Termisk analys används i många sammanhang som processtyrnings- och processuppföljnings-system. Det har dock visat sig att det finns en osäkerhet angående metodens känslighet för variationer i ympmedelssammansättning och ympmängd. Forskningsgrupp järn har valt att lyfta denna fråga genom en projektbeställning som avser att studera möjlighetrena till att på ett mer nyanserat sätt utvärdera ympeffekter med termisk analys. I projektet har testats två olika ympmedel och varje ympmedel har testats på fyra olika tillsatsnivåer, för gråjärn och segjärn. Gråjärnet har utvärderats mot vitdjupet i kilar och segjärnet har utvärderats mot nodularitet och nodultäthet i s.k. trapprover. Dessa trappor har haft sex steg, med stegtjocklekar mellan 5 mm och 120 mm. Resultaten visar att den termiska analysens svalningskurva uppvisar olika form beroende både på ympmedelssort och tillsatt mängd. Kilarnas vitdjup för gråjärnet och nodulerna i segjärnet varierar med ympmedelstyp och tillsatt mängd. Sambanden mellan metallografiska resultat och svalningskurvorna kan inte entydigt fastslås. Kurvorna har karaktäriserats genom en enkel modell via grundlägande s.k. termiska parametrar, t.ex. den undre eutektiska temperaturen TEu, och en del tendenser till samband finns. Spridningen är dock för stor för att klara slutsatser ska kunna dras och för att den utvärderingsmetoden ska kunna tillämpas i processtyrningssyfte.