstad) som samordnas av Västra Götalandsregionen (VGR). Det finns andra mindre användare av resultatet (t.ex. enskilda kommuner) och det kommer troligtvis finnas ännu fler längre fram men det är också troligt att DIGG och Dataverkstaden då har utvecklat arbetet och stödet ännu mer. Den viktigaste anledningen till att DIGG är mottagare är att undvika “projektdöden”, d.v.s. att projektets resultat riskerar bli bortglömt samt oförändrat efter projekttiden (och med tiden därför blir allt mindre relevant). Genom att DIGG tar emot material från NSÖD och gör det till en del av sitt befintliga stöd kan det leva vidare och uppdateras (särskilt vägledningar och rekommendationer). DIGG och NSÖD har dessutom arbetat nära tillsammans kring flera viktiga projektleveranser så att resultatet direkt ägs och förvaltas av DIGG. Leveranserna från NSÖD har alltså varit anpassade för att enkelt kunna tas över och förvaltas av DIGG. Den främsta anledningen till Dataverkstaden som mottagare är att det projektet kan och bör fortsätta det mer praktiska arbete som NSÖD har bedrivit. Det finns praktiska lärdomar och erfarenheter som är direkt relevanta för Dataverkstaden. I viss mån finns också formellt stöd som VGR borde ta över och förvalta och utveckla. Det gäller framför allt vägledningar och specifikationer för hur specifika mängder av öppna data bör formateras och publiceras.

Följande rapport är skriven av RISE Research Institutes of Sweden, på uppdrag av Svenska Stadsnätsföreningen, med syftet att ge insyn i och förståelse för vilka möjligheter ett uppkopplat samhälle kan skapa samt å andra sidan hur ett samhälle kan påverkas om aktörer såsom offentlig sektor, enskilda individer och företag saknar en fullgod uppkoppling. Ett mål med rapporten är att öka förståelsen för vilka tekniska förutsättningar som krävs för att delta fullt ut det digitala samhället. Rapporten presenterar ett antal troliga framtidsscenarier kopplat till “framtidens smarta och uppkopplade samhälle” – där fiber ingår som en del av infrastrukturen – och tillhörande “motsatsscenarier” (beskrivna som “spegelscenarier”) – där fiber inte finns tillgängligt. Dessa scenarier utspelar sig år 2030 i en fiktiv by kallad Ytterbyn.