Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Insamling av matavfall i flerbostadshus – goda exempel från kommuner och allmännyttiga bostadsföretag
RISE - Research Institutes of Sweden.
2016 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Insamlingen av matavfall ökar. Över 200 kommuner har infört matavfallsinsamling och många ytterligare är på gång. Plockanalyser har visat att matavfall insamlat i flerbostadshus har sämre kvalitet än matavfall insamlat från villor. Andelen matavfall som sorteras ut är också generellt lägre. En ständigt återkommande frågeställning är därför hur insamling i flerbostadshus kan förbättras, både sett till mängd och kvalitet, men även utvecklingspotential för samarbetet mellan fastighetsägare och avfallsansvariga på kommun. Vilken eller vilka arbetsmetoder är bäst sett ur både avfallsansvariga enheten på kommunen/kommunala bolaget såväl som fastighetsägarens perspektiv?

I flerbostadshus tillämpas olika insamlingssystem. Dessa är beroende av vilket grundsystem som finns i kommunen. Samlas matavfallet in i ett separat flöde eller samlas det in tillsammans med restavfallet i olikfärgade plastpåsar som sedan sorteras ut optiskt i en sorteringsanläggning?

I separata system behöver utrymme för en separat fraktion skapas vid hämtstället. Ofta tillämpas en kombination av system utifrån aktuella förutsättningar på hämtstället. Man brukar likna det med en palett av alternativ för att kunna möta fastighetsägarnas behov. Vanligt förekommande är separata kärl i ett rum eller hus för sortering. Då det ofta handlar om större mängder matavfall har även mekaniska system såsom bottentömmande behållare och sopsug blivit allt vanligare för källsortering av matavfall i flerbostadshus, särskilt i storstadsregionerna.

Vid optisk sortering behöver inte separata insamlingssystem skapas i insamlingsledet utan istället ligger fokus på att skapa förutsättningar för att hela, rena och väl knutna plastpåsar kommer till sorteringsanläggningen. Det är också viktigt att påsar som är avsedda för matavfall inte används till annat då de då sorteras ut som matavfall. Förekomst av löst avfall försämrar sorteringen och ska också undvikas.

I både separata system och system med olikfärgade påsar för optisk sortering är påsen för sortering av matavfall i hemmet central för att systemet ska fungera. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för hushållen att alltid ha tillgång till rätt påse och utrustning för sin sortering. 

Ytterligare ett system som börjar bli vanligare i flerbostadshus är köksavfallskvarnar. Här finns det exempel både på kvarnar som är kopplade direkt till ledningsnätet och kvarnar kopplade till en tank/slamavskiljare som töms med sugbil för transport till behandlingsanläggning. Principen för den som källsorterar sitt matavfall är dock densamma och sorteringen görs uteslutande i hushållets kök.

Ett generellt problem i flerbostadshus och en kommunikativ utmaning är att man ofta är väldigt anonym i systemet. Det är svårt att hålla en direktkommunikation med individen på samma sätt som med en villaägare. Dessutom kan omsättningen av boende vara stor och det kan vara svårt att fånga upp nya källsorterande hushåll i systemet.

Kvalitén på det matavfall som samlas in från flerbostadshus kontrolleras, men det är svårare att identifiera vem/vilka som bidrar till bristerna. Fastighetsägarna behöver därför vända sig till samtliga boende i fastigheten även fast majoriteten sköter sig. Det handlar då ofta om att generellt skapa bättre förutsättningar för källsortering, skyltning och kommunikation.

Lyckad matavfallsinsamling för hyresgäster hos det allmännyttiga bostadsföretaget och privata fastighetsägare samt boende i bostadsrättsföreningar bygger ofta på gemensam satsning och god dialog mellan fastighetsägare och avfallsansvariga på kommunen.

Place, publisher, year, edition, pages
2016.
Series
Avfall Sverige Rapport 2016:03, ISSN 1103-4092
Keyword [sv]
Matavfall, insamling, källsortering, flerbostadshus
National Category
Civil Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ri:diva-33612OAI: oai:DiVA.org:ri-33612DiVA, id: diva2:1196037
Available from: 2018-04-09 Created: 2018-04-09 Last updated: 2018-04-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Avfall Sverige
By organisation
RISE - Research Institutes of Sweden
Civil Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.33.0