Fodrets andel av klimatavtrycket för animalieprodukter (kött, mjölk, ägg och odlad fisk) är betydande, mellan 20 till nästan 100 procent beroende på produkt. De diskussioner och möten som genomförts under året har visat att det finns en efterfrågan på uppdaterade klimatavtryck för foderråvaror och foderblandningar.

Foderföretagen har behov av klimatdata på foderråvaror för att ha möjlighet att kommunicera klimatavtryck till senare delen av kedjan och även för att optimera foder-recepten ur klimatsynpunkt. Företag i animaliebranschen (kött, mjölk, ägg och odlad fisk) har behov av klimatavtryck då de önskar beräkna och förbättra klimatavtrycket för sina produkter. Rådgivningen som riktas till djurproducenter har behov av klimatavtryck för både foderråvaror och foderblandningar.

Det finns tillgång till klimatavtryck och även andra miljöavtryck för en del svenska och importerade foderråvaror dels på en webbsida som heter www.lcadatafoder.se och dels i en rapport publicerad av SIK (nuvarande RISE) 2008. Webbplatsen ägs och förvaltas av RISE och är i behov av uppdatering och komplettering, dock saknas finansiering för detta arbete. Ska uppdatering och utveckling av sidan ske, måste det till projektfinansiering för RISE. Det finns även möjlighet att hämta klimatavtryck via olika internationella databaser och websidor.

Det finns inget självklart sätt att finansiera ett arbete med en uppdaterad och utvecklad svensk foderdatabas med miljöavtryck. Det krävs en bred finansiering från hela livs-medelskedjan, men både foderbranschen och livsmedelsindustrin uppger att de har så låga marginaler att det inte finns några marginaler att ta av. Man ser det istället som en fråga av samhällsintresse och att största delen borde finansieras med offentliga medel.

Frågor som har diskuterats och som behöver utredas ytterligare är bland annat följande:

• • Definition av vad databasen skall innehålla avseende omfång, innehåll, använd-ning, metoder, tillgänglighet (öppen eller sluten databas), uppdatering och koppling till internationella initiativ.
• • Lämplig teknisk miljö där databasen ska befinna sig inklusive drift.
• • Lämplig huvudman för databasen. Foderföretagen anser att huvudmannen ska vara neutral och inte representera en part i kedjan. Detsamma gäller den organi-sation som ska ta fram data.
• • För närvarande är det primärt klimatavtrycket som efterfrågas, men andra miljöaspekter som toxicitet och biologisk mångfald är av stort intresse.
• • Samarbetsformer för att driva denna process vidare.

Om samarbete kring en miljödatabas för foderprodukter och uppdaterade klimatavtryck för råvaror kommer igång ökar sannolikheten att fler foderföretag börjar räkna på klimatavtryck för sina produkter.