Vår tids stora utmaningar - allt ifrån klimatförändringar och miljökriser till ekonomiska kriser och nu en global pandemi – tydliggör behoven av samhälleliga förändringar på flera systemnivåer för att uppnå en hållbar utveckling. Städer och, tätorter har identifierats som en viktig del i att leda de förändringar som krävs för att skapa hållbara samhällen. Nya hållbarhetsmål ställer även krav på nya mått på välfärd och samhällsutveckling. En analysmodell som svarar upp mot denna efterfråga är den så kallade munkmodellen (Doughnut model eller Doughnut economics). Modellen består av indikatorer som bygger på de tolv sociala målen i Agenda 2030 och de nio planetära gränserna. Indikatorerna visar hur ett samhälle förhåller sig till de ekologiska övre gränserna respektive de sociala grundvillkoren, vilket visualiseras med hjälp av en munk. En ekonomi, eller ett samhälle, anses välmående när alla de tolv sociala grundmålen är uppfyllda utan att någon av de nio ekologiska gränserna överskrids. Hur och när modellen kan tillämpas och bäst bidra till hållbarhetsmål testas nu i olika miljöer. Flera städer runt om i världen har börjat använda munkmodellen som uppföljnings- och dialogverktyg inom hållbarhetsarbetet. Syftet med denna förstudie har varit att, tillsammans med Tomelilla kommun, undersöka förutsättningarna för att använda munkmodellen som uppföljnings- och dialogverktyg samt om och i så fall hur munkmodellen kan användas i en mindre svensk kommun. Förstudien har åskådliggjort munkmodellens potential att skapa en övergripande gemensam referenspunkt för Tomelilla kommuns olika funktioner – något som idag saknas men som anses vara centralt för att styra det tvärsektoriella hållbarhetsarbetet. Munkmodellen har också en visuell och interaktiv styrka. Men för att nyttja denna styrka behöver ett fortsatt kvalitetsarbete göras när det gäller att vidareutveckla de mått och indikatorer som kommuner idag använder. I utvecklandet av en gemensam uppföljningsmodell bidrar arbetet i att problematisera och utforska mått, lämpliga indikatorer och benchmark som både är evidensbaserade, administrativt hanterbara och praktiskt användbara. Med detta sagt är inte munkmodellens komponenter unika för att få till en gemensam övergripande bild av hållbarhet. Oavsett vilken typ av modell som en organisation vill använda för att få till ändamålsenliga beslutsunderlag för hållbarhetsarbete krävs en gedigen behovsanalys i den lokala kontexten - som även tar kommunens organisatoriska förutsättningar i beaktande – samt kompetens inom kvalitetssäkrade mätningar och implementeringsfrågor.