Resultaten är baserade på två fallstudier med totalt fyra byggnader. Fältmätningarna uppvisar mikrobiologisk påväxt i samtliga objekt och i princip på alla undersökta våningsplan. Av totalt 200 analyserade mätpunkter hade hälften sparsam påväxt och ungefär en tredjedel hade måttlig-riklig påväxt.

Baserat på utfallet så förefaller det vara svårt eller omöjligt att undvika uppkomst av mikrobiell påväxt under byggnation med KL-trä utan väderskydd utifrån vad som framkommit i denna studie. Detta innebar att Boverkets byggregler och AMA Hus 18 inte kunde uppfyllas i första läget. Därefter ska omfattande saneringsarbete ha gjorts i alla fyra objekten men resultaten av det arbetet har inte inrymts i denna studie. 

Projektets syfte är att öka kunskapen om hur KL-träkonstruktioner inklusive skarvar, anslutningar och infästningspunkter, påverkas vid nederbörd under byggtiden och dess fuktsäkerhet. Detta för att industrin ska kunna avgöra behovet av väderskydd.

Studien är baserad på verkliga mätningar av fuktkvot och materialprovtagning under byggnation samt mikrobiologisk analys. Vidare har en litteraturstudie genomförts samt intervjuer med sju personer med erfarenhet av byggnation med KL-trä utan väderskydd. Resultaten visar att högst andel mögelpåväxt uppkom i håligheter, springor mellan bräder och anslutningar där vatten kan bli stående eller där uttorkningen är begränsad. Det var också vanligt med påväxt på plana ytor där vatten samlats. Mögelpåväxt uppkom även under vintern och senvintern förmodligen på grund av mildväder vilket kan konstateras att KL-trä behöver väderskyddas under alla årstider.

De egna fuktsäkerhetsplanerna har varit svåra att följa för byggentreprenörerna eftersom det visade sig vara praktiskt svårt att täta mot vatten samt att det tog längre tid än planerat att ta bort vattnet med våtdammsugare. I planerna fanns sanering med som en metod men som har fått användas i betydligt större utsträckning än planerat.

Litteraturstudien visar att det är ytterst ovanligt att det görs mikrobiologisk analys av KL-trä, som utsatts för förhöjd fuktighet eller vatten, både i laboratorie- och fältstudier vilket pekar på att det finns uppenbara brister i det vetenskapliga arbetet vid praktiska studier. Däremot anger flera KL-trähandböcker att KL-trä ska skyddas mot fukt och nederbörd. Dessutom anges det i den svenska KL-trähandboken att provtagning och skadekontroll genomförs av ytor som blivit fuktutsatt. Det verkar finnas en okunskap både nationellt och internationellt om hur detektion av mikrobiell påväxt går till i verkligheten eftersom det är ovanligt att det görs vid praktiska studier både i fält och labb. Genom att underlåta analys så går det inte att svara på frågan om påväxt uppkommit eller inte. Däremot verkar det finnas en god kunskap i litteraturen om att trä är fuktkänsligt och att det ofta genomförs mögelsimuleringar vid teoretiska studier.   

I intervjuundersökningen anser hälften att sanering bara behövs vid synlig påväxt. Trots att det gjorts en fuktsäkerhetsprojektering så har det byggts utan väderskydd i de byggprojekt som personerna jobbat med. Förmodligen har sanering funnits med i projekteringen eftersom samtliga har använt sanering som åtgärd. Få känner till att det finns ett krav på kritiskt fukttillstånd av 75 % RF för material och produkter som saknar dokumentation, i Boverkets byggregler.  Det förefaller saknas fuktsäkra montagemetoder eller lösningar för KL-träbyggande utan väderskydd samt deklaration av KL-träprodukters kritiska fukttillstånd.  Därför rekommenderas att använda väderskydd, helst heltäckande väderskydd.

I denna studie har uppföljning av sanering av mögelpåväxt ej ingått.