Samhället och mänskligheten står inför en av de största utmaningar vi har ställts inför någonsin. Klimatet berör oss alla. Aldrig tidigare har vi vetat så mycket om vårt beteende, vår påverkan och konsekvenserna för jordens klimat - samtidigt som vi fortsätter bygga vårt samhälle på ett på många sätt ohållbart vis. Idag står byggsektorn för cirka en femtedel av Sveriges samlade klimatutsläpp (Boverket, 2021). Fossilfritt Sverige bildades på initiativ av regeringen år 2015 inför FN:s klimatmöte i Paris, och lanserade år 2018 ”Färdplanen för bygg- och anläggningssektorn” (”färdplanen”), en av 22 branschspecifika färdplaner - med målsättning om en klimatneutral byggbransch till år 2045 (Fossilfritt Sverige, 2018). Sedan färdplanen lanserades 2018 har utveckling skett inom hållbarhets- och klimatområdet för Bygg- och anläggningssektorn. Exempelvis så har olika initiativ och plattformar startats upp med mål för minskad klimatpåverkan och klimatneutralitet, flertalet projekt med låg klimatpåverkan har genomförts, antal certifierade byggnader ökar, tillgång till betong och stål med lägre klimatpåverkan ökar och lagen om klimatdeklarationer har trätt i kraft. Trots denna utveckling finns det indikationer på att det går för långsamt och risk finns att färdplanens mål missas (Byggindustrin, 2022) (Fosilfritt, 2022) (Klimatpolitiska rådet, 2022). Detta utvecklingsprojekt syftade till att ta fram åtgärder för implementering och innovationer för att uppnå färdplanens mål. Projektets kartläggning, litteraturstudie inklusive enklare utsläppskartläggning förväntades ge en bild om vad som behöver göras framåt för att nå färdplanens mål och ligga till grund för ett förslag till aktiviteter och projekt som kan ligga till grund för en nationell genomförandeplan med en strategi och struktur för färdplanens implementerings- och innovationsarbete. Projektet har genomförts i ett antal arbetspaket med ingående aktiviteter, såsom nulägesanalys, litteraturstudier, utsläppskartläggning, intervjuer och workshops. Nulägesanalys och utsläppskartläggning har bestått att söka information och data i websökningar, litteraturstudier, och i samtal med branschaktörer om vilka genomförda och pågående initiativ och projekt som finns, samt kartlägga och redovisa utsläpp uppdelat på de olika branscherna inom bygg- och anläggningssektorn. Djupintervjuer har gjorts med ett flertal branschaktörer med kunskap, insyn och erfarenhet av klimat- och hållbarhetsarbete i bygg- och anläggningssektorn. I workshops, i projektet, kallade branschdialoger, har likt intervjuerna ställt ett antal frågor till en grupp branschaktörer och diskuterat dessa. I arbetet med gapanalys har bland annat ett framsynsarbete genomförts för att lyfta det som kan påverka och är avgörande för genomförandet av färdplanen. Projektet har samlat tankar och idéer från sektorns och forskarsamhällets både tongivande och engagerade personer. Beroende på vilka personer som har medverkat har detta resulterat det i olika utfall. Det som framkommit från intervjuerna, workshops och dialoger har inte direkt kontrollerats eller förankrats mot fakta och vetenskap, utan det har använts för att ge det underlag som detta projekts arbete vilar på tillsammans med projektets övriga arbete inom nuläges-, önskade- och gapanalyser. I det slutlig syntetiserade arbetet har projektgruppen valt ut det viktigaste, mest relevanta och intressanta ur de olika delaktiviteterna i projektet till åtta förändringsområden. Inom dessa respektive förändringsområde ges förslag till aktiviteter och projekt för färdplanens genomförande och måluppfyllelse. De åtta förändringsområden som projektet rekommenderar att färdplanens arbete framåt är: Flexibel och adaptiv användning samt ökad nyttjandegrad, Digitalisering, Hållbara material, produkter och system, Effektiv resursanvändning och cirkulära flöden, Elektrifiering, Regulatoriska krav och styrning, Hållbar finansiering och prissättning av miljöeffekten samt Energieffektivisering. Alla förslagen vilka var och en, och i kombination, bidrar till att accelerera klimatarbetet och minska klimatpåverkan. Av de resultat och förslag till aktiviteter och projekt till implementeringar och innovationer för färdplanens genomförande kan ett urval av dem återfinnas som uppmaningar i färdplanen. Att iii förslagen uppkommer igen drygt fyra år senare kan ses som ett behov att ytterligare fokusera på färdplanens implementering, då uppmaningarna ännu inte har gett den effekt som efterfrågats, eller inte har omhändertagits tillräckligt. De föreslagna aktiviteterna och projekten i detta arbete behöver vidareutvecklas, paketeras samt hitta finansieringslösningar för det fortsatta arbetet för färdplanens genomförande, så att det skapas ett reellt genomslag i branschen för att nå färdplanens mål. En generell rekommendationen från detta projekt är att skala upp pilot- och demoprojekt samt goda exempel till fullskaleprojekt i högre utsträckning samt att tillgängliggöra och dela resultat och underlag från dessa projekt för att öka transparensen mellan olika initiativ och projekt. De förändringsområde som utmärker sig mest och har i arbetet framhållits som de viktigaste samt anses ha störst påverkan på implementeringen av färdplanen för bygg och anläggningssektorn är: Regulatoriska krav och styrning, Elektrifiering, Flexibel och adaptiv användning samt nyttjandegrad samt Hållbar finansiering och prissättning av miljöeffekten. Projektet har vidare identifierat ett stort behov av sammanhållande och heltäckande klimatdata som är nedbrutna på olika delsektorer och ämnesområden inom bygg- och anläggningssektorn. Projektets rekommendation är därför att påskynda arbetet att kvantitativt beräkna de nationella klimatutsläppen som kan ligga till grund för att göra en nationell väsentlighetsanalys för att ge implementering av färdplanen rätt fokus och prioritering. Dock så visar projektets modulering att och analys är att reduktionen av klimatemissioner från bygg- och anläggningssektorn måste starta omgående. Vidare är utveckling av ett klimatfokuserat upphandlingsförfarande med relevanta och effektiva upphandlingskriterier av största vikt avseende framtida klimatrelaterade funktionskrav på bebyggelse genom hela livscykeln. Slutligen behöver nya affärsmodeller utforskas för att utveckla nya ekonomiska incitament som premierar kvalitet, upcycling, bevarande, återbruk och delande.

