Denna forskningsöversikt, genomförd inom det Vinnovafinansierade projektet "SIGURD", syftar till att ge en sammantagen bild av litteraturen kring metoden Social Return on Investment (SROI) med särskilt fokus på dess potential för tillämpning inom fältet stadsplanering och byggd miljö. SROI synliggör den bredare samhällsnyttan, socialt och miljömässigt, som interventioner/investeringar genererar utöver den ekonomiska vinsten. Ansatsen innebär analys av värden inom samtliga hållbarhetsdimensioner, och svarar upp mot ett växande intresse och tydligare krav på sådana bedömningar i planeringsunderlag.

SROI har över tid fått en stark position inom hållbarhetsbedömning. Metode n är dock fortfarande förhållandevis ny och har inte använts inom stadsplanering och byggd miljö i någon större utsträckning, i synnerhet inte inom kommunala planprocesser. SROI-analyser resulterar i en estimering av förhållandet mellan investeringar och det värde som dessa genererar - såväl ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Metoden innebär konvertering av socialt och miljömässigt värde till ekonomiskt värde genom monetarisering baserad på finansiella

proxies. Framtagande av indikatorer, data och värderingar av effekter för analysen är ofta tidskrävande och kräver ett robust underlag, men också ett stort mått av kreativitet och utforskande. De mest använda värderingstekniker som har identifierats i denna forskningsövesikt är bl.a. kostnads- och intäktsbaserad värdering, betalnings- och risk-/kompensationsvilja, spenderingsmönster och premiumvärde, bekvämlighetsvärde, välbefinnandevärdering samt nyttoförflyttning. Vidare bör man enligt SROI-metoden även beakta den eventuella yttre påverkan som kan finnas på resultaten och beräkningarna över tid.

SROI har påtagliga fördelar. Metoden är i viss mån standardiserad med avseende på analysprocess och grundläggande principer. En väl genomförd SROI-analys genererar ett trovärdigt beslutsunderlag som kan understödja effektiva beslut. Ekonomiska, sociala och miljömässiga värden kan tydligt jämföras mot varandra eftersom de två senare konverteras till finansiella enheter. Immateriella värden görs mätbara genom användning av relevanta indikatorer. Vidare har intressentperspektivet central betydelse som utgångspunkt för SROI-analysen, något som innebär en väsentlig potential för stärkt medborgainflytande.

SROI har också påtagliga nackdelar. Metoden är resurskrävande i flera avseenden, inte minst vad gäller tidsåtgång och kompetens. Monetarisering kan också innebära påtagliga svårigheter kring bl.a. tillgång till relevant data av god kvalitet. Vidare kan inte alla sociala värden konverteras till finansiella enheter med bibehållen metodologisk och teo retisk kvalitet. En central kritik mot SROI kretsar kring den reduktionistiska ansatsen, d.v.s. att komplexa, kvalitativa aspekter förenklas på ett sätt som kan anses orimligt.

SROI-analyser inom stadsplanering och byggd miljö kan bidra till stärkt medborgarinflytande och en mer holistisk analys av samhällsnytta, samt skapa transparens och legitimitet kring projekten. Det är dock också en krävande metod. SROI har ännu inte använts i någon större utsträckning inom kontexten planering och byggd miljö. Det finns ett behov att vidareutveckla metoden inom detta fält, exempelvis gällande möjligheten att skapa databaser med standardiserade indikatorer och proxydata. Ett antal fallstudier, främst med ursprung från praktisk verksamhet men i några få fall även från forskningssfären, har dock kunnat identifieras.

Hållbarhetsanalysen i utvärdering och bedömning av projekt inom stadsplanering och byggd miljö behöver förbättras. SROI har en potential att fylla en sådan funktion, i synnerhet om metoden vidareutvecklas och anpassas för detta fält. Samtidigt finns det uppenbara svårigheter kring metodens tillämpning som kan begränsa användbarheten. En imperfekt metod för analys av de dolda sociala och miljömässiga värdena är dock bety dligt bättre än frånvaro av beslutsunderlag kring dessa aspekter. SROI bidrar till att stärka och underbygga medvetenhet och fokus på de grundläggande hållbarhetsfrågorna.