De intervjuade aktörerna ser avfallsminskning som en viktig men relativt ”ny” fråga. Tidigare har den dominerande frågan inom avfallsområdet varit sortering. Aktörerna är också intresserade av nyckeltal och statistik som visar såväl mängder av avfall som klimatpåverkan och ser att detta kan vara relevant att arbeta med.

Målet med projektet har varit att undersöka attityder hos prioriterade målgrupper avseende på: 

1. Avfallslämnarens roll och möjligheter att påverka mängden avfall. 
2. Behovet och nyttan av att visualisera avfallslämnarens klimatpåverkan genom ett mätetal.
3. Möjligheter kopplat till att fördela klimatutsläppen från energiåtervinning av avfall mellan energiprodukterna och avfallstjänsten.

Syftet med arbetet har varit att undersöka attityder kring ovanstående frågor för att skapa en bättre förståelse för hur Avfall Sverige och Energiföretagen kan kommunicera kring omallokeringsfrågan till aktörer och intressenter inom prioriterade sektorer. Arbetet skall ligga till grund för en fortsatt diskussion kring avfallets klimatpåverkan och en eventuell förändring av fördelningen av klimatpåverkan mellan avfall och fjärrvärme. 

Arbetet har genomförts genom ett antal intervjuer med huvudaktörer: avfallslämnare i form av civilsamhälle (kommuner, fastighetsägare), avfallslämnare i form av industri samt myndigheter och intresseorganisationer. 

När det gäller en förändring av hur klimatpåverkan allokeras, från värme- och elkunden till avfallslämnaren är det en större skepticism som råder bland respondenterna. Det är flera aktörer som lyfter frågetecken kring en allokering av klimatpåverkan till avfallslämnaren. Argumenten rör att man inte tror att det har effekt för avfallsminskning utan att det är en krånglig väg för att uppnå en kommunikation kring avfallets klimatpåverkan. Det finns också farhågor kring allokering av klimatpåverkan till avfallslämnaren i form av att det är ett försök att göra fjärrvärmens klimatpåverkan lägre. Frågetecken lyfts kring huruvida det verkligen är avfallsminimering som är det yttersta syftet. 

Det finns bland flera aktörer en önskan om att fjärrvärmeanläggningarna ska ställa större krav på avfallet som bränsle. Att anläggningarna genom kravställning sätter press på kommuner och andra avfallslämnare att sortera bättre och på så sätt minska avfallsmängderna. 

Det finns också en skepticism mot att allokera klimatpåverkan till hushållen. Man menar att det inte är de som har påverkan på de stora utsläppen, och att de inte riktigt kan styra över avfallet. Att det snarare är till produktionsledet som klimatpåverkan bör räknas, och att det här är möjligt att påverka de stora mängderna. Det är flera respondenter som återkommer till industrins roll, och de som styr över exempelvis förpackningarna som sedan når hushållen. 

Avfallsminimering och energiåtervinning är komplexa frågor och för att komma vidare i diskussionen kring avfallslämnarens roll, visualisering av klimatpåverkan från avfall samt en eventuell omfördelning av klimatutsläppen mellan energiprodukterna och avfallstjänsten föreslås två övergripande kommunikationsstrategier: 

1. Höja kunskapsnivån
2. Öka diskussionen om en förändring av klimatallokeringen