Det finns ett flertal utmaningar kopplat till att hantera dagvatten i den urbana miljön. Dagvatten från urbana områden är en källa till föroreningar och för att förbättra vattenkvaliteten i recipienten krävs att dagvatten från förorenade ytor renas. Vidare väntas klimatförändringarna leda till ökade nederbördsmängder, kraftigare och mer frekvent förekommande skyfall, men även mer intensiva och mer frekvent förekommande värmeböljor. Detta ställer ökade krav på att den urbana miljön ska vara motståndskraftig och kunna hantera extrema väderhändelser. Cirka 70 % av våra städer består av kvartersmark, kvartersmarken har därmed stor potential att bidra med ytor för lokala dagvattenanläggningar som kan fördröja och rena dagvatten. Många kommuner arbetar aktivt med dagvattenfrågor både på strategisk nivå och i enskilda projekt men att hantera dagvattenfrågan i samhällsbyggnadsprocessen är utmanande. I synnerhet på kvartersmark där lagstiftningen inte medger tydlig kravställning. Syftet med denna rapport är att samla erfarenheter från kommuner och kommunala bostadsbolag som arbetat aktivt med dagvattenfrågor, för att identifiera framgångsfaktorer för hantering av dagvatten. Framgångsfaktorer har identifierats för det generella arbetet med dagvatten, men också med särskilt fokus på dagvattenhantering på kvartersmark. Inom ramen för projektet har intervjuer genomförts med de kommunala bostadsbolagen Uppsalahem och Stockholmshem, samt med Uppsala kommun, Stockholm stad, och Stockholm Vatten och Avfall. Två områden i Uppsala har också studerats i närmare detalj för att samla erfarenheter. Framgångsfaktorer har sammanställts utifrån samhällbyggnadsprocessens olika skeden, från idéstadie till förvaltning av färdiga lösningar. De största utmaningarna som identifierats är lagstiftningen som begränsar möjligheten till kravställning, samordningen mellan aktörer och skeden, och kunskapen om dagvattenfrågor. Exempel på framgångsfaktorer i tidiga skeden är att ha ett helhetsperspektiv och att eftersträva en tydlig kravställning där möjligt. Det är viktigt att dagvattenfrågan utreds ur ett helhetsperspektiv för att säkerställa att detaljplanen skapar de förutsättningar som krävs för rätt hantering av dagvattnet. Uppsala och Stockholms kommun har båda tagit fram riktlinjer som de tillämpar i detaljplaneringen kring hur stora mängder dagvatten som ska fördröjas på kvartersmark. Man använder sig även av kravställning i markanvisningsavtal och i bygglovsprocessen. Exempel på framgångsfaktorer i senare skeden är att integrera flera perspektiv och eftersträva robusta multifunktionella åtgärder, samt att ha ett nära samarbete mellan projekteringsskede och förvaltning. Genom att samordna teknikområden kan bra helhetslösningar skapas. Förvaltningens perspektiv bör inkluderas vid utformning av åtgärderna för att säkerställa att det som byggs fungerar även på lång sikt. I förvaltningsskedet uppstår utmaningar med resurssättning och drift, utmaningar som bland annat kan underlättas av en tydlig överlämning och skötselinstruktioner.