Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Arbetsmiljö och säkerhet vid surgörning av flytgödsel: Rapport från WP2, Aktivitet 5
Hushållningssällskapet i Uppsala, Sweden.
RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019).
Hushållningssällskapet i Uppsala, Sweden.
RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019), Bioscience and Materials, Agrifood and Bioscience.ORCID iD: 0000-0002-3333-2162
Show others and affiliations
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Stallgödsel från animalieproduktion är en källa för kvävetillförseln till Östersjön i form av utsläpp till vatten och atmosfäriskt nedfall. Ammoniakavgång kommer från gödseln vid hantering i stallar, vid lagring och spridning. Jordbruket står för största delen av ammoniakutsläppen och åtgärder för att minska ammoniak-avgången från jordbruket har därför stor effekt på de totala utsläppsmängderna. Att minska kväveläckaget från jordbruket är en viktig del i att minska övergöd-ningen av Östersjön. Minskade kväveförluster från stallgödseln ger även ökad växtnäring till de odlade grödorna och en effektivare recirkulation av kvävet. Ökat växtnäringsvärde hos stallgödseln leder till bättre utvecklade grödor, som förmår att ta upp mer av miljöbelastande fosfor jämfört med sämre utvecklade grödor. Att minska kväveförlusterna genom att förbättra hanteringen av stall-gödseln ger därmed många vinster för miljön och odlaren.

Surgörning av flytgödsel är en känd metod för att minska ammoniakavgången från stallgödsel i stall, i lager och vid och efter spridning i fält (Petersen, 2012). Metoden praktiseras dock inte i Sverige, till stor del för att tekniken inte är till-gänglig och för att det i stort saknas erfarenheter. Teknik för surgörning finns nu utvecklad i Danmark, där 18 % av all flytgödsel försurades år 2014 (SEGES, 2015). Vid surgörningen minskas förlusterna av kväve genom att den kemiska jämvikten mellan ammonium och ammoniak förskjuts mot större andel ammoniumkväve, som inte kan avgå i gasform.

Teknik finns för surgörning i stallar, i lager respektive vid spridning. I stallar och lager strävar man efter att pH-värdet i gödseln ska vara mindre än 5,5 för att få effekt under längre tid dvs. under efterföljande lagring och spridning. I test enligt VERA:s testprotokoll minskade ammoniakavgången i medeltal med 64 % från de två studerade svinstallarna när man surgjorde gödseln i stallet med tekniken från JH Forsuring NH4+ jämfört med ingen surgörning (ETA-Danmark, 2011). I ett av de två studerade stallarna kunde man påvisa en årlig luktminskning med 29 procent vid surgörning. För Sverige är det dock inte aktuellt med surgörning i stallar med nuvarande system och lagstiftning. Istället kan system för tillförsel av syra i lager vara aktuellt. Vid tillförsel i lager strax innan spridning eftersträvas pH<6. För att begränsa mängden syra som behöver tillsättas är det då viktigt att snarast möjligt påbörja spridningen efter att svavelsyran blandats med gödseln i lagret, med tanke på gödselns buffrande förmåga (pH stiger). För att surgöra flytgödseln under spridning doseras svavelsyran till gödseln automatiskt under körning i fält med på marknaden olika tekniker. Målet är då att gödseln håller pH <6,4 vid spridningstillfället för att det ska vara godkänt i Danmark som ammoniakbegränsande åtgärd, och ett alternativ till att mylla ner gödseln vid spridning. Enligt VERA:s testprotokoll så minskade ammoniakavgången med 49 % vid surgörning till pH 6,4 vid spridning med tekniken SyreN jämfört med ingen försurning (VERA, 2012). Det gick inte att påvisa någon luktminskning med surgörning.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 38
Series
RISE Rapport ; 2018:4
Keywords [sv]
Surgörning, Flytgödsel, Säkerhet, Arbetsmiljö
National Category
Agricultural Occupational Health and Safety
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ri:diva-33109ISBN: 978-91-88695-39-0 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:ri-33109DiVA, id: diva2:1175480
Projects
Baltic Slurry Acidification
Funder
Interreg Baltic Sea RegionAvailable from: 2018-01-18 Created: 2018-01-18 Last updated: 2024-02-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1514 kB)299 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1514 kBChecksum SHA-512
b3764c8ed001964d84404f9965260679b1b691606dfbfa0c8c5c4d43bf1c268469165a72e4985473fb6405f6cccc1ebe906203cd337f863a57bb565a29f34149
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records

Rodhe, LenaSindhöj, Erik

Search in DiVA

By author/editor
Rodhe, LenaSindhöj, Erik
By organisation
RISE - Research Institutes of Sweden (2017-2019)Agrifood and Bioscience
Agricultural Occupational Health and Safety

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 299 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 719 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf