Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alberg, Ingmarie
    et al.
    Berntsson, Britt
    Andersson, Kjell
    Dannestam, Åse
    Persson Boonkaew, Frida
    (Larsson) Gulliksson, Daniel
    Fält, Jenny
    Good, Johanna
    Tiden, Sophie
    Nordin, Mats
    Claesson, Per
    Åhström, Mikael
    Edwards, Ylva
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Lyne, Åsa Laurell
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage: Rapport- Arbetsprocessen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Alsanius, Beatrix
    et al.
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Löfström, Charlotta
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Vattenrening för ökad hygien vid odling av frilandsgrönsaker och bär2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under senare år har ett flertal utbrottmed magsjuka kopplats till konsumtionav grönsaker, frukt och bär. Sjukdomsframkallandebakterier och virus, såsomnorovirus, Salmonella, toxinproducerandeE. coli, Campylobacter och Listeria. kanspridas från bevattningsvatten via grö-dan till människor och orsaka sjukdom.Smittat bevattningsvatten kan därförförorena frilandsproducerade grönsakeroch bär. Det är alltås viktigt att hakontroll på bevattningsvattnets kvalitet.Dessutom är det viktigt att känna tillvilken typ av kultur som vattnet skaanvändas till, eftersom risken för vidaresmitta till människor varierar mellanolika typer av kulturer. T.ex. är det störrerisk att använda kontaminerat vatten tillkulturer som äts råa utan uppvärmninghos livsmedelsproducenten eller konsument,eftersom det då inte finns nå-gon möjlighet att avdöda de oönskademikroorganismerna i ett efterföljandesteg. Genom rätt hantering och adekvatbehandling av bevattningsvattnetkan dess hygieniska kvalitet förbättras.Ibland finns det möjlighet för odlarenatt byta vattenkälla, men då detta inte ärpraktiskt möjligt kan det kontamineradevattnet renas innan bevattning. I dettafaktablad beskrivs två grundläggandetekniker för rening av bevattningsvattenvid frilandsproduktion, nämligen fotokemi(fotokatalys, UV) och filtrering(mekanisk filtrering, långsamfiltrering).Dessa används för att minska risken försmittspridning med bevattningsvattnet.

  • 3.
    Capener, Carl-Magnus
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, Byggteknik.
    Pettersson Skog, Anna
    Emilsson, Tobias
    Malmberg, Jonatan
    Jägerhök, Tove
    Edwards, Ylva
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Grönatakhandboken: Vägledning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Casimir, Justin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Östlund, Johanna
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Holtz, Emma
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Hondo, Haris
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Eliasson, Lovisa
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Moore, Susanna
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Småskalighet som ett medel för att bana väg för framtidens livsmedel?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk livsmedelsproduktion är väl etablerad och gör det svårt för små företag att utveckla nya produkter och ännu hårdare att skapa nya livsmedelsvärdekedjor. Flaskhalsar kan uppstå i början av värdekedjan (primärled och förädlingsprocesser), i andra änden (marknad, konsumenter), eller kan relateras till regelverk som genomsyrar hela kedjan. Små aktörer saknar ofta resurser och nätverk att utveckla sitt område. De har emellertid hög kreativitet, stor innovationsrikedom och ett stort engagemang, vilket krävs för att utveckla hållbara livsmedelsvärdekedjor.

    Projektets mål var att utveckla och applicera en metodik för att utvärdera livsmedelsvärdekedjor med fokus på lönsamhet för svensk, småskalig produktion samt att bidra till en ökad utvecklingstakt. Arbetet innebar även att identifiera livsmedelsråvaror med potential för tillväxt och att identifiera hur dess efterfrågan kan ökas. Projektet kartlade livsmedelsvärdekedjor med hög utvecklingspotential inom Sverige och för export. Tio livsmedelsvärdekedjor identifierades och de huvudsakliga flaskhalsarna i kedjan beskrevs översiktligt. Tre livsmedelsvärdekedjor valdes ut baserat på en potential-svårighets-möjlighets-matris. De valda livsmedelskedjorna var: (i) Humle, (ii) Svenska skogsbär, och (iii) Landbaserad fiskodling. Dessa tre livsmedelsvärdekedjor studerades i detalj med hela värdekedjan inkluderad, från produktion till slutkonsument. Genom litteraturstudier och kontakt med relevanta aktörer (telefonintervjuer, face-to-face-intervjuer eller workshop) bekräftades flaskhalsarna och möjliga lösningar för ökad efterfrågan identifierades.

