Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett seminarium i Malmö i april 2018. Seminariet handlade om fosforåtervinning från avloppsvatten, med fokus på termokemisk behandling av avloppsslam. Det anordnades av bland andra IWA Sverige. Syftet var att ta in kunskap från andra länder och att låta teknikleverantörer presentera sin teknik. Frågan om teknisk utveckling när det gäller fosforåtervinning fick förnyad aktualitet under juli månad 2018. Den svenska regeringen tillsatte då en utredning som till hösten 2019 ska lämna förslag på utformning av dels ett krav på utvinning av fosfor ur avloppsslam, dels ett förbud mot spridning av avloppsslam (direktiv 2018:67).

Under seminariet medverkade experter och företag från Danmark, Finland, Schweiz, Sverige, Tyskland och Österrike. Det tyska deltagandet var av speciellt intresse eftersom Tyskland införde lagstiftning om fosforåtervinning i januari 2018. Utöver teknikleverantörer medverkade också forskare och experter som inte var knutna till någon speciell teknik. Deras föredrag handlade bland annat om förutsättningarna för slamförbränning, erfarenhet av slamförgasning samt återvinningsprocesser i Tyskland. Generellt finns det tre startpunkter för fosforåtervinning. Den första är avvattningsrejektet inne i reningsverket och då begränsas återvinningen till de näringsämnen som finns lösta i rejektvattnet. Hit hör struvitprocessen. Den andra startpunkten är att återvinna fosfor med utgångspunkt från avvattnat slam. Denna processtyp verkar vara på en lägre teknisk mognadsnivå än både struvit- och askprocesser. Ingen sådan teknik var representerad på seminariet, men det kan finnas gångbara processer även här, även om det verkar som att mer forskning och utveckling behövs. Den tredje startpunkten är att torka slammet och därefter införa en termisk process: förbränning, förgasning eller pyrolys. En stor mängd behandlingsvarianter finns i den här kategorin, varav några presenterades på seminariet.

Ingen teknikleverantör redovisade kostnader för att införa processerna, och ingen av de presenterade processerna finns i dag i kontinuerlig drift på något avloppsreningsverk i Sverige. Några av dem finns dock i drift på reningsverk utanför Sverige.

Återvunnen näring måste uppfylla tre krav för att fungera på produktiv mark. Den får inte innehålla skadliga föroreningar, den ska ha tillräckligt bra fysiska egenskaper så att befintlig gödselspridarutrustning kan användas, och den ska fungera bra som gödning. Det tredje kravet kopplas ofta till vattenlöslighet, och det har visat sig att återvunna näringsprodukter kan fungera bra trots att de inte har hög initial vattenlöslighet. Marknadssituationen för de fosforprodukter som kommer att återvinnas från avloppsslam är mycket oklar. Mineralgödselindustrin har hittills inte tagit någon aktiv roll i att införa återvunna växtnäringsämnen i produktsortimentet. Men ett eventuellt kommande slamspridningsförbud med krav på fosforåtervinning kommer att påverka marknaden för både fossila och återvunna gödningsmedel.