Malmö har sedan 1990-talet genomgått en stor förändring, från att i ett globalt perspektiv ha varit en relativt okänd stad i södra Sverige, till att numeravara en förebild för hållbar stadsutveckling. Varvsindustrins kollaps i mittenav 1980-talet katalyserade gemensamma krafter och en vilja att transformera staden och ekonomin i en postindustriell riktning. En rad faktorer drevpå den snabba omvandlingen av staden, men två stadsutvecklingsinitiativkan sägas stå i centrum för utvecklingen. Västra Hamnen, den högprofilerade ombyggnationen av tidigare industrimark till en stadsdel med genomgående hållbarhetsprofil som initierades i samband med Bomässan 2001och som fortfarande vidareutvecklas med flera etapper, och EkostadenAugustenborg, en stadsdelsomvandling av ett befintligt bostadsområde från1940-talet som påbörjades i slutet av 1990-talet och som fortsätter än idag.De båda initiativen representerar två olika tillvägagångssätt, som leder tillolika konsekvenser och möjligheter.Syftet med detta kapitel är att jämföra och kontrastera Västra Hamnenoch Ekostaden Augustenborg som alternativa vägar till innovativ hållbarstadsutveckling. Vi presenterar två olika sätt att stadsutveckla, som kan sessom idealtyper, projekt respektive testbädd. Vi använder därefter dessa tvåidealtyper och exemplifierar med hjälp av Västra Hamnen och Augustenborg och diskuterar för- och nackdelar med de olika tillvägagångssätten.Kapitlet bygger på data som samlats in genom platsbesök i de båda områdena, intervjuer med kommunföreträdare och konsulter som varit involverade i de två stadsutvecklingsprojekten samt dokumentstudier.