Föreliggande rapport utvärderar hur Fossilfritt Sverige (FS) har bidragit till omställningen mot nettonollutsläpp i sin organisationsform och arbete, samt visar på framtida organisationsformer och inriktningar för initiativet. Utvärderingen har genomförts av RISE på uppdrag av FS.Resultaten visar att FS har bidragit till innovation inom governance genom en samordnande roll mellan politik och näringsliv för att driva på Sveriges omställning mot nettonollutsläpp. Genom sin position och sina processer har FS etablerat en legitimitet kring omställning, knutit aktörer till initiativet och ökat kunskapen om Sveriges klimatmål. FS har fått privata aktörer att flytta fram sina positioner i omställningsarbetet, och etablerat en arena där aktörer kan mötas, utmanas, byta erfarenheter, och skapa samsyn kring vägen mot ett fossilfritt samhälle.En aktör som FS kommer vara fortsatt viktig i Sveriges omställningsarbete framgent. Det finns flera områden där en faciliterande roll kan behövas, exempelvis i att integrera omställningsarbetet på EU-nivå, uppgradera färdplaner, eller att stötta myndigheter i att skapa förutsättningar för omställning. Därutöver har FS en roll i att tillsammans med branscher och myndigheter nå ut bredare med berättelsen om hur den fossilfria omställningen kan gå till.

