Hållfastheten och därmed kvaliteten på planglas varierar kraftigt beroende på förekomsten sprickor i glasets yta. Sprickorna fungerar som brottanvisningar vilket medför att man måste räkna med stora säkerhetsfaktorer då glas belastas i olika byggnadskonstruktioner. Trä som konstruktionsmaterial har en liknande problematik där man utvecklat virkessortering för att kvalitetsklassning. I den här förstudien har vi undersökt om det går att kvalitetsklassa planglas med hjälp av en oförstörande provningsmetod baserad på icke-linjärt ultraljud. Tre olika kantbearbetningar (A) dragen, (B) obehandlad och (C) polerad kant undersöktes i 4-punktsböjprovning med tre olika belastningshastigheter (0.6, 2 och 5mm/min) och kontinuerlig mätning av skadevärde med icke-linjärt ultraljud. Hållfastheten för de olika kantbearbetningar följer trenden (C) polerad > (A) dragen > (B) obehandlad  med avtagande hållfasthet. Som förväntat gav provningarna ett ökande skadevärde med en ökande last. Provningarna visade även att hållfastheten var lägre för lägre belastningshastigheter. Skadevärdet ökade mest för obehandlad kant vilket tyder på att det fanns en stor spricktillväxt medan lägst ökning gav polerad kant. Vi har även undersökt obehandlade brutna kanter med optiskt profilometri och i ljusmikroskop. Med ljusmikroskopi kunde vi linjärt korrelera kantskadans tjocklek till tjockleken på glaset. Luftsidan på planglas undersöktes med optisk profilometri och man fann tydliga skillnader i ytornas karakteristik. Skillnaderna är inte synliga för blotta ögat men de skulle kunna ge upphov till andra skillnader såsom t ex fuktkänslighet, mekanisk skärbarhet och hållfasthet. Sammanfattningsvis så finns det god potential för kvalitetsklassning av planglas men det kommer att behövas fler tester i ett större forskningsprojekt för att ta detta till marknaden. Marknadspotentialen är enorm med 80 miljoner ton planglas i marknadsbehov.