Glas är en viktig del av våra byggnader. Utan kontakt med omgivningen trivs vi inte inomhus! Tidigare har glaset varit en stor källa till värmeförluster och i de första passivhusen användes små fönster. En intressant frågeställning var därmed om man kunde ha projektets bärande glaskonstruktion i ett passivhus. l projektet har tre olika prototyper för byggprodukter i glas och trä konstruerats och testats på olika sätt, främst ur hållfasthetssynpunkt Protoyperna har limmats ihop och av de testade limmerna visade det sig att ett akrylatlim hade den bäst prestandan i sammanhanget. Den väggprototyp som togs fram har använts som underlag för energiberäkn ingarna. För att få så bra energiprestanda som möjligt infogades en isolerruta och energibeläggningar i det konstruerade väggelementet Energiberäkningar både med Isover Energi3 och DEROB-LTH gjordes på ett friliggande enplanshus konstruerat för att kunna uppnå passivhusprestanda. Resultat från beräkningar med bara bra treglas isolerrutor i huset jämfördes med att använda två olika väggele­mentet med motsvarande glasyta. Yärmegenomgångskoefficienten, U-värdet, för väggelementet beräknades med hjälp av programmet U-norm. När andelen glas som procent av golvarean ökades från 12 till 16% ökade inte energiför­brukningen för något fall. Därefter började energiförbrukningen att öka för treglasfönstret och för det sämre väggelementet. För det bättre väggelementet kom inte ökningen förrän glasarean motsvarade 21% av golvytan. För att uppfylla passivhusrekommendationen för den specifika energiförbrukningen krävdes det att det bättre väggelementet användes och att hälften av varmvattnet värmdes via solen samt att rumstemperaturen inte fick överstiga 20°C. Det bör därmed kunna gå att nå passivhusnivån men det ställs stora krav på konstruktion, design och inte minst brukaren. Det blir för varmt inne under sommarhalvåret med alla tre konstruktionerna trots att det bättre väggelementet har en solskyddsbeläggning. Ett takutsprång på 1,5 meter minskar tiden då temperaturen överstiger 26 °C men inte tillräckligt mycket för att nå ner till rekommendationen på maximalt 10% av sommarhalvåret. En solskyddsbeläggning räcker därmed inte utan det krävs ytterligare solskydd. Beräkningar visar att t. ex. användning av en exteriör solskyddsväv eller ett elektrokromt belagt glas från Sage löser problemet. Med DEROB-LTH gjordes även beräkningar på ett förslag till en stationsbyggnad över järnvägsspåret i Växjö. Även här blir det varmt på sommaren. Används kylning för att inte temperaturen ska överskrida 30°C ökar energi förbrukningen med mellan 0,3-3%o. Med ett extra solskydd som en elektrokrom applikation eller extern väv behövs ingen kylning alls och temperaturer över 26°C uppträder mindre än 1% av tiden. Två hela väggelement byggdes där det ena elementet innehöll en energisparbeläggning i isolerrutan men inte den andra. Inga fler beläggningar användes och det var luft i isoler­rutorna. Dessa två provades i en hotbox. Den bästa av de två provade väggelementen har ett något sämre U-värde än den sämre av de två beräknade väggelementen och visar att detta är en fullt real iserbar konstruktion. Med hjälp av spänningsmäta ren, SCA LP, följdes spänningarna i glaset i den bärande del en av ett väggelement under en belastningsprovning med stigande vertikal linjelast upp till 80 kN. Resultaten i glasskivans mittpunkt följer ökningen av pålagd last väl och är ett smidigt sätt att kontrollera spänningar i en konstruktion på. Vid mätning av isolerrutan på ett väggelementen monterat i hotboxen och på ett element som stod fritt erhölls likartade spänningar. Resultaten från energiberäkningarna användes vid en LCA för det beräknade friliggande enplanshuset. Största påverkan på miljön har brukarfasen som utgör 94-95% av förbrukad primärenergi. Den lägre procentsatsen erhölls för väggelementet och den högre för treglasfönster med trä och aluminiumram. Även CO2 utsläppen blir något lägre...