The collection and recycling of packaging and life cycle analyses has traditionally been developed from a technical perspective, excluding the actors in the chain. However, how recycling should take place depends on who you ask and whether you look at the issue from an energy, material, legal or user-based perspective. The purpose of the research project TJÅRVEN is to create scalable solutions that change the behaviour of recycling stations and increase knowledge about behaviours and recycling within an energy context. There are three concrete objectives within the project. 1. Practical objectives: (1) Reduce wrong sorting, (2) Sort more (3) Reduced cleaning needs. 2. Development goals: Method development combine service design and actor LCA. 3. Knowledge objectives: Literature in social factors and actor LCA. Conclusions for the different milestones: Practical goals: A radical system change could result in a 30% behavioural change and reduced energy and climate impact. A small change will only lead to a 10% behavioural change and reduced energy and climate impact. Development goals: The combined method provides added value by combining the qualitative design method with quantitative figures. It provides a better anchoring and understanding for users i.e. households, which cannot be obtained by individual methods. Knowledge objectives: A literature study within state-of-the-art in ways to encourage proper recycling has been carried out within the first phase of the project. The literature study can be found in a parallel RISE report. Recommendations (for each operator and the entire system): Recommendations (cities and transport companies): It can be profitable to compare different cities e.g. choice of station affect transport, type of vehicle /fuel affect energy and climate impact. Recommendations (cleaning companies): Each station does not need to be cleaned as often as is done now because it does not affect household. Recommendation (household): Distance of station affect the choice of transport. Rinsing with hot water affects, as well as more sorting reduces the incineration. Recommendations (whole system): The biggest impact has households due to sorting and residual management, which results in 10-30% reduced energy and climate impact. Future studies: For the development of a future packaging collection, the integration of households and cities is needed. This is to avoid sub-optimizations in energy systems. There is a need for cooperation with cities that want to develop a better collection system. There is a need for the development of information and stations. There is a need for further development of implemented interventions and further development of more radical interventions i.e. services closer to households.

RISE har fått en förfrågan av Regeringskansliets bioekonomiutredning att sammanställa en bilaga om industriell symbios. Utifrån samtal mellan RISE och utredare har bilagan strukturerats enligt: Ett första avsnitt som diskuterar vad industriell symbios är. Denna diskussion baseras på två definitioner som dels beskriver symbios från olika perspektiv, dels beskriver utvecklingen av begreppet över tid. I avsnittet ingår också en kort diskussion kring skillnader mellan begreppen bioraffinaderi och industriell symbios. Industriell symbios är oberoende av industrisektor, fokus ligger på skapandet av värde från resurser som inte nyttjas till fullo i olika sektorer. Att koppla symbios till bioraffinaderier ger en möjlighet dels att ta ett systemperspektiv på hur bioraffinaderier kan bli mer resurseffektiva, dels att koppla symbiosaktiviteter till utvecklingen av ett fossilfritt samhälle. Ett andra avsnitt som diskuterar olika drivkrafter för skapandet av industriell symbios, både historiskt och kopplat till agendor/strategier för samhällsomställning. Vi argumenterar att det är värdefullt att koppla symbiosutveckling till större omställningsstrategier som till exempel bioekonomistrategin. Då ökar potentialen för att etableringen av industriella symbioser skapar långsiktigt värde. Ett tredje avsnitt som diskuterar hur industriell symbios skapas. I detta avsnitt beskrivs olika utgångspunkter för symbiosaktiviteter (självorganiserade, faciliterade, planerade) och värdet av facilitering lyfts. Olika typer av stöd vid utveckling, och perspektiv som är viktiga att inkludera belyses tillsammans med vikten av det mänskliga perspektivet. Mycket av det som diskuteras i avsnittet gällande att effektivisera och förenkla hur symbioser skapas kopplar till hinder och angreppspunkter inom bioekonomistrategin. En slutsats är att det bör finnas ett stort värde för utvecklingen av både industriell symbios och en resurseffektiv bioekonomi i Sverige att inkorporera industriell symbios i strategin och på så sätt vidga perspektiven på hinder och möjligheter. Ett fjärde avsnitt som kort beskriver några exempel på bioekonomikopplade symbiosaktiviteter i Sverige. Det har skett en snabb utveckling av symbiosaktiviteter under de senaste tio åren i Sverige, och idag pågår aktiviteter i stort sett i hela Sverige där industriell symbios används som begrepp.