Det finns driftparametrar som påverkar reaktiviteten på flygaskan från avfallseldade CFB-pannor. Det finns också goda skäl att tänka ett par varv extra kring säkerhetsfrågor i miljöer där dessa askor kommer i kontakt med, eller har kommit i kontakt med, vatten! Det är tidigare känt att askor från avfallseldade CFB-pannor kan bilda vätgas när de kommer i kontakt med vatten. Det övergripande syftet med projektet har varit att minska de vätgasrelaterade arbetsmiljöriskerna förknippade med dessa flygaskor samt att öka kunskapsnivån kring de vätgasrelaterade riskerna generellt. Projektet har undersökt vilka driftparametrar och mekanismer som kan påverka vätgasbildningen både sett till mängd och hastighet, undersökt mängden metalliskt aluminium i askor/beläggningar i pannan samt att genomfört en grovriskanalys för en tänkt logistikkedja med båt. Undersökningarna har fokuserats till P14 och P15 vid E.ON:s Händelöverk. Resultaten visade bland annat att det i litteraturen finns väldigt lite information direkt relaterad till frågeställningen i CFB-pannor. Istället får slutsatser och teorier byggas kring litteratur som hanterar närliggande frågeställningar i andra miljöer. De experimentella resultaten indikerar att det finns en skillnad i reaktivitet i flygaskan mellan de båda pannorna och att val av bäddmaterial är en driftparameter som tycks kunna påverka reaktiviteten. Vid inblandning av ilmenit i bäddmaterialet tycktes den maximala vätgasbildningen sjunka och/eller bli mer fördröjd i tiden. De övriga driftfall som studerades var: dellast, varierande tillsats av ammoniak i SNCR systemet samt lagring/åldring av aska i NID-filtret (rökgasreningen) när en del av filtret är ur drift. Det finns indikationer på att dessa driftfall också kan ha påverkan, men dataunderlaget är för litet för att med säkerhet fastslå något. Det tycks dock svårt att förutom med bäddmaterial påverka reaktiviteten med bibehållen funktion i driften i övrigt. Ask/beläggningsprover från olika delar av pannorna visade att halten metalliskt aluminium i ekonomiser är fullt jämförbar med de efter NID-filtret och därmed är det stor risk för vätgasbildning vid våt rengöring av dessa delar. God ventilation och utbildningsinsatser för att öka medvetenheten är viktiga rekommendationer för att minska/hantera risken. Slutsatserna från grovriskanalysen logistikkedjan lyfter faran med att generalisera vätgasbildningen från askorna eftersom den varierar så kraftigt. Det är också viktigt att ta hänsyn till att vätgasbildningen kan vara fördröjd och inte initieras förrän askan utsätts för mekanisk bearbetning. Den mekaniska bearbetningen utgör också en risk utifrån att den kan initiera gnistbildning. Denna gnistbildning kan i sin tur agera som tändkälla för bildad gas.

There are operating parameters that affect the hydrogen formation from APC-residues generated in waste fired CFB-boilers. There are also reasons to be careful and take extra consideration to safety aspects in environments where the APC-residue has been exposed to water. It is well known that if the APC-residues generated from waste fired CFB-boilers are exposed to water; hydrogen gas is formed. The overall aim of the project has been to decrease the work environment hazards related to hydrogen formation from these APC-residues. Another aim has also been to increase the general knowledge related to these hydrogen related hazards. This has been accomplished by exploring which operating parameters and general mechanisms that affect the hydrogen formation from the APC-residues. Both total amount of gas formed as well as the velocity of the gas formation has been of interest. The APC-residues used in this project have been from P14 and P15 at the waste-to-energy plant Händelöverket, owned and operated by E.ON. In literature there are almost no publications on the hydrogen gas formation from APC residues generated by waste fired CFB boilers. There are some related to waste fired grate boilers though. Conclusions and theories from literature data must be put together from results regarding similar materials in totally different environments. The experimental results indicate a difference in the hydrogen formation from APCresidues originating from P14 and P15. The bed material used in the boilers is also one of the operational parameters that seems to affect the reactivity of the APCresidue. The introduction of a share of Ilmenite in the bed material seems to have lowered the amount of hydrogen gas formed, alternatively it delayed the formation. Other operational conditions that was considered was a decreased thermal load, lowered amount of ammonia added to reduce NOx, and storage/aging of ash in the NID-reactor while it was not running on full capacity. There are indications that these conditions also affect the reactivity, however there are too few data available to make specific conclusions. In general, it seems difficult to control the reactivity of the APC-residue while keeping normal production in the plant. In fouling samples, from different parts of the boilers, levels of metallic aluminium fully comparable to those in the APC-residue were detected. Thus, there is a significant risk of hydrogen formation when using wet cleaning methods during maintenance stops. Proper ventilation and education are two of the recommendations to mitigate the risks. A potential logistic chain for APC-residues, based on ship transports, was risk assessed. Since the hydrogen formation differs greatly between different ash deliveries, an important conclusion was that it is hazardous to generalise the results, especially by using average hydrogen formation rates. Another conclusion was that consideration must be made for the fact that the hydrogen formation might be delayed and might not arise until the APC-residue is treated mechanically