Automatisering av arbetsuppgifter har blivit vardag hos många primärproducenter inom animalieproduktionen, som idag använder t.ex. mjölkrobotar och automatiserad utfodring, utgödsling, vägning och ströhantering. Ökad automatisering och digitalisering kan vara avgörande för lantbrukets hållbara produktivitetsökning och konkurrens­kraften hos lantbruksföretag. Mycket av utvecklingen har skett inom växtodling och mjölkproduktion, men köttproduktionen har fortfarande generellt en låg digitaliserings­grad både inom lantbruksföretagen och i senare led i produktionskedjan. En digitali­sering av köttkedjan förutsätter elektronisk ID-märkning av djur (RFID-märkning) för att möjliggöra automatiserad datahantering och beslutsstöd.

Syftet var att utreda hur en digitalisering av köttkedjan skulle kunna utformas och praktiskt fungera i Sverige. Vidare var syftet att kartlägga olika aktörers behov och krav på informationsflöde genom köttkedjan, hur informationen kan delas, frågor kring nyttjande och rättigheter till data och de tekniska krav som ställs för att få ett sådant system att fungera optimalt. Vi vill också genom projektet visa på vilka mervärden en digitalisering av köttkedjan skulle kunna ge i form av effektivisering, säkrare spårbarhet och en mer transparent produktion hela vägen till konsument.

Studien har genomförts under perioden 2017 till 2019. Studiebesök i Danmark gjordes, eftersom Danmark har implementerat elektronisk öronmärkning som ett lagkrav och därmed har de erfarenheter från utvecklingen av digitala system i köttkedjan. Studiebesök gjordes även i Sverige, för att diskutera digitaliseringens möjligheter med olika aktörer i köttkedjan. Vidare gjordes en intervjustudie med lantbrukare, som idag använder elektroniska öronmärken, för att belysa vilka användningsområden och mervärden de svenska lantbrukarna idag ser. Studien avslutades med en workshop, där branschen tillsammans med teknikföretag samlades för att bland annat diskutera möjligheter, barriärer och behov av en digital köttkedja i Sverige.

Resultaten i denna studie visade att branschen generellt är positiv till att införa digitalisering av köttkedjan, men branschen är även medveten om att det innebär en kostnad när olika aktörer längs kedjan ska investera i digitala lösningar och tekniska system.

I Sverige är aktörerna inom branschen väl medvetna om möjliga fördelar, som t.ex. konkurrensfördelar, optimering av produktionen, säkrare livsmedel, ökad datasäkerhet och optimering av både rådgivnings- och veterinärtjänster, som en digitalisering av köttkedjan kan leda till. Aktörerna är överens om att denna utveckling är framtiden och att det finns ett behov av att digitalisera köttkedjan ur ett effektiviserings- och konkurrensperspektiv. En utmaning som identifierades var att man helst ser att implementeringen blir frivillig, samtidigt som man önskar att implementeringen ska ske fort. Myndigheter och branschorganisationer behöver ta initiativ för att visa på behov av en digitaliserad köttkedja, det krävs samverkan genom kedjan och en konkret dialog med samtliga berörda aktörer behövs. Det är viktigt att fokusera på investeringsvinster och inte enbart kostnader för en digitalisering av köttkedjan, eftersom digitalisering kan leda till effektivisering, bättre lönsamhet och ökad konkurrenskraft.

Automation of work tasks has become commonplace for many primary producers with livestock, e.g. the use of milking robots and selection gates as well as automated feeding, weighing of animals and manure and litter handling. Advances in automation and digitalisation may be crucial for a sustainable increase in agricultural productivity and the future competitiveness of agricultural businesses. So far, the technical development has mainly been within crop management and milk production, while meat production still has a limited technical development. In fact, the entire meat supply chain is characterized by a low degree of digitization and automation. A digitalisation of the meat chain requires electronic identification of animals (e.g. RFID tags) to enable automated data collection, data management and decision support systems.

The aim of this project activity was to investigate how a digitalisation of the meat chain could be designed and practically implemented in Sweden. Furthermore, the aim was to identify the drivers and barriers for increased digitalisation and automation of the meat supply chain as well as relevant actors’ needs and demands for information flow and data sharing. Finally, we aimed to identify what added values a digitalisation of the meat supply chain could provide in the form of increased efficiency, secure safer traceability and a more transparent production from farm to the consumer.

The study was conducted during the period 2017 to 2019. Study visits in Denmark were made, as Denmark has implemented electronic ear tagging as a legal requirement and thus have experience from the development of digital systems in the meat chain. Study visits were also made in Sweden, to discuss the possibilities of digitalisation with various actors in the meat chain. In addition, an interview study was conducted with farmers, who today use electronic ear tags, to elucidate the areas of use and value added to Swedish farmers today. The study was concluded with a workshop, where the industry together with technology companies gathered to discuss opportunities, barriers and the need for a digital meat chain in Sweden.

The results of this study showed that the Swedish meat industry generally is positive to an implementation of a digital meat supply chain. The advantages identified were that the digitalisation can be used to optimise production processes, increase food safety, increase data security and increase advisory and veterinary services. However, the industry is also aware of the initial cost a digitalisation will require due to investments in digital systems and various technical solutions, and this was considered a major barrier.

In Sweden, the industry is well aware of the benefits that a digitalisation of the meat supply chain would entail, it is agreed that it is the future and that there is a need to digitize the meat supply chain from an efficiency and competition perspective. One barrier, however, is that it is generally preferred that the implementation will be voluntary, while some actors emphasise a need for quick transformation as a prolonged process increases costs and makes the transition to digital systems more difficult. Authorities and industry organisations need to take the initiative to demonstrate the need for a digitized meat supply chain and clearly take a position on the issue.