Den småskaliga öltillverkningen i Sverige har ökat markant under senare år och parallellt med detta ett stigande intresse för att använda svensk humle i produktionen.
Expansion av den svenska humleodlingen skulle väsentligt underlättas av att skördearbetet mekaniserades. Flera odlare står därför i begrepp att investera i någon form av plockmaskin, d.v.s. en utrustning där humlekottarna frånskiljs från rankorna och rensas.
I Nordamerika har under senare år pågått en utveckling av skördemaskiner för att möjliggöra för humleodlare att övergå från hobby till yrkesmässig verksamhet. Dessa småskaliga plockmaskiner synes till storlek och investeringsnivå vara lämpade för många svenska odlingar. Frånvaron av CE-märkning medför emellertid att dessa maskiner inte får sättas i marknaden eller användas yrkesmässigt och att risken för personskador i arbetet med sådan utrustning är oklar.
Målet för undersökningen var att kartlägga maskinsäkerheten vid användning av småskaliga plockmaskiner i humleskörden samt att vid behov ta fram förslag till förbättringar.
I undersökningen granskades tre typer av småskaliga plockmaskiner utifrån lagkrav för CE-märkning. Härvid tillämpades det arbetssätt med checklista baserad på gällande hälso- och säkerhetskrav inom EU som Svensk Maskinprovning (SMP) tillämpar vid riskbedömningar i samband CE-märkning.
Den utförda granskningen var av orienterande natur genom att underlaget i huvudsak utgjordes av nätbaserad information. Detta eftersom småskaliga, kommersiella plockmaskiner ännu inte finns att tillgå i Sverige. Å andra sidan har tidpunkten för undersökningens genomförande medgett att dess resultat kan delges som beslutsunderlag i ett tidigt utvecklingsskede, d.v.s. innan betydande investeringar i plockmaskiner i vårt land genomförts. I sammanhanget bör framhållas att respektive tillverkare ej getts möjlighet att kommentera undersökningens resultat.
Undersökningen visade att för samtliga granskade maskiner var säkerhetshöjande åtgärder nödvändiga. Samtidigt visade granskningen att även om alla maskintyper uppvisade säkerhetsbrister, förelåg väsentliga skillnader mellan koncepten. Bland annat i vilken mån arbetande personal riskerar att komma i direktkontakt med rörliga maskindelar. Särskilt påtaglig risk i detta avseende bedömdes föreligga för den maskin där humlerankorna för hand matas direkt till den repande rotorn.
Ett genomgående åtgärdsförslag från granskningen var installation av nödstopp. Vidare nödvändigheten av beröringsskydd för åtkomliga, rörliga maskindelar liksom stänkskydd för utkastat växtmaterial. Med tanke på just risken för utkastat växtmaterial framhölls behovet av att bära skyddsglasögon eller, för den direktmatade maskinen, till och med visir.
Ett alternativ till att EU-anpassa importerade plockmaskiner är att bygga sådan utrustning här i Sverige. Erfarenheterna från den föreliggande undersökningen bedöms kunna vara till nytta vid utvecklingen av inhemska plockmaskiner med hög säkerhetsnivå.