Restavfall till energiåtervinning påverkas av konjunkturoch våra konsumtionsmönster liksom avstyrmedel, normer och insatser för materialåtervinningoch avfallsbehandling, en cirkulär omställningoch resurshushållning.Syftet med projektet Bränslekvalitet är att ökakunskap om både dagens befintliga och framtidafraktioner avfallsbränsle samt asksammansättningenefter energiutvinning. Avfallsbränslen somundersöks är brännbart avfall från hushåll, byggnation,rivning och andra verksamheter samt utsorteratimporterat avfallsbränsle. I projektet undersöksockså askor från avfallsförbränning.

Projektet är en uppföljning av det tidigare ”Bränslekvalitet- sammansättning och egenskaper föravfall till energiutvinning” som finansierades avAvfall Sverige (2014:E01) och Waste Refinery, samtav deltagande företag.

Baserat på erhållna resultat kan följande slutsatserfrån projektet dras:Slutsatser om dagens situation:Hushållsavfall

• Det finns en mycket stor potential till en förbättradutsortering av hushållens restavfall,omkring 80 procent av restavfallsmängdernaskulle kunna sorteras till annan behandling.

• Av mängden restavfall är det omkring 27procent som utgörs av matavfall som bordesorterats ut till biologisk behandling. Av dessamängder var det knappt 33 procent som utgjordesav onödigt matavfall det vill säga matavfallhade kunnat konsumerats om det hanteratsannorlunda.

• Det finns en potential att förbättra återvinningsbarhetenför den plast som hushållenkonsumerar. För hårdplastförpackningar somstår för 32 procent av plasten i restavfallet uppskattadesatt 25–33 procent inte är anpassadeför att underlätta återvinningen.

• Inga anmärkningsvärda halter av studerade kemiskaämnen för vare sig mjukplastförpackningar,hårdplastförpackningar eller övrigt brännbarti hushållens restavfall kunde påträffas.Bygg- och rivningsavfall

• Det finns en stor potential att öka återvinningenav plast i brännbart byggavfallet däromkring 50 procent av plasten utgörs av plastförpackningar.

• Dela upp åtgärder för att påverka avfall i byggrespektiverivningsavfall, eftersom de har olikaförutsättningar och utmaningar, och det krävsolika strategier för att hantera dem.

• Det brännbara rivningsavfallet innehåller enbetydande mängd icke brännbart avfall somdomineras av gips.

• Inga anmärkningsvärda halter av studeradekemiska ämnen för vare sig blandat, brännbartbyggavfall eller blandat, brännbart rivningsavfallpåträffades utan halterna låg i samma storleksordningsom för övriga bränslefraktioner.Askor från avfallsförbränning

• Det är stora skillnader i hur askan följs uppvilket försvårar att koppla askkvaliteten tillbränslefaktorer.Verksamhetavfall

• Kunskapen om sammansättningen i det brännbartavfallet från verksamheter är fortsatt lågpå grund av avsaknad av dataunderlag kringavfallets sammansättning.Framtidens avfall

• Trots stora förändringar i avfallssystemetsåsom ökad mängd restavfall till energiåtervinning,ökad utsortering och ökad andel import,så väntas en liten förändring på restavfalletsegenskaper på kort sikt. På längre sikt kan detkomma förändringar av både ändrade styrmedelkonsumtionsmönster produktionsmetoderoch produkter.

• Det är en stor mängd faktorer i samhälletoch våra konsumtionsmönster som påverkarrestavfallets mängd och sammansättning texbefolkningsutveckling, ekonomisk utveckling,företagsetableringar, normer och konsumtionsmönster.Förändringarna kan bli större pålängre sikt, när effekter av tex förebyggande,utsorterad andel och användandet av bioplast isamhället får genomslag.

• Kapaciteten för energiåtervinning ökar, liksomandelen import vilket påverkar restavfalletssammansättning

• Vid en mycket omfattande insats för att minskade fossila CO2-utsläppen på svensk energiåtervinning,sjunker det fossila kolinnehållet år2025 från cirka 12 till 4 % av vikten.

Projektet ger följande rekommendationer tillenergiåtervinningsbranschen:

• Tag initiativ och arbeta efter strategier somstödjer en utsortering av återvinningsbara avfallsfraktioner,snarare än att sortera fram dettekniskt bästa bränslet från blandat avfall.

• Förtydliga omfattning av och kvalitetsaspekterpå rejektflöden, det vill säga att en viss del avavfall, som är insamlat till materialåtervinning,kasseras och döms ut av olika orsaker.

• Utöka mätning, kvalitetskontroll, uppföljningför en ökad kunskap om sammansättning påavfallsbränsle.

