Climate change entails risks for both people and ecosystems, and municipalities need to take measures to protect communities and infrastructure. Vulnerabilities need to be mapped and climate-adapted communities need to be built to cope with rising sea levels, increased risk of torrential rains, erosion, drought, heat waves and landslides in the municipalities. Against this background, Insurance Sweden and IVL Swedish Environmental Research Institute, began a collaboration in 2015 to map the municipalities' strategic climate adaptation work. The purpose of recurring surveys to all of Sweden's 290 municipalities is to get an overview of how climate adaptation work is developing at the local level in Sweden and to identify success factors and challenges that the municipalities are facing. By mapping existing strategies, plans and measures, we can better understand how the municipalities work to meet the challenges of climate change and what efforts need to be made going forward. By highlighting good examples and spreading knowledge, we can also inspire and encourage other municipalities to take measures for climate adaptation. We are publishing the sixth report regarding climate adaptation in Swedish municipalities. As in previous surveys, the questions are based on the tool for climate adaptation work that was launched in connection with the EU's strategy for climate adaptation in 2013. More than nine out of ten municipalities state that they have been affected by climate change and/or extreme weather events in this survey. Overall, climate adaptation work among the municipalities has continued to increase in each of our surveys, but the rate of increase has slowed down since the last survey in 2021. Statistical analyzes show that the strongest driving force in our data to implement climate adaptation measures is still being affected by natural damage. That the impact of natural damage temporarily decreased after 2019 for most municipalities, after having increased before that, can explain that the rate of increase in climate adaptation work has decreased since the 2021 survey. As a result of the decreasing rate of the increase in climate adaptation work in recent years, parts of the recommendations in the survey from 2021 are sharpened and repeated. The municipalities need to switch from a reactive to a more proactive climate adaptation work and the county administrations ensure their tasks to coordinate and follow up the municipalities' climate adaptation work. Without preventive climate adaptation work, the municipalities are forced to act reactively to the effects of climate change. The risk is then that the municipalities do not plan and prioritize resources and proactive measures in a timely and efficient manner. In the 2023 ranking of the municipalities' climate adaptation work, Norrköping and Boden got a total of 33 points each, where Norrköping received a higher total score in the decisive questions. The average score was 16.5 points among the 194 municipalities that responded.

Klimatförändringen medför risker för både människor och ekosystem. Hur stora skadorna och kostnaderna blir avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa samhället till ett förändrat klimat. I det arbetet har kommunerna en viktig roll att vidta åtgärder som skyddar samhällen och infrastruktur. Sårbarheter behöver kartläggas och klimatanpassade samhällen behöver byggas för att klara stigande havsnivåer, ökad risk för skyfall, erosion, torka, värmeböljor, ras och skred. Mot denna bakgrund inledde Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet en samverkan 2015 med att kartlägga kommunernas strategiska klimatanpassningsarbete. Syftet med återkommande enkätundersökningar till alla Sveriges 290 kommuner är att få en överblick över hur klimatanpassningsarbetet utvecklas på lokal nivå i Sverige och identifiera framgångsfaktorer och utmaningar som kommunerna står inför. Genom att kartlägga befintliga strategier, planer och åtgärder kan vi bättre förstå hur kommunerna arbetar för att möta klimatförändringarnas utmaningar och vilka insatser som behöver göras framåt. Genom att lyfta fram goda exempel och sprida kunskap kan vi också inspirera och uppmuntra andra kommuner att vidta åtgärder för klimatanpassning. Vi publicerar här den sjätte rapporten avseende klimatanpassningen i landets kommuner. Enkätfrågorna i undersökningen för 2023 utgår liksom tidigare år från det verktyg för klimatanpassningsarbete som lanserades i samband med EU:s strategi för klimatanpassning 2013. Fler än nio av tio kommuner uppger att de har påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser i årets undersökning. Klimatanpassningsarbetet bland kommunerna i sin helhet har fortsatt att öka för varje undersökning men ökningstakten har avtagit sedan den förra undersökningen 2021. Statistiska analyser med vår data visar att den starkaste drivkraften för att genomföra klimatanpassningsåtgärder fortfarande är att bli drabbad av naturskador från extremväder. Att påverkan av naturskador tillfälligt avtog efter 2019 för majoriteten av kommunerna, efter att ha ökat varje år dessförinnan, kan förklara att också ökningstakten i klimatanpassningsarbetet avtagit sedan undersökningen 2021. Till följd av den avtagande ökningstakten hos klimatanpassningsarbetet de senaste åren skärps och upprepas delar av rekommendationerna i undersökningen från 2021. Kommunerna behöver växla från ett reaktivt till ett mer proaktivt klimatanpassningsarbete, och länsstyrelserna behöver genomföra sina uppdrag att samordna och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. Utan ett förebyggande klimatanpassningsarbete med tydliga mål tvingas kommunerna att agera reaktivt på klimatförändringarnas effekter i stället för att genomföra proaktiva åtgärder. Risken är då att kommunerna inte planerar och prioriterar resurser och åtgärder i tid på ett effektivt sätt. I 2023 års rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete fick Norrköping och Boden 33 poäng vardera där Norrköping utsågs till vinnare tack vare en högre total poäng i utslagsfrågorna. Genomsnittspoängen är 16.5 poäng bland de 194 kommuner som har svarat på enkäten.