    Svensk humleproduktion bedrivs med stor passion och stort engagemang av små aktörer, mestadels på hobbynivå. Humlen produceras för att användas som ingrediens i öl. Tyskland och USA står för ca 75 % av världens humleproduktion. Många av dessa humlesorter är inte anpassade för svenskt klimat, vilket resulterar i låga skördevolymer och otillräcklig kvalitet. Inhemska sorter som traditionellt odlats i Sverige ger bättre skördenivåer i svenska klimatförhållanden och tidig mognad. Det finns en efterfrågan på svensk humle hos bryggerier, men på grund av att kvaliteten hos de svenska sorterna är ojämn och bristfälligt karakteriserad med avseende på aromer och beska, vill bryggerierna inte köpa råvaran. I Sverige skördas den mesta humlen för hand, ett tidsödande arbete som gör det i princip omöjligt att uppnå lönsamhet i produktionen. En mekanisering av skörden är nödvändig för att svensk humleproduktion ska ta steget från hobby till kommersiell produktion. Inga kommersiella lösningar finns ännu tillgängliga, RISE kommer i samarbete med SLU utveckla en skördemaskin som uppfyller EU-standard och är anpassad för småskalig humleodling. Ett nytänkande i värdekedjans senare del, såsom att utnyttja humlens aromatiska egenskaper i sitt färska tillstånd, skulle kunna öka efterfrågan på svensk humle. Humle har dessutom antiseptiska egenskaper som skulle kunna utnyttjas för fler produkter än öl.

    Endast fyra procent av bären som växer i svenska skogar plockas varje år. Till de bär som plockas mest hör blåbär, lingon och hjortron. De flesta rensas och fryses ner i Sverige. Förädling av bären har däremot flyttat utomlands och de produkter som tillverkas i Sverige är traditionella, lågprocessade sylter, juicer och krämer. Majoriteten av svenska bär mestadels blåbär för sitt nutritionella värde, exporteras och förädlas vidare till pulver eller extrakt i Asien och Europa. Den typen av värdekedja har inte etablerats i Sverige på grund av bristande kunskap samt en än så länge traditionell marknad. Dock finns ett stort konsumentintresse i bär då de även här anses ha positiva hälsoeffekter. Konsumenter är även mer medvetna om bärens ursprung i produkter som sylt, puré och juice samt kosttillskott. Intresset och efterfrågan av bär som råvara kan bemötas med nya affärsmöjligheter. Denna utveckling skulle underlättas genom att generera och sprida kunskap genom hela värdekedjan (plockning, förädling, produktutveckling och konsumenter), och kan genereras med hjälp av nya innovationer och forskningsprojekt. Det är också viktigt att stödja nätverkande, som i till exempel ”Bärnätverket” (koordinerat av RISE), eftersom nya värdekedjor kräver nya samarbeten i affärsutvecklingen. Även produktutvecklingen behöver stöd i form av produktion i pilotskala och möjligen investeringsstöd för ny utrustning.

    Landbaserad fiskodling är liten i jämförelse med traditionell odling av fisk i Sverige, men flera aktörer ser stor potential med landbaserade system som generellt ger lägre miljöpåverkan än fiskodlingar i sjöar och hav. Exempelvis Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har nyligen investerat i en landbaserad fiskodling. Likt andra EU-medlemsländer har antalet aktiva lantbruksföretag i Sverige minskat, varav några ser en möjlighet att konvertera övergivna djurstallar till bassänger för fiskodling. Den huvudsakliga flaskhalsen i utvecklingen av landbaserad fiskodling består i det regelverk som måste följas, men som utgår från traditionell fiskodling. Det innebär att regelverket inte tar hänsyn till de miljöfördelar som ses med landbaserad fiskodling. Det behövs en öppen dialog och kunskap måste spridas till berörda makthavare och beslutsfattare för att anpassa regelverket. I produktionsfasen finns behov av ett miljömässigt hållbart foder samt ökad teknisk kunskap. Tekniken är kostsam vilket gör det svårt att lära sig genom misslyckade försök till fiskodling i pilotskala. En testbädd anpassad för landbaserad fiskodling kan stödja företag som vill utveckla eller förändra sitt system. Små producenter har svårt att hitta praktiska lösningar för deras produktion, t.ex. vad gäller slakt och filétering. Två möjliga lösningar är att bilda ett kooperativ och/eller mobila system som riktar sig till små producenter. Konkurrensen på marknaden är hård eftersom landbaserad fisk konkurrerar med storskaliga fiskodlingar i Norge och Asien. Problemet kan lösas med en särskild märkning och certifiering samt genom att öka konsumenternas medvetenhet och kunskap.