Projektet ger följande rekommendationer tillbyggbranschen:

• Skapa en strategi och samarbete för normförändringi hela kedjan från tillverkare, byggherreoch byggentreprenör som alla måsteprioritera arbetet med att minimera och sorteraavfall, för att nå en förändring. En väg kan varaatt öka utbildning om resurshushållning somockså prioriteras högt vid projektering, planeringoch implementering av byggprojekt.

• Förtydliga och utöka samarbete mellan olikaaffärsenheter såsom ledning, hållbarhet,teknik, särskilt i stora organisationer. Hållbarhetsavdelningenär vanligen väl insatt i frågornaom avfallsförebyggande och hanteringen,men kan ha svårt att nå ut och nå förändring ipraktiken

• Öka kunskap om sammansättningen på avfallsströmmargenom systematiska plockanalyseroch hantera avfallsströmmar från byggnationrespektive rivning olika, med skilda behov avåtgärder för förbättring.

• Sätt branschgemensamma mål och identifieravägar för uppföljning för ökad resurshushållningoch att nå bättre avfallsbehandling. Menett gemensamt mål kan företag sporra varandraatt prestanda mot samma mål.

• Gör medvetna resursstyrda inköp

• Skapa ett forum för samverkan mellan aktörernai värdekedjan från ägare av byggnader/infrastruktur hela vägen uppströms till producenternaav materialen/produkterna somanvänds och nedströms till avfallsmottagarna

• Avsätt utrymme för sortering och förbättraplaneringen såväl som utformningen av insamlingssystemenpå byggplatserna och logistikfrån platserna till avfallshanteringsanläggningarna.

• Bidra till bättre tillsyn vid rivning, om tillsynsinstansenhar enhetliga krav, så underlättasoch förbättras arbetet. Prioritera också tid ochutrymme för att utveckla selektiv rivning.

• Avsätt utrymme för sortering och förbättraplaneringen såväl som utformningen av insamlingssystemenpå byggplatserna och logistikfrån platserna till avfallshanteringsanläggningarna.

• Hantera avfall från byggnation respektive frånrivning som två separata avfallsströmmar.

• Följ upp sortering vid byggnation för att följaförbättringar.Projektet ger följande rekommendationer tillavfallsbolag (större avfallsanläggningar och ÅVC):

• Ge stöd till avfallsleverantörer: utbilda och visamöjligheter till sortering samt rekommendationertill ökad sortering för bättre avsättning.

• Förtydliga omfattning av och kvalitetsaspekterpå rejektflöden, det vill säga att en viss del avavfall, som är insamlat till materialåtervinning,kasseras och döms ut av olika orsaker.

• Återkoppla till tillverkare av produkter, tillexempel vilka förpackningar som är överrepresenteradei rejekt efter sortering.

Projektet ger följande rekommendationer tillkommuner:

• Ställ krav vid offentliga upphandlingar på attinköpta produkter skall innehålla återvunnetmaterial. Det kan vara ett viktigt bidrag för attstimulera efterfrågan, gärna med progressivtökande andelar. Kommuner och övrig offentligsektor är stora arbetsgivare med bland annatstor plastanvändning, och har potential förnormpåverkan och bidra till ökad kunskap.

• Fortsätt arbetet med utbildning, kommunikation,test, utveckling för förbättrad sorteringhos kommuninvånare. Samarbeta med fastighetsägaresom ofta kontrollerar avfallshanteringsom en av kategorierna i nöjd-kund-index.

• Fortsätt arbetet med skarpa kommunala avfallsplanerinklusive avfallsförebyggande arbeteoch påverkan på verksamheter.

Projektet ger följande rekommendationer till regeringen

• Regeringen bör fokusera på insatser i tidigaskeden, insatser som är riktade mot resurshushållningi produktion, konsumtion och insamling.Några idéer som lyfts:

• Ställ krav på att tillverkare ska återvinnasitt eget restmaterial in i nya produkter

• Inför krav på att tillverkade produkter skaha ett innehåll och utformning som gördem möjliga att återvinna och innehålla enviss andel återvunnet material

• Ställ krav på utökat ansvar på producenternaför insamling av avfall, så att invånareenkelt kan sortera mer än tidningar ochförpackningar.

• Pantsystem rekommenderas i större omfattningför produkter.

• Stötta initiativ för samverkan i aktörskedjor:producenter, kommuner, staten och andraberöra aktörer samarbetar för att insamlingenav plast och annat miljöskadligt material skafungera bättre.

• Stötta samarbeten för att minska mängdenplast i samhället