Detta förstudiearbete genomfördes under 2021 av RISE i samarbete med Borås Elnät AB, AFRY och Borås Energi och Miljö, med finansiering från Västra Götalandsregionen. Västra Götaland är det län som efter Stockholm importerar mest el i Sverige, 13 TWh. Industri- och transportsektorn är de största energianvändarna som tillsammans står för över 65% av länets totala elanvändning. Att bygga solel på befintliga industribyggnader innebär att man ökar värdeproduktionen på redan exploaterad mark, med goda förutsättningar att nyttja lokalproducerad solel i den dagliga verksamheten. Viared är det största industri- och logistikområde i länet med sina ca. 850 000 m2 takyta och med en elanvändning på ca. 52 GWh/år. 15 av de 140 elabonnenterna i området står för ca. 50% av både elanvändning och tillgängliga takytor. I snitt är elanvändningen 53 kWh/m2/år, vilket innebär att området skulle kunna nå netto-noll i elanvändning över året om 50% av takytorna används för solelinstallationer. Gränser för installerad effekt för solelsystem i gällande regelverk (500 kWp och 1500 kW) påverkar ekonomin för stora solelanläggningar negativt, vilket rör flera av de större taken i Viared och begränsar den totala potentialen. 40% av Viareds byggnader är uppförda efter 2015 och erbjuder relativt nya takytor på vilka solelsystem kan placeras och takets bärighet tillåter den extra lasten på taket. Delade incitament mellan fastighetsägare, fastighetsförvaltare och hyresgäster med korta kontraktslängder (ofta <10 år) och osäkerhet kring framtida användning av lokalerna är i flera fall ett hinder för investering i solelsystem där återbetalningstiden bedöms till 10-15 år. En förenklad modellering av elnätet på Viareds industriområde pekar på att befintligt elnät bör kunna hantera relativt mycket solelproduktion, även om ett netto-noll scenario för solelproduktion skulle utmana spänningsstabiliteten med eleffektstoppar på elnätet nästan fyra gånger större i nuläget. Solelanläggningar dimensioneras och byggs idag utifrån enskilda aktörers förutsättningar. Företagens eller företagskoncernernas egna hållbarhetsambitioner är drivande för utbyggnaden av solelsystem och närliggande investeringar för ökad hållbarhet. För att kunna nytta områdets fulla potential för utbyggnad av solel på befintliga takytor skulle det behövas en aktör som tydligare kan driva frågan från ett områdesperspektiv för att skapa ekonomiska mervärde på lokal och regional nivå för att använda en större del av takytorna och överbrygga delade incitament bland de många aktörer som berörs. Vårt förslag är att det skulle kunna prövas genom en form av energigemenskap där lämpliga aktörer medverkar.