Målsättningen med denna studie har varit att utvärdera frågeställningen om tempe­ratur­differensen mellan lufttemperatur och virkesyta (ΔT), kan användas adaptivt i en FB kanal för att detektera övergång från torkning i kapillär till diffusionsfas. Man eftersträvar att så mycket kapillärt vatten som möjligt ska avgå i zon 1 innan virket går in i zon 2 för att inte fuktkvoten ska bli för hög i uttagsänden.

Inledningsvis utfördes ett antal grundläggande försök i labbmiljö följt av en mer omfattande mätning i industriskala vid J-G Anderssons i Linneryd. Vid Linneryds­försöket gjorde även termografimätningar. Slutligen gjordes ett långtidsförsök vid Norra Timbers anläggning i Kåge med beröringsfri IR-sensor för mätning av yttemperatur på långsidorna av passerande virkestaplar.

Slutsatser av grundläggande försök i CT-lab

Utvärderingen av försök på enbitsnivå pekar mot att ΔT signalen har god potential att kunna användas för att detektera när fibermättnad nås i virket. I kanaler med stora virkeslaster med varierande fuktinnehåll måste dock yttemperaturmätningar göras på medelvärden av större ytor. Nästa steg var industriella mätningar i kanal där dock ingen kontinuerlig fukt­kvots­bestäm­ning var möjlig att göra.

Slutsatser av industrimätningar i Linneryd

Mätningar av virkets yttemperatur, lokalt torkklimat, lufthastighet, fuktkvot och ΔT i prover placerade i olika positioner i en virkesstapel med 22x100 mm granbräder under torkning i en 2 zons FB kanal, visar överensstämmande resultat.  Nivåerna på ΔT i nedblåsningsschaktet visar tydligt om proven var kvar i kapillärfas eller inte. Höga nivåer på ΔT som i centrala de­lar­na av paketen i höjdled  innebär att proverna fortfa­rande var i kapillärfas. Låga nivåer på  ΔT, som på kanterna av mittpaketet, innebär att kapillär­fasen har passerats. I positioner där slutfuktkvot blev  betydligt högre än målfuktkvot (centrum i toppaket) var ΔT nivån hög i ned­blås­ningsschaktet. Detta virke skulle med fördel ha haft längre tid i zon 1. Virket på kan­terna var redo för övergång till zon 2. I praktiken görs dock naturligtvis drag­ningar för en hel stapel i taget.

Termografibilderna ger en ögonblicksbild av torkningsläget i en virkelast och har potential att vara ett komplement till befintliga mätmetoder. Industrimätningarna visar att det är möjligt att ta bra värmebilder i nedblåsningsschaktet i en FB kanal. Att ha en permanent värmekamera i nedblåsningsschaktet ställer dock krav på kylning av kameran som inte klarar höga tempe­raturer.

Slutsatser från långtidsförsök vid Norra Timbers anläggning i Kåge

Två pyrometrar riktade att mäta yttemperatur på de två översta paketen på passerande vagnar installerades i en gångdörr vid nedblåsningsschaktet i en FB kanal. Beräknat ΔT tycks kunna utgöra värdefull processdata för att styra torkens dragningstid.

Yttemperaturmätningar med pyrometer är en relativt robust metod som fungerar bra i en virkestork. Ingen rengöring behövdes under de fyra månaderna som mätningen pågick.