    Några av dessa lösningar kan användas till samtliga studerade livsmedelsvärdekedjor. Värdekedjorna kan ses som ett pussel med många bitar där alla bitar måste falla på rätt plats för att en utveckling ska ske. Därför är det nödvändigt att öka samarbetet mellan aktörer, men också att ha en drivande aktör som koordinerar samarbetet. Aktörerna inom värdekedjan har ofta inte kapacitet att driva det arbetet, särskilt inte små aktörer. Kooperativ ser ut att vara en möjlig lösning för de studerade livsmedelsvärdekedjorna. Likaså kan logistiken i värdekedjorna förbättras. Det här projektet fokuserade på värdekedjor där slutprodukten utgörs av ett livsmedel, men att undersöka möjligheten att skapa andra typer av produkter kan vara värdefullt.

    Metodiken som användes i det här projektet kan användas för andra värdekedjor med potential att utvecklas. Det skulle hjälpa aktörerna att få en tydlig bild över förekommande flaskhalsar och underlätta kontakten mellan aktörer. Listan över flaskhalsar kan följas upp och användas som indikator för att utvärdera om utvecklingen av värdekedjan går åt rätt håll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Garrido Banuelos, Gonzalo
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel. Stellenbosch University, South Africa.
    Buica, Astrid
    Stellenbosch University, South Africa.
    du Toit, Wessel
    Stellenbosch University, South Africa.
    Relationship between anthocyanins, proanthocyanidins, and cell wall polysaccharides in grapes and red wines. A current state-of-art review2022Ingår i: Critical reviews in food science and nutrition, ISSN 1040-8398, E-ISSN 1549-7852, Vol. 62, nr 28, s. 7743-Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Numerous research studies have evaluated factors influencing the nature and levels of phenolics and polysaccharides in food matrices. However, in grape and wines most of these works have approach these classes of compounds individually. In recent years, the number of publications interconnecting classes have increased dramatically. The present review relates the last decade’s findings on the relationship between phenolics and polysaccharides from grapes, throughout the entire winemaking process up to evaluating the impact of their relationship on the red wine sensory perception. The combination and interconnection of the most recent research studies, from single interactions in model wines to the investigation of the formation of complex macromolecules, brings the perfect story line to relate the relationship between phenolics and polysaccharides from the vineyard to the glass. Grape pectin is highly reactive toward grape and grape derived phenolics. Differences between grape cultivars or changes during grape ripeness will affect the extractability of these compounds into the wines. Therefore, the nature of the grape components will be crucial to understand the subsequent reactions occurring between phenolics and polysaccharide of the corresponding wines. It has been demonstrated that they can form very complex macromolecules which affect wine color, stability and sensory properties. 

  • 6.
    Mogren, Lars
    et al.
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Löfström, Charlotta
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Alsanius, Beatrix
    SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Håll bevattningsrören rena2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7. Månsson, Hans
    et al.
    Henrik, Radomski
    Olenfalk, Pia
    Trägårdh, Jan
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Edwards, Ylva
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Lundgren, Dennis
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Mansfeldt, Nikolaj
    Kinnmark, Mikael
    Nilsson, Alexander
    Norderup Michelson, Elisabeth
    Jutewik, Mikael
    Hellqvist, Peter
    Bylin, Anders
    Ullsten, Åsa
    Wallin, Magnus
    Samuelsson, Hans
    Svenningsson, Catharina
    Gustavsson, Per
    Olofsson, Mikael
    Antonsson, Ulf
    Skärin, Jörgen
    Lejonmark, Sebastian
    Grönatakhandboken: Betong, isolering och tätskikt2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8. Pettersson Skog, Anna
    et al.
    Jonatan, Malmberg
    Emilsson, Tobias
    Jägerhök, Tove
    Capener, Carl-Magnus
    RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Samhällsbyggnad, Byggteknik.
    Grönatakhandboken: Växtbädd och vegetation2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf