Botkyrka kommun har under 2018-2021 bedrivit pilotprojektet Arbetsmiljö och Hälsa i Fokus i syfte att förebygga och minska korttidssjukfrånvaro och för att stödja en mer hälsofrämjande organisation. Arbetet har skett i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Forskningsinstitut RISE samt Aino Health som varit utförare för en del av insatserna. Föreliggande rapport utvärderar projektet och är tänkt att utgöra en läranderapport som illustrerar hur arbetet utvecklats under projekttiden, och sammanfattar de lärdomar som framkommit under projektets gång. Pilotprojektet har utvecklats löpande och anpassats efter de utmaningar och lärdomar som dykt upp under projekttiden. Pandemin har påverkat projektet både i det praktiska arbetet och vad gäller den på förhand uppsatta utvärderingsmodellen. Trots det finns det goda indikationer på att arbetssätten kan medföra en positiv påverkan på sjukfrånvaro och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utvärderingen visar att antalet nettodagar korttidsfrånvaro minskade jämfört med referensperioden under de första 17 månaderna fram till att pandemin slog igenom mars 2020. Det går inte att veta hur korttidsfrånvaron hade utvecklats under resterande projekttid utan pandemin. Men baserat på hypotesen som föranledde projektet och erfarenheter från andra håll finns det goda skäl att anta att projektets insatser visat sig effektiva för att minska korttidssjukfrånvaron i Botkyrka. Det bedöms som sannolikt att insatsen Hälsosupport ger den relativt snabba effekt på sjukfrånvaron som kunnat skönjas. När det gäller Chefsstödet hade det varit önskvärt med en längre uppföljningsperiod för att kunna urskilja effekter. Men det finns positiva indikationer. Ett återkommande mönster är att gruppen arbetsplatser som fått stöd på arbetsplatsnivå av Chefsstödet inte haft en lika kraftig ökning i sjukfrånvaro som en följd av pandemin som övriga arbetsplatser inom samma förvaltning. Vid uppföljande mätningar av det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget (KI- mätning) visas i genomsnitt en lägre indikerad nivå av produktionsbortfall kopplad till ohälsa. Detta kan vara tecken på att ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete etablerats och hunnit ge viss effekt på de arbetsplatser där Chefsstödet verkat. Den ekonomiska kalkylen för projektet, som tar fasta på värdet av en korttidssjukfrånvarodag enligt Försäkringskassans beräkningsmetod, tyder på att insatserna på relativt kort sikt är självfinansierade. Det ska då beaktas att flera potentiella värden av en bättre arbetsmiljö inte tas med i kalkylen. Att kostnadsbesparingar kan realiseras så pass snabbt är ovanligt för sociala investeringar och pekar på värdet av att investera i systematiskt arbetsmiljöarbete. En utgångspunkt för arbetet är insikten att det behövs stödjande insatser på såväl individ- som organisationsnivå. Samtidigt har utmaningar med att förena dessa perspektiv i ett sammanhållet utvecklingsoch implementeringsarbete synliggjorts. Behov att utveckla kompetens i förändringsledning för att skapa ökad kapacitet i kommunens förvaltningar för ständig utveckling kvarstår.