Under senare år har intresset för medborgardialoger ökat i stadsbyggnadsbranschen. Detta med förhoppningen att involvering av medborgare i utformningen av våra städer ska leda till allt ifrån ökad demokratisk legitimitet, till bättre utformade städer och mindre överklaganden.Det mesta av såväl den forskning som det praktiska utvecklingsarbete som har genomförts fokuserar dock på metoder för medborgardialogsamt medborgardialog ur ett maktperspektiv(Jahnke, Andersson, Molnar & Blomqvist,2018). Försvinnande lite arbete berör verksamhetersorganisering av medborgardialog, detta trots att det ökade intresset för medborgardialog innebär att allt fler aktörer börjar arbeta meddet. Studien riktar fokus mot arkitektkontor som allt oftare får i uppdrag att utföra dialoger eller utgöra samarbetspartner till den aktör som utför dialogen i stadsbyggnadsprojekt. Arkitekten har dessutom en speciell roll då hen ska bemötabåde beställarensönskemål och medborgarenseller brukarens behov, vilka kan skilja sig åt (Petrescu, 2005). Givet den här utvecklingen ärdet viktigt att generera kunskaper om arkitektkontors arbete med medborgardialog och hur detta påverkas av företagets övergripande organisering. Det är detta vi vill bidra till med denna populärvetenskapliga rapport. Vi har ett relativt brett fokus på alla former av kontakter som arkitekter har med medborgare,dock avgränsat till stadsbyggnadsprojekt. Med det senare menas arbete som berör utveckling av ett geografiskt område som innefattar mer än enbart en enstaka byggnad (vilket kan ske både inom och utanför den formella planprocessen).