Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Miljöegenskaper och tekniska egenskaper för stålslagg - bakgrundsrapport för P-märkningsregler
Brandteknik, material (BRm).
Brandteknik, material (BRm).
2005 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Denna rapport utgör bakgrunden till P-märkningsregler för stålslagg SPCR 149. Projekt har initierats av Jernkontoret som en uppföljning av ett liknande projekt för P-märkning av masugnsslagg. Rapportens syfte är att kartlägga de i projektet ingående stålslaggernas miljöegenskaper samt tekniska egenskaper för att ligga till grund för specifika P-märkningsregler för varje stålslagg. Följande bilagor till P-märkningsregler SPCR 149 (grunddokumentet innehåller mest formalia om villkor för certifiering) har tagits fram som ett förslag: Bilaga 2: Provningsmetoder, krav och provningsfrekvens för Järnsand för bygg- och anläggningstekniska tillämpningar under täckskikt Bilaga 3a: Provningsmetoder, krav och provningsfrekvens för Ferrokromslagg till bygg- och anläggningsarbeten samt obundna överbyggnadslager tillbelagd väg. Bilaga 3b: Provningsmetoder, krav och provningsfrekvens för Ferrokromslagg till kapillärbrytande skikt inom bygg- och anläggningsarbeten Bilaga 4. Provningsmetoder, krav och provningsfrekvens för Ljusbågsugnsslagg till bygg- och anläggningsarbeten samt obundna överbyggnadslager till belagd väg. Bilaga 5. Provningsmetoder, krav och provningsfrekvens för LD-slagg till bygg- och anläggningsarbeten samt obundna överbyggnadslager till belagd väg. Syftet med att genomföra projektet beror på att de alternativa materialens egenskaper måste vara entydigt bestämda och kontrollerade för att de i större utsträckning skall kunna användas som ett väg- och anläggningsbyggnadsmaterial och andra typer av applikationer. En P-märkning gör att dessa materials egenskaper tydliggörs och de inblandade parterna kan därefter planera bättre hur materialen kan användas. De tilltänkta applikationerna har fokuserat på stålslaggerna som ballastmaterial för väg- och anläggningsbyggnad, men även andra applikationer behandlas och bedöms men inte lika grundligt. För vissa applikationer, t ex för inblandning i betong, som bruk eller som asfaltsballast bör mer praktiska försök och undersökningar göras. En tydlig slutsats från projektet är att stålslagg är en mycket heterogen grupp material där utseende, tekniska egenskaper och miljöegenskaper varierar stort. Även erfarenheterna från användning skiljer stort mellan slaggerna. En del av stålslaggerna har tekniska egenskaper väl i klass med naturmaterial då de används som obundet överbyggnadslager, medan andra stålslagger inte når upp till denna kvalitetsnivå. Utvinning av (rest)stål ur slaggerna medför en sammanblandning av olika slaggtyper och en nermalning som försämrar möjligheterna att använda slaggen som ett ballastmaterial ur både miljö- och teknisk synvinkel. Även miljöegenskaperna är mycket inhomogena. De slagger som lakar minst ligger under (med undantag för någon metall) kraven för material som kan läggas på inert deponi enligt NFS 2004:10. Det är svårt att hitta bra information för att värdera den utlakning som stålslaggerna har. I brist på detta så har en jämförelse gjort med kraven i NFS2004:10 för att bilda sig en uppfattning om storleksordningen av utlakningen. Tills bättre information finns om vilka utlakningsdata som kan tillåtas, så ställs kraven i certifieringsreglerna att utlakningsresultatet enbart skall deklareras. Det är värdefullt att kunna jämföra utlakningen från stålslagg med utlakningen från naturmaterial och sådan information är på gång i form av två SP-projekt finansierat av Värmeforsk, Jernkontoret och Renhållningsverksföreningen. Ca ett 40-tal typer av naturgrus och krossat berg kommer att lakas enligt metoder angivna i NFS 2004:10 och resultatet kommer att komma under 2005. När denna information finns så blir det lättare för tillståndsgivande myndigheter att värdera utlakningen från de alternativa materialen De nya EN-standarderna som börjat gälla på ballastområdet under 2004 definierar ett stort antal egenskaper och klasser i vilka egenskaperna skall deklareras. Standardernas påverkan på en produktcertifiering (med absoluta krav)

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , 60 p.
Series
SP Rapport, ISSN 0284-5172 ; 2005:30
National Category
Natural Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ri:diva-4685Local ID: 5982ISBN: 91-85303-61-5 (print)OAI: oai:DiVA.org:ri-4685DiVA: diva2:962323
Available from: 2016-09-07 Created: 2016-09-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(379 kB)13 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 379 kBChecksum SHA-512
ae56ca3234a64e3ec825929f713fdd9aa88d6809934c11fd47272532681860ef0aa16af91c45454a5cc8038f69fe910d3159e817cb0c1c296aff95467c849de5
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Brandteknik, material (BRm)
Natural Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 13 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 5 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.28.0