Den brist på halvledare som industrin upplevt under 2021 har satt den annars tämligen anonyma halvledarindustrin i rampljuset såväl i Sverige som i Europa, USA och globalt. Hur länge denna brist kommer att bestå är en viktig fråga för industrin, som dock är svår att svara på. Enligt internationella analytiker kommer industrin att uppleva halvledarbrist fram till sommaren 2022 och eventuellt in på nästa höst eller eventuellt längre, varefter det föreligger en risk för överproduktion då lager förmodligen byggts upp bland avnämare. Erfarenheterna från tidigare halvledarbrister är att de så småningom övergår i överskott. Men den nuvarande bristen kan sannolikt kräva längre tid för detta än tidigare brister. Främsta skälet är att de halvledarfabriker som för närvarande är under uppbyggnad för att råda bot på bristen lider av samma överhettade försörjningskedjor som övrig industri, med förseningar av allt från vitala utrustningar till förbrukningsmateriel, och att det därför troligen kommer att ta längre tid än planerat att få dem i drift. Detta kan i värsta fall innebära att det rentav kan ta ett eller flera år längre tid än analytikerna förutspått innan försörjningsläget är normalt. Sverige är en del av det globala halvledarekosystemet – ett komplext ekosystem som kännetecknas av hög grad av arbetsfördelning, hög kapitalintensitet, hög kunskapsintensitet, långa produktionstider, stark internationalisering och starka inlåsningseffekter. Sverige interagerar med detta globala ekosystem på två sätt - som leverantör av produkter och tjänster i ett antal nischer där vi uppvisar global spetskompetens samt som avnämare av halvledarprodukter för industriella behov. Båda dessa sidor behöver stärkas för att a) våra SMF och stora företag ska kunna få tillgång till de halvledare och system byggda på halvledare som krävs för den produktion av produkter och tjänster som bidrar till Sveriges välstånd, b) svenska industriföretag ska kunna säkra tillgång till den kompetens och de tjänster som krävs då industrins produkter innehåller allt större mängd halvledare, och c) för att maximera möjligheterna för svenska halvledar- och elektronikinnovationer att hävda sig på världsmarknaden, och på så sätt bidra till landets välstånd. Det övergripande målet för Sverige bör vara att använda vår nationella styrka inom innovation som hävstång, och fokusera de starka specialiserade kompetenserna som finns här i landet, jämte långsiktiga investeringar i forskning inom halvledarteknik, systemdesign och halvledarmaterial, i syfte att med samlad kraft nå följande strategiska mål: 1) Etablera Sverige som ett halvledarinnovationsland genom att stärka vårt innovationssystem för halvledare och halvledarmaterial. 2) Få utväxling på de svenska investeringarna i forsknings- och innovationsinfrastruktur för design och produktion av halvledare. 3) Säkra och vidmakthåll en roll för Sverige i halvledarindustrin, inte minst genom svensk representation i de organ och församlingar som beslutar om framtida europeiska investeringar. För att nå dessa mål krävs stark samverkan mellan industri, akademi, institut och offentlig sektor, och långsiktiga såväl publika som privata investeringar i utbildning, forskningsinfrastruktur, test- och demonstrationsanläggningar och i startup- och scaleup-bolag. RISE åsikt är att Sverige därtill bör ta aktiv del i EU-initiativ som den europeiska halvledaralliansen (Alliance on Processor and Semiconductor Technologies) och European Chips Act. Påpekas bör att dessa mål är långsiktiga och kräver kontinuerligt arbete och finansiering under många år framöver. De löser inte industrins kortsiktiga behov av halvledare, och det kommer att ta tid att säkra industrins behov av halvledarkompetens. Med en väl genomförd strategi skulle dock dessa behov i högre grad kunna tillgodoses samtidigt som vårt lands bidrag till det globala halvledarekosystemet skulle växa kraftigt, till fromma för vårt gemensamma välstånd.