Oförstörande provning (OFP) av gjutgods utförs idag främst i laboratioriemiljö. För att säkerställa att rätt kvalitet är uppnådd används dessutom en hel del förstörande provning. Vid både laboratoriekontroll och förstörande provning innebär det att resultatet erhålls sent i produktionskedjan och ofta på detaljer som inte levereras till kund. Kostnaden för produkter som kasseras sent i produktions-kedjan är en viktig faktor både internt och ur kundens synvinkel och kraven framåt kommer med all sannolikhet att öka kraftigt. Syftet med projektet har varit att hitta OFP-metoder för detektering av defekter och grafitstruktur som kan byggas in i produktionskedjan så tidigt som möjligt och utföras automatiserat eller semiautomatiserat. Av den stora mängden OFP-metoder som är inventerade finns en som bedömts ha potential att byggas in i en produktionslina och klara av att detektera efterfrågade defekter och strukturer, nämligen resonansprovning. Ett test av en resonansprovningsmetod har genomförts med intressant resultat. Slutsatsen är att det bedöms finnas stora möjligheter med att använda denna metod för detektering av defekter men för att mer detaljerat kunna definiera bland annat gränserna för vad den klarar krävs en fördjupad studie.