Världen står in för flera komplexa utmaningar, och förändringstakten i utvecklingen accelererar - teknik följer allt mer en exponentiell utvecklingskurva och klimatförändringar är på väg att nå tipping-points som kan skynda på ytterligare förändring. För att hantera detta krävs nya sätt att leda, organisera och samverka över gränser bland aktörer från olika delar av samhället, vilket samlat refereras till som governance innovation. För att kunna öka omställningstakten behöver säkerställas att en mångfald av olika aktörer drar i samma riktning vad gäller att tackla samhällets utmaningar och uppnå gemensamma mål. Regeringens strategiska samverkansprogram har sitt ursprung under den Socialdemokratiskt ledda regeringen under mandatperioden 2014–2018, där Regeringskansliet har samlat aktörer från akademi, offentlig- och privat sektor med det uttalade målet att möta de viktiga samhällsutmaningar som Sverige står inför. Samverkansprogrammen skiljer sig från tidigare, och alternativa, samverkansformer i sin struktur och upplägg och har reell möjlighet att bidra till innovation inom organisering, styrning och samverkan. Föreliggande rapport analyserar samverkansprogrammen utifrån ett governance innovation-perspektiv för att förstå hur organisatoriska systemet inom och runt programmen har sett ut, samt ge insikter om hur samverkansprogrammen har bidragit till ny innovation inom governance samt till det svenska innovationssystemet. Analysen i rapporten har genomfört en organiseringssystem-analys (ORIS-analys). Detta är en analys av det organisatoriska systemet för att förstå hinder och möjligheter runt governance vid samverkan kring, samt introduktion och implementering av innovation och tekniska lösningar. Analysen har genomförts genom intervjuer med deltagare inom samverkansprogrammen samt efterforskning på de processer och strukturer som har omgärdat programmen. Rapporten har genomförts inom ramarna för ett RISE-projekt som syftar till att mobilisera både RISE och Sverige i stort, inför att på sikt etablera en nationell centrumbildning runt governance innovation1, vilket bl.a. medfört skapandet av oberoende samverkansarenan Governance Innovation Sverige.2 Analysen visar på att samverkansprogrammen har bidragit till att skapa innovation genom sin governance-struktur som särskiljer sig från andra tidigare och samtida initiativ. Samverkansprogrammen utmärker sig bland annat genom de arbetsgrupper där mycket av det konkreta arbetet har genomförts. Inom arbetsgrupperna har experter inom relevanta områden samlats för att samarbeta kring gruppens fokusområde och i snabbare processer ta fram rapporter och kunskapsunderlag som har kunnat tas vidare till mer konkret implementering genom olika initiativ. Ytterligare innovation har åstadkommits genom närheten till politiken, vilket har möjliggjort för Regeringskansliet att lyssna in på samtal mellan deltagande aktörer och på så sätt ta till sig ny information, något som inte är möjligt inom mer traditionella processer inom Regeringskansliet, som exempelvis utredningar. Detta visar på att processer inom samverkansprogrammen gjort det möjligt för aktörer att samlas kring gemensamma utmaningar och lösningar, samtidigt som en större proaktiv förmåga i att fokusera på långsiktiga utmaningar har etablerats i arbetet. För politiken har iterationshastigheten i kunskapsutvecklingen ökat, vilket bidrar till att öka takten i att få fram politiska beslutsunderlag. Sammantaget ser vi ser att samverkansprogrammen har bidragit till governance innovation, och genom struktur, kompetens och etableringen av en arena underlättat för en mångfald av aktörer att vara med och forma framtiden i en önskvärd riktning.

Flyg- och lufttransporter genomgår stora förändringar, drivet av bland annat teknikutveckling och en hållbarhetssträvan där negativ påverkan av flyg och luftfart ämnas minska. Med nya typer av farkoster och drivmedel, en större grad automatisering i luften och på marken, samt förändringar i infrastruktur kring flygplatser ritas landskapet för luftfarten om. För aktörer inom luftfartsområdet är det viktigt att få en bild av de förändringar som sker idag, vilka kommer att forma framtidens luftfart, och även skapa en förståelse för hur man bör agera i ljuset av framväxande trender.

Inom omvärldsanalysen ser vi trender som kommer att påverka flyg och luftfartsområdet inom sex temaområden som utgör de övergripande avsnitten i rapporten.

• Jakten på fossilfritt flyg
• Fler farkoster intar luftrummet 
• Förändringar i luftfartens ekosystem
• Förändrad fysisk och digital infrastruktur
• Resiliens i framtidens luftfart

Rapporten avslutas med en sammanställning av forskningsbehov och pågående forskningsprojekt inom luftfartsområdet i Sverige och Europa.

Omvärldsanalysen är framtagen på uppdrag av Trafikverket, för att ge underlag i prioriteringar av forskningsmedel framgent inom luftfartsområdet, och ge bättre förutsättningar för luftfarten att möta omvärldens krav på säkra, effektiva, robusta, tillgängliga och hållbara transporter.